Sköna Maj, av Eli Åhman Owetz, är en lättläst bok om en glad senior som råkar missa bussen och istället får en händelserik dag på stan.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Sköna Maj, av Eli Åhman Owetz, är en mysig feelgoodberättelse om senioren Maj, som får en oväntat äventyrlig dag på stan. Hon ska ta bussen hem från frisören, men missar den och bestämmer sig istället för att gå. Maj passerar den klädbutik hon jobbade i som ung (fast nu säljer den även second hand-kläder – varför man nu skulle vilja köpa gamla kläder, som Maj ser det), en restaurang, där personalen inte har en aning om hur man lagar rotmos, och en möbelaffär med oerhört sköna sängar. Men framför allt springer hon av en händelse på Lennart – hennes ungdomskärlek, som hon inte sett på många, många år.
Sköna Maj är skriven på lättläst svenska och i en intervju i Sveriges radio hörde jag Eli Åhman Owetz berätta om att skriva lättläst. Jag hade förmodligen inte valt att lyssna på boken om det inte vore för att intervjun gjorde mig så nyfiken. Jag tyckte också att det var så himla fint när hon berättade att hon skrivit boken med sin Alzheimersjuka mamma, och den högläsning de haft på hennes äldreboende, i åtanke. Det gör mig glad att tänka på att det produceras lättlästa böcker, som möjliggör för fler att få ta del av det läsning och berättande kan ge.
Jag lyssnade på boken med en viss farhåga att boken skulle vara så enkelt skrivet att den skulle falla platt, men till min förvåning tyckte jag riktigt mycket om den. Sköna Maj är en lättsam, varm och rolig berättelse som passade perfekt att lyssna på som ljudbok.
Sköna Maj
Sköna Maj gavs ut av LL-förlaget 2021. Jag lyssnade på boken som Radioföljetong i Sveriges radio, i uppläsning av Fransesca Quartey . ISBN: 9789188073945.
Hemtrevligt, av Elin Lervik och Katarina Matsson, är en sympatisk bok med inspiration och tips för hur man får till en personlig och hemtrevlig inredning.
⭐⭐⭐
Betyg: 3 av 5.
Hemtrevligt, av Elin Lervik och Katarina Matsson, är en inspirerande och personlig bok om heminredning. Författarna tar avstamp i sju olika komponenter som kan bidra till att ett hem känns personligt och hemtrevligt: gamla saker, böcker, konst, textilier, belysning, växter och husdjur (ett stort frågetecken för det sistnämnda för min del, trots att jag älskar djur i största allmänhet skulle jag inte direkt tänka på dem som hemtrevliga accessoarer till ett hem). Boken innehåller också ett antal ”hemma hos”-kapitel, där läsaren får titta in i några hem, inredda med varierande stil.
Det är en alltigenom trevlig och reko bok, som man gärna bläddrar i. Det känns befriande när författarna skriver om kattklösta designermöbler och om sin kärlek till böcker, som ju så många andra rensar ur från sina hem. Det är en betydligt mer jordnära inredningsinspiration än vad man vanligtvis får via glossiga inredningsmagasin. Med det sagt är det inte direkt ”vanliga” hem som visas upp. Det finns en hel del handfasta råd och tips om exempelvis gardinupphängningar och tavelväggar, men det är inga dussinbostäder som visas upp utan flådiga hus med specialdesignade trappor, exklusiva sekelskiftesvåningar etc. etc. Författarna skriver väldigt korrekt och fint om second hand-fynd och att inreda med växter, men på något sätt känner jag ändå inte att det talar till mig fullt ut. Hur man än vrider och vänder på det ser allt i boken designat, dyrt, exklusivt och platsbyggt ut och inte alls likt mitt eget hem, där böckerna står i Billy-bokhyllor och där det inte precis finns utrymme att piffa upp med enorma piedestaler med stora växer på.
Nåja. Hemtrevligt är en trevlig bok, inget snack om saken, men kanske mest något att bläddra i, likt just de där glossiga inredningsmagasinen: såhär kan det se ut, fast förmodligen går det inte att få till i ett vanligt 60-talsradhus där budgeten för designinredning är låg.
Hemtrevligt
Hemtrevligt är illustrerad med foto av Fanny Rådvik och gavs ut av Bonnier Fakta 2023. ISBN: 9789178875634.
Elin Lervik och Katarina Matsson
Elin Lervik är en svensk kommunikatör och Katarina Matsson är en svensk journalist. Tillsammans driver Elin och Katarina Hemtrevligtpodden.
Senare, av Stephen King, är en skräckroman om ung man som växer upp med den märkliga förmågan att kunna se döda.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Senare, av Stephen King, är en uppväxtroman, där huvudpersonen, Jamie, utöver att bli vuxen och förstå omvärlden och vem han är, också måste hantera att han har en underlig förmåga att kunna se döda människor. Hans ensamstående mamma, som driver ett förlag i New York, känner till och tror på sin sons förmåga. När hon hamnar i ekonomisk knipa utnyttjar hon också förmågan genom att be honom att förhöra en författare hon haft kontrakt med, men som avlidit innan den avslutande delen i hans bästsäljande serie hunnit slutföras. På så sätt kan hon skriva klart romanen. En konsekvens av det hela är också att hennes dåvarande flickvän, Liz, blir invigd i hemligheten kring Jamies förmåga. Det kommer att bli ödesdigert. Jamie är bara ett barn, så småningom en tonåring, men Liz visar sig ha hemligheter och problem som gör att hon utan betänkligheter väljer att utnyttja Jamies förmåga för egna syften.
Senare är en spännande roman och en skräckhistoria i min smak. Den är otäck utan att vara speciellt äcklig eller blodig och som vanligt lyckas Stephen King dessutom mejsla ut intressanta huvudpersoner, deras drivkrafter, hemligheter och rädslor. Det finns en, för mig, obegriplig knorr på slutet, men som helhet är det en riktigt bra bok.
Senare
Later översattes till svenska av John-Henri Holmberg och gavs ut av Albert Bonniers förlag 2021. ISBN: 9789100188535. Jag har lyssnat på Senare som Radioföljetong i Sveriges radio, i uppläsning av Joel Valois.
Stephen King
Stephen King (född 1947) är en amerikansk författare.
Tiden second hand är en mäktig berättelse om ett imperium och dess fall: en dokumentärroman med vittnesmål från vanliga människor. Det är en bok med fasansfulla skildringar av våld och tortyr, en bok som ger bilder svåra att skaka av sig.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Tiden second hand är den avslutande delen i Svetlana Aleksijevitjs dokumentära romanserie Utopins röster, där hon på olika sätt skildrat livet i Sovjetunionen. I Tiden second hand är Sovjetunionen förbi och har lämnat efter sig ett trasigt marknadssystem, där några plundrat staten på stora tillgångar och den stora massan lever i stor fattigdom. För vissa har hela livet handlat om att vara en del i något större, ett samhälle och ett system där varje individ bara är en liten kugge i ett större maskineri. Nu lämnas de utan någonting: allt de trodde på är borta och förlöjligat. Somliga har ett nostalgiskt skimmer när de tänker tillbaka på det som varit, andra berättar om nöd och fattigdom, angiveri och förtryck.
Med Sovjetunionens fall följer också flera blodiga händelser. I Tiden second hand finns röster från flera massakrer och här skildras händelser som är så ofattbara att de för evigt har bränts in i hjärnan efter den här läsningen. Ibland blir det för mycket, för jobbigt att ta sig igenom, men kanske just därför känns det helt nödvändigt att Aleksijevitj satt ord på dem.
Tiden second hand är en fantastisk skildring av ett imperium och dess fall, från de vanliga människornas perspektiv. Precis som i Aleksijevitjs övriga dokumentärromaner har hon intervjuat ett stort antal personer, enligt egen utsago över 1 000 (intervju i DN), och vävt ihop deras berättelser till ett större verk, en berättelse som spänner över drygt 650 sidor. Boken kan i princip öppnas var som helst och börja läsas därifrån, men det är helheten som gör det. Det här är en oförglömlig skildring av ett imperium och ett folk, en berättelse som ger tankar och insikter om det som titeln skvallrar om: att allt kommer igen, allt är second hand.
Tiden second hand
Vremja second hand översattes till svenska av Kajsa Öberg Lindsten och gavs ut av Ersatz 2013. ISBN: 9789186437398, 9789187219856. Tiden second hand ingår i serien Utopins röster. Övriga titlar i serien är Kriget har inget kvinnligt ansikte, De sista vittnena, Zinkpojkar och Bön för Tjernobyl.
Svetlana Aleksijevitj
Svetlana Aleksijevitj (född 1948) är en belarusisk författare. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 2015 med motiveringen ”för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid”.
Åh, redan nyår igen! En kompis till mig har sagt ”dagarna går långsamt och åren går fort” när man har barn och det är så sant. I år fyller min lilla flicka tre år, min lilla flicka, som redan kan ungefär allt själv?! Vad hände med min bebis? Det är utmanande att vara (småbarns)förälder när man är en nostalgiker som jag; att ha ett litet barn är att vara så kär att det är helt svindlande och tanken på att hon ska bli stor är helt obegriplig. Ändå går den känslan märkligt nog att ha samtidigt som man är heeeelt slut av att sällan vara för sig själv, så som det blir när man har ett barn som vill leka och umgås med en hela tiden när man inte är på jobbet. Tur att man har ett jobb där man kan njuta av att tänka 1 tanke i taget… Jobbet är min stora återhämtning.
Apropå jobb har jag goda förhoppningar om att det blir ett roligare jobbår än på länge. Det är mycket på gång, många rekryteringar det planeras för och planer som revideras. Det känns spännande, tycker jag.
Privat har jag inga storslagna planer för året. Jag hoppas på att kunna dansa & springa lagom mycket och att få till en realistisk dos kultur. Hittills har jag en opera (Stolthet och fördom på Norrlandsoperan) och Littfest i kalendern, så det verkar lovande. I övrigt vill jag bara pussa på min lilla flicka. 🙂 Rätt var det är vill hon väl inte att man pussar på henne längre. :'(
Ska jag läsa några böcker då? Ja, det är klart! Jag har äntligen påbörjat Systrarna av min favoritförfattare Jonas Hassen Khemiri. Sedan har jag fått inte mindre än fyra julklappsböcker. <3 Hela nattduksbordet är fyllt av bokhögar jag vill sätta igång med.
Vill du läsa något nytt för januari så har jag nåra boktips till dig:
Ale mana merrii/Far inte till havet av Elin Anna Labba. Efter succén med reportageboken Herrarna satte oss hit, är Elin Anna Labba nu aktuell med en roman, där vatten beskrivs som en egen varelse. Vill läsa!
Mamma Mu blir ledsen av Jujja Wieslander och Sven Nordqvist. Mamma Mu är en barnboksfavorit och nu kommer en ny om ”vänskap och försoning”. En bok jag vill läsa med dottern!
Mors lilla Olle och andra visor av Alice Tegnér. Att sjunga med sitt barn är skoj! Sångböcker är med andra ord något jag gärna samlar på mig och här finns dessutom klassiska illustrationer av Elsa Beskow och det är ju inte helt fel.
Vill du va min ponny? av Ebba Forslind och Hanna Klinthage. En rimmad berättelse om lek och ponnyer. Kan knappt tänka mig någon bättre bilderbok!
Den som läst mitt inlägg om året i siffror vet att jag hunnit med drygt 60 böcker under året. När jag kollade igenom titlarna upptäckte jag till min förvåning att jag totalt glömt bort en stor del av dem. Det var faktiskt ovanligt svårt att utse årets bästa läsning. Här är i alla fall mitt försök till 10 i topp-lista. I omvänd ordning:
10: Spökhanden
Spökhanden beskrev jag som en skräcknovell i bästa Selma Lagerlöf-snitt och det är helt sant: det är en otäck och samtidigt väldigt tänkvärd berättelse om tvåsamhet.
9: Nära fåglar
Nära fåglar är ovanlig fotobok med ett helt otroligt foto av Roine Magnusson och fina texter, skrivna av Mats Ottosson och Åsa Ottosson, om några av våra vanligaste fåglar och om hur de berör oss.
8: Tiden second hand
Tiden second hand av Svetlana Aleksijevitj är ett reportage om Sovjetunionens fall och med fruktansvärda vittnesmål från människor som drabbats illa. Ibland blir det nästan för mycket; att läsa den här boken kan innebära bilder som förmodligen aldrig går att radera från huvudet… Kanske just därför är det också viktig läsning.
7: Pachinko
Pachinko, av Min Jin Lee, blev årets semesterläsning, för min del. Det är en oerhört fängslande släktkrönika, där man får följa en familj med rötter i Sydkorea. En bok att uppslukas av!
6: Bli som folk
Stina Stoors novellsamling Bli som folk har jag läst lite pö om pö under några års tid, men i år blev den utläst. Här ryms ett gäng noveller från norrländsk landsbygd, berättad med en alldeles speciell röst. Helt i min smak!
5: Funkislampa
Funkislampa, av Jerker Virdborg, är en av årets favoritnoveller, för min del. En tragikomisk berättelse om ängslig medelklass. Underbar!
4: En mors bekännelse
En mors bekännelse, av Kelly Rimmer, var inte alls vad jag trodde. Titel, och i viss mån framsidan, andades stereotyp feelgood eller något liknande. Innanför pärmarna gömde sig dock det som kanske är den berättelse jag återvänt till flest gånger under året. En oerhört berörande berättelse om våld i nära relationer.
3: Låt det växa
Novellasken Låt det växa: Fyra texter om odling & trädgård var en riktig njutning att läsa i somras. Den visade sig innehålla fyra fullträffar: en knäpp och rolig berättelse om att flytta ut på landet, skriven av Lotta Lundgren, fantastisk poesi av Göran Greider, en intressant liten essä av Elin Unnes och en personlig kärleksförklaring till trädgården, signerad Hanna Wendelbo. Mycket bra allihop!
2: Älskad, saknad
Årets näst bästa bok är något så ovanligt (för mig!) som en omläsning. Älskad, saknad, av Joyce Carol Oates, var minst lika bra som när jag läste den första gången: en otroligt fin berättelse om ett sorgeår.
1: Kvinnornas jul
Årets favorit måste ändå vara antologin Kvinnornas jul, med 24 juliga berättelser, författade av kvinnor. Tyckte så väldigt mycket om den här boken, kanske för att jag älskar julen. Här finns texter av underbara författare som Bodil Malmsten och Kerstin Ekman och många av berättelserna är klassiker. Alla berättelserna ger sin bild av julen, så som den kunnat se ut genom åren och som den upplevts av kvinnor. Är glad att jag unnade mig Kvinnornas jul som ”adventskalender” i år.
Nu övergår 2023 snart i 2024 och såhär dags brukar jag sammanfatta min läsning. Självklart blir det inget undantag i år. Här kommer året i siffror:
I år har jag läst 62 böcker. Det är givetvis inte 62 tegelstensromaner – jag är ju trots allt svag för noveller – men ett imponerande gäng ändå, tycker jag. Dessutom har det smugit sig in åtminstone 1 bok på mer än 600 sidor (och det är väl att betrakta som en tegelsten ändå?).
Man kan tro att jag inte läst något i september och att februari var en månad med väldigt lite läsning, men jag läser faktiskt en stund varje dag. Det är bara det att vissa böcker tar längre tid än andra att läsa ut. Hur som helst: i bilden nedan finns min läsning över året. Det är mest pappersböcker, men emellanåt läser jag på läsplattan och i perioder lyckas jag hinna med en och annan ljudbok. Sedan jag blev förälder (för 2,5 år sedan) har jag inte direkt gått omkring med hörlurar här hemma, utan ljudbokskonsumtionen begränsas i stort sett till mina löpturer. Sprang jag mycket i juli? Ja, förmodligen. Jag föredrar att springa på sommaren. 🙂 Nästa år får vi se hur det blir med ljudböcker. De flesta av årets ljudböcker har jag lyssnat på som Radioföljetonger, men nästa år går Radioföljetongen i graven efter att ha sänts sedan 1939. :'(
De strömmade böckerna är i stort sett de Radioföljetonger jag har lyssnat på i år (+ några e-böcker), men mest har jag läst böcker från mina egna hyllor. Och biblioteksböcker såklart!
Kvinnliga författare är i majoritet. Det är ingen medveten strategi, utan något som bara blir år efter år efter år.
Det har blivit en hel del klassiker (som alltså ryms bland böcker med /första utgåvans/ utgivningsår 50-tal och tidigare), men till min egen förvåning har jag faktiskt läst nästan lika många böcker från 2023. Jag brukar sällan vara särskilt bra på att läsa aktuella titlar, men nu så!
Mer än hälften av mina utlästa böcker har Sverige som ursprungsland. Jag läser bara på svenska, så det är kanske inte så konstigt. Men självklart har det blivit en hel del översatt litteratur också. Hela kontinenten Afrika lyckades jag missa i år och just ingenting har jag läst från Asien heller. Det speglar väl hur översättningarna ser ut i stort.
Jag försöker naturligtvis pricka in så många bra böcker som möjligt, men det är klart: ibland lyckas man inte. Jag har läst några böcker som är ”sådär”. Tack och lov har jag läst ännu fler fantastiska böcker!
Vad har varit bäst då? Ja, det kommer i ett senare inlägg. Ha ett riktigt fint avslut på året!
Underbara vinter, av Clara ”UnderbaraClara” Lidström är en bok fylld med julmys – recept, pyssel och härligt foto.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Underbara vinter av Clara ”UnderbaraClara” Lidström är en bok om julen, från november till tjugondagen. Här blandas recept, pyssel, kuriosa om julen med personliga texter om vinterns magi och julens förberedelser. Allt är väldigt fint förpackat i en bok med härligt foto, som andas julstämning.
För många är Clara Lidström mest känd för sin blogg, UnderbaraClara, som hon drivit sedan 2006. Är det en förutsättning att ha läst bloggen för att uppskatta boken? Nja, skulle jag säga. Det är definitivt en trevlig bok för vem som helst, men till skillnad från mycket annat i genren är det större fokus på personliga betraktelser, som skulle ha kunnat publiceras på bloggen. Det gäller att man inte förväntar sig 250 sidor recept. Själv uppskattar jag blandningen. Jag älskar julen och det är fint att få följa den i Clara Lidströms tappning.
Clara Lidström är duktig på att skriva, har programlett ett flertal radioprogram och har dessutom synts på TV lite då och då genom åren. Däremot har hon sällan uppmärksammats som den duktiga fotograf hon är, så det tycker jag verkligen är värt att lyfta lite extra. Underbara vinter är illustrerad med härligt foto, som verkligen andas jul, vinter och mys. En tjusig bok att plocka fram för att komma i julstämning!
Underbara vinter
Underbara vinter gavs ut av The Book Affair 2023. ISBN: 9789189740051.
Clara Lidström
Clara Lidström (född 1986) är en svensk bloggare och författare. Hon driver bloggen Underbara Clara.
Jag är glad att mamma dog är Jennette McCurdys biografi om att pressas till att bli barnskådespelare, uppmuntras i att utveckla ätstörningar och att sedan försöka att komma ut på andra sidan.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Jag är glad att mamma dog är den provocerande titeln på Jennette McCurdys självbiografiska roman. Här berättar hon öppet, och förvånansvärt roligt, om sin, minst sagt, annorlunda uppväxt. Som barn lever Jennette med sin familj i ett överbelamrat hem i Kalifornien. Mamman lider av hoarding och har samlat på sig så mycket grejer att Jennette och hennes bröder måste rulla ut liggunderlag att sova på när det är dags att gå till sängs – de riktiga sängarna är fulla med mammans saker och kan inte användas. Skolgången består av hemskolning, som mamman håller i, och tidigt blir det väldigt tydligt vilken framtid mamman ser framför sig för sin dotter. Dottern ska bli skådespelare, måste bli skådespelare. Jennette utsätts för enorm press med teaterklasser, dansklasser och auditions på auditions på auditions. Det är ett späckat schema och ett hårt arbete att göra mamman glad. I tid och otid spelar mamman ut sitt ”canceröverlevar”-kort och ägnar sig åt annan härskarteknik för att få Jennette och andra att göra som hon vill. Det är verkligen inte en okomplicerad mamma-dotter-relation som målas upp. Elva år gammal uppmuntrar mamman Jennette till att utveckla ätstörningar – svåra sjukdomar som kommer att följa henne och begränsa henne långt in i vuxenlivet. Jennette beskriver också sexuella övergrepp och ett fruktansvärt kontrollerande beteende: mamman styr allt i Jennettes liv. När dottern får en återkommande, stor roll i en populär TV-serie på barnkanalen Nickelodeon blir Jennette dessutom familjeförsörjare, ett tungt ok för ett barn.
Jag är glad att mamma dog är en roman som är så fylld av elände och tragik att det egentligen är ofattbart. Att början på vuxenlivet för Jennettes del blir kantat av dysfunktionella relationer och missbruksproblem är inte precis förvånande. Märkligt nog är Jag är glad att mamma dog, trots detta, en bok med humor och distans. Boken hade kunnat vara en snyftare, men är på något märkligt sätt lättsam, samtidigt som man naturligtvis inte kan undgå att bli berörd och upprörd. Jennette McCurdy beskriver ett liv där hon blivit bestulen på sin egen barndom och utnyttjad som barnskådespelare. Att hon kom att lämna skådespelaryrket i samband med moderns bortgång 2014 känns uppfriskande och att hon skrivit den här boken talar för att hon idag gör vad hon vill med sitt liv – hoppingivande!
Som alltid läser jag sådana här böcker med en viss misstänksamhet. Jennettes mamma är död och kan inte försvara sig och det är heller ingen annans röst är Jennettes som hörs i boken. Med det sagt: jag tyckte att det här var en riktigt bra bok: inte ett litterärt mästerverk, men en väldigt fängslande uppväxtskildring.
Jag är glad att mamma dog
I’m glad my mom died översattes av Julia Gillberg och gavs ut av Bookmark förlag 2023. ISBN: 9789189750425, 9789189750470.
Jennette McCurdy
Jennette McCurdy (född 1992) är en amerikansk skådespelare och författare. Hon slog igenom som skådespelare redan i tonåren, men la skådespelarkarriären på hyllan 2014 i samband med att hennes mamma dog.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
