Christopher har lovat sin pappa att inte lägga nästan i blöt, men han kan ändå inte släppa den mordgåta som han försöker att lösa. Grannens hund har blivit mördad med en högaffel och sökandet efter den skyldiga leder fram till den här boken, som berättas av Christopher själv.

Det är en både underhållande och lite smärtsam berättelse om en autistisk pojke, som i sitt sökande, efter de som dödade grannens hund, av misstag börjar att rota i saker som har hållits dolt för honom.

Det är en ganska rörande liten berättelse, men framför allt gillar jag berättandet. Det känns som att en ung, autistisk kille skulle skriva just såhär. Det är spännande att få ta del av en berättelse från en person som ser världen på ett helt annorlunda sätt, en kille som inte kan förstå vad folks ansiktsuttryck betyder, men som kan räkna upp alla primtal upp till 7057.

Jag gillar verkligen den här boken! Den är lättläst och annorlunda!