I helgen tog tydligen bandbredden slut på min webbplats. Det är, som jag har förstått det, den datamängd som kan laddas upp och ner under en viss tid. Eftersom jag inte har en speciellt välbesökt webbplats så kan jag inte tänka mig att detta beror på ett stort antal besökare, utan snarare beror det nog på spam eller annat skit. Hur som helst har min blogg legat nere i någon dag eller så, vilket några av er eventuellt har märkt. Men nu (eller igår, rättare sagt) är bloggen tillbaka! Jippi!
Själv har jag varit på festival i helgen och sett t.ex. Hello Saferide och Amason. Trevligt! I glappet mellan några spelningar läste jag dock nyheten att Tomas Tranströmer gått ur tiden och då stack det till lite i hjärtat på något sätt och jag blev lite mindre glad för en stund. För visst känns det tråkigt att Sveriges nobelprisbelönade poet har gått bort. Jag minns så väl den dagen det tillkännagavs att Nobelpriset tilldelas Tranströmer. Vid det laget hade jag inte ens läst Tranströmer, men jag spratt till av glädje ändå. Alla andra var ju så glada att jag rycktes med! Jag blev så rörd av att höra om journalisterna som i åratal väntat utanför hans port för att vara på plats om, utifall att, kanske det ändå skulle bli Tranströmer denna gång… Och scenen när Tranströmer, med sin vid det laget ganska begränsade kommunikation , tar emot Nobelpriset fick mig också att fälla en tår (ja, jag är mer lättrörd än de flesta). Det gick inte att ta miste på glädjen. Åh. Det var så fint.
Sedan dess har jag läst hans samlade verk. Under en lång tid bar jag omkring på en samlingsvolym. Vid den tiden veckopendlade jag till Uppsala och av någon anledning prioriterade jag att ha med mig denna. Underligt, kan jag tycka, såhär i efterhand.
Har ni läst Lisa Genovas roman Fortfarande Alice? Det har inte jag, faktiskt, men jag har nyligen sett filmatiseringen, med titeln Still Alice. Och vilken bra film! Filmen handlar om Alice, en framgångsrik forskare, som plötsligt börjar tappa orden. Hon tror att hon har drabbats av en hjärntumör, men det visar sig att det hon drabbats av är Alzheimers sjukdom. Hon är bara i 50 års-åldern och nu förändras livet radikalt. Stegvis får man följa hur hon allt mer bryts ner av sjukdomen. Skådespeleriet är otroligt bra! Julianne Moore, som belönades med en Oscar för prestationen, gör en väldigt trovärdig och gripande tolkning. En mycket bra film, tycker jag!
I dagens nostalgitorsdag tar jag fram något så ovanligt som en riktigt tunn bok av en av mina favoritförfattare: Joyce Carol Oates. Oates skriver allt som oftast rejäla tegelstenar, men i Mörkt vatten har hon koncentrerat berättelsen till 159 fantastiska sidor. Precis som vanligt låter hon viktiga frågor om kvinnors situation och villkor komma upp. Boken är baserad på verkliga händelser, den så kallade Chappaquiddickolyckan, där Ted Kennedys sekreterare omkom. I Mörkt vatten heter huvudpersonen Kelly och hon sitter i en bil med Senatorn. När bilen, som körs av den kraftigt berusade Senatorn, far i vattnet tar sig Senatorn därifrån genom att sparka bort Kelly och simma därifrån. Kelly, däremot, blir kvar i vattnet. Klaustrofobisk och gripande!
I dagens nostalgitorsdag plockar jag upp Norwegian wood. Det var den första bok jag läste av den japanske författaren Haruki Murakami. Såhär i efterhand förstår jag att det kanske är den av hans böcker som sticker ut mest i hans författarskap. Den är mycket mer ”här och nu” än hans andra böcker, som ofta innehåller en hel del övernaturligt och fantasifullt.
Jag tycker hur som helst att Norwegian är en fantastisk liten bok. Den kretsar kring Toru, en ung man som slits mellan två kärlekar: den psykiskt sjuke Naoko och den livliga Midori. Språket är fantastiskt och avskalat. Jag vet inte alls om det är översättningen som gör det, eller om det är så han skriver, men det finns också en detaljrikedom i språket som gör att det nästan känns onaturligt. Onaturligt, fast ändå perfekt. Jag kan inte förklara riktigt vad jag menar, men jag älskar Murakamis språk. Fast hans andra böcker är alltså lite mer knasiga än Norwegian wood. Men bra på sitt sätt!
Jag tänkte bara påminna om att SVT:s litteraturmagasin, Babel, har dragit igång igen! Jag har inte hunnit se ännu, men jag ska såklart titta ikapp på SVT Play. Jag är inte så bra på att hänga med i vad som går på TV, för jag sitter hellre vid datorn eller läser böcker när jag är hemma och slappar, men just Babel brukar jag följa. Precis som i de senaste säsongerna så kommer man bjuda på en följetong och det ryktas att säsongens kommer att handla om Sigge Eklunds favoritböcker.
I dagens Nostalgitorsdag plockar jag fram en bok jag läste när jag gick på högstadiet: Spökbarnen. Jag blev verkligen gripen av den när jag läste den som 14-åring. Handlingen kretsar kring en udda kvinna, som pysslar om ett antal dockor som om de vore hennes ”barn”. Omgivningen skräms och vill få bort henne från stan. Det är en fin bok om människors rädsla för allt som är annorlunda.
Jag läste i DN att det troligen inte blir någon fortsatt filmatisering av Engelsforstrilogin. Den första delen, Cirkeln, hade ju premiär för några veckor sedan och jag såg den under premiärhelgen och tyckte den var riktigt bra: kanske inte det bästa jag sett (och då ska ni vet att jag ser betydligt fler filmer än jag läser böcker… 😉 ), men absolut en kvalitativ film och en film som verkligen gör boken rättvisa!
Man hade hoppats på omkring 400 000 sålda biljetter, men hittills har det bara gått runt 80 000 och då går det liksom inte att fortsätta…
Tråkigt tycker jag! Jag hade gärna sett en fortsättning. Böckerna är ju underbara skildringar av tonårslivet och också väldigt bra fantasyböcker. Jag älskar greppet att förlägga handlingen till en bruksort. Den typen av miljöer och den vinkeln finns inte någon annanstans, vad jag vet. Annars är ju bioduken full av dyrbara filmsatsningar med en massa specialeffekter och ointressanta dussinstorys. Det är trist att något som är lite nytt har så svårt att nå ut och det är djupt tragiskt att svenska filmer har så dålig status. För jo, jag tror faktiskt att faktumet att boken och filmen är svensk gör att många väljer bort den direkt.
Andra filmatiseringar går desto bättre. Jag ryser lite av tanken på att folk vallfärdar för att se Femtio nyanser, som ju också går på bio just nu…
Jag inser att jag borde bo större och ha fler bokhyllor… Men i väntan på någon ändring på den fronten så fick jag ta till en annan lösning: jag sorterade ur alla mina kokböcker och ställde dem i delar av det som brukar vara mitt ”skafferi”. Maten som stod i skafferiet? Ja… mjölblandningar och majspasta och vinflarror har hamnat lite här och där i min kokvrå. Måste ändå säga att det känns bra att ha kokböckerna nära till hands. Älskar kokböcker!
Hur gör ni andra som bor i små bostäder? Hur rymmer ni era bibliotek egentligen?
I dagens Nostalgitorsdag plockar jag upp ett inlägg från 2010, där jag prickar av vilka författare jag har läst på Lyrans lista över 100 kvinnliga författare. Tänkte faktiskt uppdatera den!
Teckenförklaring: Fetstilt tiel + författare om du läst boken
Om du inte läst just den boken men annat av författaren – fetstila författaren Kursivera de titlar du vill läsa Stryk över de du inte vill läsa
* efter boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ efter boken betyder att du äger den
x efter de du påbörjat men inte avslutat
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.