Nu har jag läst (eller snarare lyssnat) på ett verk av en nobelpristagare. Minsann! Herr Arnes penningar är det jag har haft i lurarna den senaste tiden och jag tycker faktiskt att den var riktigt bra. Jag gillar att den har sina inslag av övernaturligheter. Dessutom passade den mig väldigt bra att just lyssna på, eftersom den inte är så lång (3 CD). Jag brukar inte intensivlyssna så mycket på ljudböcker, utan mest ha i lurarna när jag promenerar till universitetet. En längre bok kan därför råka ta evinnerligt lång tid att lyssna ut.
Herr Arnes penningar är en spännande liten historia med touch av övernaturligheter och spöken. Den tar sin början i ett rått mord, där den rike herr Arne och alla i hans hus, brutalt slaktas, och förövarna smiter med alla pengarna som fanns i huset. Den enda som lyckas undkomma är Elsalill, och det blir fattiga fiskaren Torarin, som tar hand om henne. Elsalill hamnar så i Marstrand, där hon hjälper Torarin att rensa fisk, och väl där blir hon förälskad i en stilig skotte, sir Archie, som vill föra henne med sig tillbaka till Skottland. Det är nu det börjar ske övernaturliga saker och Elsalill blir på ett eller annat sätt hela tiden varnad eller hindrad från att vara med sir Archie. Den mörka hemligheten, att sir Archie är herr Arnes mördare, rullas så upp, och Elsalill står plötligt i en svår situation.
Sensmoralen går inte att ta miste på i denna historia. Även om det är kärleken som står på spel, måste den som har begått ett brott sona sitt straff. Hur det går till kan du läsa om i boken om du inte redan har gjort det. Det är ingen lång berättelse, men den är spännande och trevlig och känns väldigt typisk för Lagerlöf. Jag gillar hennes sätt att väva in spökhistorier i sina berättelser och jag tycker att det här är en läsvärd historia.
Jerusalem skulle kunna vara en modern såpopera och det säger jag mest på ett positivt sätt. Här finns alla möjliga såpoperaelement: folk som går med i en sekt, en hel by som splittras på grund av detta, folk som blir kära i varandra och sedan ångrar sig och sedan ångrar sig igen, en båtolycka, som inte är helt olik Titanics förlisning, skrock och sagor, en liten dos övernaturlighet, död och elände och barn som föds. Jag undrar lite hur den togs emot när den kom för över 100 år sedan och jag tänker mig att om en moden bok kom ut idag och berörde samma ämnen och samma spann av ämnen skulle jag nog förkasta den som lite löjlig, men jag förkastar inte denna. Jag tycker den är skön, i brist på bättre ord, och det hade jag definitivt inte väntat mig av denna gamla klassiker.
Delar av den kan jag känna liknar Utvandrarna ganska mycket och det är ju en bok jag verkligen tycker om. När jag skriver detta menar jag mest att folk utvandrar även i denna bok och att man får följa dem genom så många sidor att de till slut känns som gamla bekanta och man känner med dem i allt de gör och hittar på. Det är också trevligt att få kika in i det Dalarna som Lagerlöf beskriver och den vardag hon berättar om.
Jag har inte gillat allt jag har läst av Lagerlöf, men denna rekommenderar jag varmt. Det gick inte i ett rasande tempo att läsa ut den, men det var hur som helst en väldigt trevlig läsupplevelse.
Jag vet inte vad jag hade förväntat mig egentligen, men den här boken var inte vad jag hade trott att den skulle vara. Efter att ha läst Kejsarn av Portugallien var jag sugen på att läsa fler av Lagerlöfs böcker och då blev det så att jag köpte den här boken, som är Selma Lagerlöfs debutbok.
Tyvärr orkade jag knappt ta mig igenom denna mastiga skröna om den avsatta prästen Gösta Berling och annat folk i det tidiga 1800-talets Värmland. Det krävs mer koncentration än vad jag kunde uppbåda för att orka ta sig ingenom de drygt 400 sidorna på gammal svenska och att samtidigt få någon behållning av boken.
Den här berättelsen är mer som en samling sagor och Lagerlöf har säkert inspirerats av gamla folksägner från Värmlandstrakten när hon har skrivit den här. Det är inte alls en sådan berörande och fantastisk historia som Kejsarn av Portugallien utan känns mycket svårare att ta till sig för mig eftersom det bland annat är mycket övernaturliga inslag.
Det känns inte som att jag har gett boken en ärlig chans, men den var i alla fall ingen spännande läsning den här gången.
Det krävs att Jan i Skrolycka får en dotter för att hans hjärta ska börja slå. Från den dagen hans dotter Klara Fina Gulleborg, uppkallad efter den självaste solen, kommer till världen blir han en man med känslor och med omtanke om andra. Klara Gulla blir hans största stolthet, hans livs ljus och hon är den han håller mest kär av alla.
När Klara Gulla, 18 år gammal, åker till stan för att jobba, följer en svår tid för Jan. När Klara Gulla efter ett tag inte låter höra av sig något mer drivs han till vansinne. Istället för att se den bistra verkligheten, det vill säga att hans dotter inte lever ett särskilt ”fint” liv längre, inbillar han sig att hon har blivit till en kejsarinna och att hon ska komma tillbaka till honom och göra alla stolta igen.
Berättelsen om Jans oerhörda längtan efter sin dotter är en smärtsamt vackert historia och boken är mästerligt berättad. Trots att Jan blir sjuk av sorg framställs han aldrig som konstig eller avvikande utan som den varmt omtänksamma person han faktiskt är. Det är en omöjlighet att inte känna med Jan i allt svårt som händer honom och att leva sig in i boken med alla dess underbart beskrivna karaktärer.
Det här är en bok som lever kvar länge i minnet. En mycket läsvärd klassiker!
I korthet
Rekommenderas för: Alla som vill läsa en svensk klassiker om en fars stora kärlek till sin dotter och hur han blir vansinnig av sorg när hon försvinner ifrån honom.
Betyg: 5 solar av 5.
Om Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf
Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges mest uppskattade författare. Hon belönades med Nobelpriset i litteratur 1909 och valdes in i Svenska Akademien 1914, som första kvinna. Hon debuterade som författare 1891 med Gösta Berlings saga och har gett ut en lång rad böcker. En av hennes mest kända är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som ursprungligen var en skolbok.
General Bengt Löwensköld fick aldrig ro i sin grav eftersom hans värdefulla signetring, som följde honom i graven, stals därifrån. Vem var så fräck att han vågade sno Generalens ring som han fått av Karl XII för sina insatser i kriget?
Det här är en spännande spökhistoria som handlar om Generalens ring och hur den sprider olycka omkring sig. Det är en riktigt bra och härlig klassiker!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Nu har jag läst (eller snarare lyssnat) på ett verk av en nobelpristagare. Minsann! Herr Arnes penningar är det jag har haft i lurarna den senaste tiden och jag tycker faktiskt att den var riktigt bra. Jag gillar att den har sina inslag av övernaturligheter. Dessutom passade den mig väldigt bra att just lyssna på, eftersom den inte är så lång (3 CD). Jag brukar inte intensivlyssna så mycket på ljudböcker, utan mest ha i lurarna när jag promenerar till universitetet. En längre bok kan därför råka ta evinnerligt lång tid att lyssna ut.
Det krävs att Jan i Skrolycka får en dotter för att hans hjärta ska börja slå. Från den dagen hans dotter Klara Fina Gulleborg, uppkallad efter den självaste solen, kommer till världen blir han en man med känslor och med omtanke om andra. Klara Gulla blir hans största stolthet, hans livs ljus och hon är den han håller mest kär av alla.