Jag brukar, som ni kanske vet, inte nödvändigtvis läsa de allra nyaste och mest aktuella böckerna. Tvärtom är jag ofta sen på bollen och jag väntar gärna med att läsa nya böcker tills jag har hört lite omdömen och sett några recensioner. Jag tycker sällan att det är värt att chansa och för mig känns det som en chansning att läsa helt nyutgivna böcker (undantaget är såklart om det är en riktigt favoritförfattare som är aktuell med någonting nytt!). Med den bakgrunden utsåg jag förra året ”Årets bästa bok 2012”. Sedan dess har jag läst många fler böcker som getts ut 2012… Hehe. Men i alla fall.
I år är det då rimligen dags att utse ”Årets bästa bok 2013”. En del av böckerna från 2013 läste jag faktiskt 2013, så då har jag ju åren hunnit gå. En del strålande böcker kanske inte är riktigt lika färska i minnet nu – och det är ju också ett slags omdöme. Omvänt kan en del böcker, som jag betraktade som ”medelbra” då, vara sådana som verkligen etsat sig fast i minnet. Men hur jag än vrider och vänder på det så är det framför allt 8 titlar som står ut från mängden.
Och de nominerade är…
Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie. En brännande, viktig och fantastisk bok om rasism. Boken följer Ifemelu, som lämnar Nigeria för att studera i USA. För första gången måste hon konfronteras med vad det kan innebära att vara mörkhyad – i hennes nya land möter hon dagligen rasism. En mångbottnad måsteläsning!
Det eviga folket är inte rädda av Shani Boianjiu. Skolan är över för de tre barndomskompisarna Yael, Lea och Avishag. Nu måste de göra den obligatoriska militärtjänstgöringen. Med en enorm precision skriver Boianjiu om ledan och de närmast obefintliga drömmarna som man kan ha i Tel Aviv. Det är en fantastisk bok om att vara ung och barnslig – och att behöva konfrontera våld i vardagen.
Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson. En välförtjänt hyllad roman om olycklig kärlek. Ester trånar efter en man som både vill ha och inte vill ha en relation. Boken är en mycket analyserande och tänkvärd berättelse om kärlek och vad den kan göra med oss.
Expeditionenav Bea Uusma. Inte visste jag att jag var så intresserad av Andrées polarexpedition, men Uusmas detaljerade och underhållande fackbok är en riktig bladvändare. Hon vänder på varje sten för att försöka bringa klarhet i vad som egentligen hände expeditionsdeltagarna, som tragiskt nog omkom under expeditionen och hittades först 33 år senare.
Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt. Två systrar förlorar sin mobror och får för första gången reda på att morbrodern levt tillsammans med en man och att han drabbats av aids. Både försöker att hantera sin sorg och sorgen över att förlora varandra – den äldre systern är på väg att bli vuxen och skaffa sig ett eget liv. En fantastiskt vacker bok om systerskap och sorg.
Nyckeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg. Den tredje och avslutande delen i Engelsforstrilogin – en fantastisk fantasytrilogi som utspelar sig i svensk bruksort. Det bästa är egentligen inte spänningen, även om den är en riktig bladvändare, utan de oerhört fina personporträtten och den pricksäkra skildringen av tonårsliv och att växa upp på en mindre ort.
Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig av Bodil Malmsten. Det här är den avslutande delen i Malmstens loggbokserie. Här samlas bilder, texter och utdrag från Malmstens blogg. Det är en fin skildring av samtiden, men också en mycket berörande och vacker betraktelse om åldrandet. Mycket poetiskt och vackert komponerat.
Projekt Rosie av Graeme Simsion. En annorlunda och varm feelgoodberättelse om en man med autistiska drag och hans sökande efter kärleken. Han börjar använda sig av en komplicerad enkät för att sålla ut potentiella frukandidater. Det fungerar inte speciellt bra…
Och vinnaren är…
Americanah. Chimamanda Ngozi Adichie är en blivande Nobelpristagare och en viktig skildrare av Nigerias historia och hur de rasistiska strukturerna kan se ut i vårt samhälle idag. Alla borde läsa Adichie, både för det eleganta berättandet och de viktiga berättelserna. Americanah är hennes starkaste roman hittills och jag hoppas att det kommer många fler.
Det här året har verkligen varit ett fantastiskt år när det kommer till läsupplevelser. Den ena strålande boken har avlösts av den andra. Jag måste ha valt bra böcker i år. Eller om jag har läst med mer eftertanke? Kanske både och.
Jag tänker inte ens försöka att göra en topplista över de bästa böckerna 2015. Här kommer istället kortare summeringar över mina största läsupplevelser från året.
Liv Strömquists seriealbum Kunskapens frukt är en tänkvärd och rolig djupdykning i ämnet ”det kvinnliga könsorganet”. Få satiriker är lika pricksäkra som Strömquist och även om jag inte alltid håller med henne i hennes åsikter så lyckas hon alltid väcka nya tankar hos mig. Jag tycker att Strömquist är en av vår tids viktigaste feministiska röster och Kunskapens frukt är hennes bästa album hittills.
En annan bra bok från året är Utan personligt ansvar av Lena Andersson. Boken är en uppföljare på den augustprisbelönade romanen Egenmäktigt förfarande. Återigen får läsaren följa Ester i hennes hopplösa kärleksproblem. Nu har Ester blivit ”den andra kvinnan”: föremålet för hennes kärlek är nämligen gift och vill inte skilja sig. Åren går och det är ett evigt givande och tagande. Med en enorm detaljrikedom och ett analyserande sätt beskriver Andersson detta olyckliga förhållande. En smärtsam bok!
När jag läste trilogin om Maj (Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris) trodde jag inte att någon annan bok kunde toppa den upplevelsen i år. Många har ju läst och älskat de här böckerna och jag kan bara sälla mig till hyllningskören. Med böckerna om Maj tecknar Sandberg ett stycke kvinnohistoria som är förvånansvärt fängslande att få ta del av. Böckerna kretsar kring Maj, som är hemmafru i Örnsköldsvik, med hennes oro över att passa in, att barnen ska ha det bra, att maken ska sköta sig och inte falla in i drickandet. Jag tycker så mycket om Maj att jag önskar att hon vore här, så att jag fick ge henne en kram.
Om du vågar av Megan Abbott är en ungdomsbok som jag inte hade några särskilda förväntningar på över huvud taget. Men oj, vilken bok! Boken kretsar kring Addy, en ung tjej som sysslar med cheerleading. När en ny coach kommer till laget så blir den informella ledaren plötsligt petad från sin lagkaptensroll. Hela laget börjar skaka. Många beundrar coachen, men andra är mindre nöjda. Addy är den som kanske kommer coachen närmast och då dras hon också in i någonting hemskt. Coachens hemlige älskare har hittats död. Var det ett självmord? Boken är spännande och klaustrofobisk och det är bland det bästa och snyggaste jag har läst om att vara tonåring och att vara helt dedikerad till ett intresse. En fantastisk bok!
Jag är inte en speciellt van poesiläsare, men när nu Bodil Malmsten har varit aktuell med sin första dikt på 20 år så var det givet att jag läste den. Och vilken dikt! I Det här är hjärtat skriver Malmsten om sorgen över att förlora en närstående och det är så gripande och vackert att det gör ont att läsa. En fantastisk liten bok!
More fire är en annan lysande roman från året. Boken är en ilsken beskrivning över hur kolonialismen har satt spår som fortfarande är som sår. I boken skriver Karolina Ramqvist om en ung tjej som befinner sig på Jamaica för att skildra landet i en dokumentärfilm. Det är en tankeväckande bok, men för mig imponerar den särskilt genom formen och språket. Det är en genomtänkt och välskriven berättelse – varje ord sitter där det ska.
En annan fantastisk bok är Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson. Boken kretsar kring en gäng tjejer som går på gymnasiet i Kalmar. Vad de har gemensamt är snarare ett utanförskap än en gemenskap. Folkesson skriver om uppväxt och vänskap och det är en hjärtskärande fin bok om hur livet blir som det blir och hur vi måste förhålla oss till vårt förflutna. Kalmars jägarinnor är fantastiskt välskriven och tight – det går att plocka ut meningar och stycken och läsa de fristående, som poesi. Perfektion!
Nu vill jag som sagt inte göra någon topplista, men om jag hade försökt så hade jag troligast haft Allt jag inte minns i topp. Allt jag inte minns är Jonas Hassen Khemiris senaste och jag, som älskar allt Khemiri har skrivit, kastade mig såklart över den här boken, som visade sig toppa mina höga förväntningar. Det här är sannolikt det mest välkomponerade och perfekt avvägda jag har läst i hela mitt liv. Khemiri skriver om stora känslor, som kärlek och sorg, väver in ett pricksäkert tidsdokument över vår tid, med rasism och papperslösa som lever under ovärdiga förhållanden, och ger också mycket av sig själv och sin egen sorg. Det är vackert, berörande, imponerande, roligt och sorgligt om vartannat.
Som så många andra har jag under 2015 läst och berörts av Martina Haags smärtsamma roman Det är något som inte stämmer. Haag har här övergett feelgoodgenren för att istället skriva en totalt hudlöst och öppen berättelse om att leva med ångest och att överleva det att bli lämnad. Jag vågade inte riktigt lita på att Haag skulle fixa den här genren, men oj, vad jag inte hade behövt oroa mig. Det här är helt bländande bra och insiktsfullt berättat. En fantastiskt fin och berörande bok!
Här kommer den näst sista delen i min årssummering! Imorgon kommer mina favoritböcker bland de böcker jag läste 2015. Idag tänkte jag summera året med bloggen: bloggens 2015.
I år har jag gjort 3 förändringar varav 2 är sådana som kanske ingen har noterat, men ändå. 😉
Bloggen har fått ett Instagramkonto. 🙂 Jag bryter mot de oskrivna reglerna som säger att insta ska vara något slags komplement till bloggen, för jag dubbelpostar alla instagrambilder som bildinlägg i bloggen. Men jag vill nog ha det så, faktiskt.
Jag har sökmotoroptimerat, så att fler ska hitta hit. Innan jag bytte till WordPress (för många år sedan) så hade jag ca 3 ggr fler besökare än dag eftersom att min hemsida hamnade jättehögt upp bland sökträffarna när man googlade på diverse böcker. Jag vet ärligt talat inte varför, för jag hade lagt ner 0 ansträngning på sökmotoroptimering… Nu då? Jag har till och med haft färre besökare 2015 än 2014, så sökmotoroptimeringen gav väl ingenting. 😉 Men det gör såklart ingenting.
Jag har börjat dela ut betyg igen. Jag har funderat på saken och kommit fram till att jag är en skumläsare när det kommer till bloggar. Ibland vill jag i princip bara ha en kort summering och betyg för att få en snabbkoll på om boken är läsvärd eller ej. Så nu delar jag ut betyg igen!
Vad har folk läst och kommenterat i år då?
Det är uppenbart att många, trots min kassa sökmotoroptimering ;), hittar hit via Google. Och det är också uppenbart att många är intresserade av vegetarisk matlagning. Det gläds jag åt! Vegetarisk mat är viktigt för klimatet och hälsan. I topp bland mina mest besökta inlägg/sidor finns Ett jättelångt inlägg om vegetariska kokböcker, som, naturligtvis, sammanfattar mina intryck av de vegetariska kokböcker som jag hade i hyllan vid den tiden. I topp 5 hittas också: feel good-böcker, Grabben i graven bredvid, böcker om åldrande, inlägg om att bokcirkla. De fem vanligaste söktermerna som har lett till min blogg har i år varit: ”poesi”, ”vegetarisk kokbok”, ”jorden runt på 80 dagar”, ”bonniers vegetariska kokbok” och ”kokböcker”. Ja, matlagning är inne, så är det väl. Jag har hört att det ges ut en kokbok per dag i Sverige. Kanske borde jag skriva om fler. 😉
De inlägg som mina mest trogna besökare har läst är dock snarare följande:
Så lika, men ändå så olika (om när min sambo hävdade att Mo Yan är en av bibliotekets mest utlånade – och jag vägrade att tro honom).
Min läsplan framöver (om när jag lessnade på att läsa mina gamla hyllvärmare och började låna en massa aktuella böcker på bibblan istället).
Två sommarböcker. Det här är ett inlägg som jag inte ens minns själv. 😮 Men det är alltså ett inlägg där jag tipsar om några böcker som kom ut i somras. Har inte läst någon av dem. 😉
Det är alltså de fem inlägg som har fått flest kommentarer.
Det var det! Tack för att ni besöker min blogg!! Jag bloggar för min egen skull, för att jag tycker att det är kreativt, avkopplande och roligt. Men att tänka på alla hundratals personer som är här varje vecka och läser det jag skriver… Det känns verkligen roligt. <3 Och lite, lite svårt att ta in. 🙂
2015! Vilket år! Det här året går inte till historien som det år då jag slog personligt rekord i antalet lästa titlar, men jag tror verkligen att det här är året som har bjudit på överlägset flest starka läsupplevelser. Jag brukar vara snål med att dela ut höga betyg till utlästa böcker, men i år har jag strösslat toppbetyg omkring mig. Jag har läst bok efter bok som har varit så bra att jag saknar ord. Jag återkommer med vilka de böckerna är i ett senare inlägg. Idag fokuserar jag på… siffror. Här är alltså en summering av 2015 och min läsning.
Det blev 59 böcker till slut. Det kan kanske noteras att lästakten har varit… varierande. Det beror bland annat på följande: 1) jag skrev en avhandling och hade inte tid att plöja böcker under våren 2) jag flyttade i slutet av maj och tappade bort mina läsrutiner i flytten 3) i september kom jag på att jag inte ville läsa mina hyllvärmare, utan att jag ville kasta mig över mer nyutkomna böcker, och därför lånade jag en massa böcker från biblioteket – och biblioteket krävde tydligen tillbaka dem efter 2-3 veckor = stressläsning.
Vad hände i september egentligen?
Antal böcker säger inte allt. Jag har läst både tegelstenar och noveller, om man säger så. Jag är svag för korta, tighta berättelser, men har i huvudsak läst lite sådär mellanlånga böcker på ca 300 sidor.
Som vanligt dras jag till böcker skrivna av svenska författare. Det är bara så. Jag läser endast böcker på svenska och då blir det väl lätt såhär.
Om man tänker bort de svenska böckerna så gömmer sig främst böcker från olika engelsktalande länder. När det kommer till ursprungsländer så har jag nog aldrig läst såhär enformigt förut… 😮 Jag har inte ens lyckats plocka in något från någon nordisk granne. Det mest exotiska är typ… Tyskland?
Vad hände med Afrika? Asien? Sydamerika? 😮
Betygen har jag redan nämnt. Jag har verkligen läst sjukt bra böcker i år – och inte ett enda bottennapp!! I år har jag delat ut toppbetyg till 14 böcker. 14 böcker!!
2015 – året med de fantastiska böckerna. <3
Fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare då? Jo, där är det som vanligt. Det vill säga: jag har mest läst böcker skrivna av kvinnor.
Obs att 38 + 24 inte blir 59… Men det beror på att en del böcker har flera författare.
Slutligen: jag brukar hävda att jag brukar vara sist på bollen när det gäller böcker. Jag är en sådan som lånar böcker och en sådan som läser gamla hyllvärmare jag redan har hemma. De där nya och spännande böckerna brukar hinna få några år på nacken innan jag läser dem. I år förde jag lite statistik över utgivningsår Det visade sig att jag enbart läst böcker från 1900-talet och att en stor del har kommit ut mellan åren 2010 och 2014. Men faktiskt! I år har jag läst förvånansvärt många böcker som faktiskt är från årets utgivning: 11 stycken! Jag är verkligen förvånad.
Först och främst vill jag passa på att önska alla läsare ett gott nytt år! På min blogg innebär nyår också att det är dags att summera ett och annat. De kommande dagarna kommer lite lässtatistik och årsbästalistor, men idag tänkte jag faktiskt summera mitt 2015 i lite korta återblickar. Trots försök att fatta mig kort så blev det långt. År är långa, trots att det inte känns så.
Januari inleddes med en oväntat lång julledighet. Jag såg också en massa schysta filmer på bio, t.ex. Birdman (<3 <3 <3) och Trevligt folk, som fick mig att fälla en tår. Och så firade jag födelsedag med traditionsenligt tårtkalas.
Födelsedagstårta!
I februari uppstod en större stress, p.g.a. två ofärdiga manus och en ej speciellt påbörjad avhandling. Jag jobbade och jobbade och jobbade. En stressig helg tog jag ledigt p.g.a. besök från barndomsvän. Vi studerade konst, spelade spel och kollade på Mello. I slutet av månaden impulsshoppade jag två par glasögon, gick till tandläkaren och gick till läkaren. Jag klarade besiktningen! 😉
Minisemlor. Fula, men det är så det brukar bli när man bakar glutenfritt. Hehe.
I mars skickade jag ifrån mig manus och avhandlingsgrejs till mina handledare och pustade ut ett tag. Jag och min partner gick helt impulsivt på en lägenhetsvisning för att kolla om mina ködagar räckte och om det var tjusig utsikt från balkongen. Det gjorde de och det var det. I slutet av månaden var det festivaldags och jag såg bl.a. Hello Saferide. En opera klämde jag in också (Figaros bröllop).
Mjukt ljus en kväll i nya lägenheten.
I april blev det äntligen påsk med påskfirande. Jag började springa igen, mil efter mil. Det blev klassåterträff kalas med mina bästa kompisar från studietiden, men i övrigt jobbade jag mest. Två vänner levererade 25 flyttkartonger vid min dörr och de blev stående hela månaden, ofyllda. Jag bara jobbade, jobbade, jobbade. Jag hade inte tid med böcker, film, städning eller att bete mig som folk. Jag missade till och med en balettlektion!! Min avhandling skickades så småningom till tryckeriet och jag tog ledigt över Valborg. Jag hann med lite nycirkus också.
Mina nya springskor!
I maj spikade jag min avhandling. Fast den traditionella spikningen, där man faktiskt slår i en spik, struntade jag i. Det visade sig sedan att min handledare spikat upp min avhandling i fikarummet, vilket var rart. Jag flyttade och tack vare gulliga vänner gick flytten himla snabbt. Att packa upp tog däremot sin tid… Jag sprang Blodomloppet, ett lopp jag hade laddat för genom att vara sjuk två veckor innan och inte kunna springa en meter… Knappa 50 min tog det att ta sig i mål och då gick benen inte längre att röra p.g.a. en stelhet jag aldrig upplevt förut och aldrig vill uppleva igen. Det tog omkring 5 dagar att återhämta sig.
Spikning!
I juni skaffade jag mig en till examen: teknologie doktorsexamen. Att få besked om godkänt/icke godkänt tog typ tusen år, men sedan blev det glad stämning. Jag firade med tårtor av alla de slag och kände mig extremt ledig hela långhelgen. Jag packade upp den sista flyttkartongen, firade midsommar och föreställde mig att sommaren snart skulle börja. Midsommar var faktiskt oerhört solig och mysig. Men nej. Inget sommarväder. Ett par dagar efter midsommarafton kom min sambos lilla systerson till världen.
Den junidag då det var lite sol.
I juli tog jag semester. Den längsta sommarsemester jag har tagit! Det tajmade tyvärr inte så mycket sommarväder… Men glad var jag ändå! Jag var på cykelutflykt längs ume älvdal, pysslade i lägenheten, var på jordens dansfest där jag dansade i 5 h till de bästa danshitsen tillsammans med några av mina mina mest dansanta vänner (<3 <3 <3), besökte Stockholm, där höjdpunkten var att gå på Sjöhistoriska muséet och gå in på fyrskeppet Finngrundet. Sedan åkte jag till mina föräldrar. Det gjordes utflykter, träffades släkt, klappades på katter och lästes någon enstaka bok. Det minigolfades och vilades och röjdes lite på vinden. Sedan fick jag besök i Umeå av en massa släkt under några mysiga dagar när solen faktiskt mestadels tittade fram.
På Finngrundet!
I augusti gick jag tillbaka till jobbet. Den här månaden kom sommaren, äntligen! Vi var på kräftskiva i stugan under en helt fantastiskt solig och härlig helg. Vi kom dessutom hem med flera liter blåbär och vildhallon, men tyvärr inte en endaste kantarell. En annan sommarhelg åkte jag till några av mina kompisar från studietiden för att hälsa på i deras nya, fina hem. Synd bara att villan inte ligger i ume. 🙁 🙁 Det var en sådan värmebölja den helgen att jag badade; något jag inte direkt gjort ofta under juni och juli…
Bada fötterna i 16-gradigt vatten… 😉
I september sprang jag umemilen och trodde att jag skulle ta ett nytt personbästa med flera minuter bättre tid. Jag putsade dock bara några sekunder. Glad var jag ändå! Min sambo fyllde 30, vilket firades i cirka tre dagar, trots att han har sagt sig inte vilja fira sin födelsedag alls.. Under en hektisk helg avverkades också ett besök hos min sambos syster med familj, min egen familj samt en blixtvisit till Stockholm, där min sambo sprang Lindingöloppet. Det kändes som att jag fick bära honom hem. Jag kommer aldrig springa Lindingöloppet, tror jag. Och då är det ändå många som har försökt övertala mig.
Förväntansfull inför min nya persning. 😉
I oktober såg jag en nycirkusföreställning i köksmiljö och en fantastiskt fin och superobehaglig uppsättning av Rigoletto. Dessutom gick jag på en mycket fin konsert med Tallest man on earth i en fullsatt konsertlokal. Kön in ringlade sig över flera kvarter. Det provades vin, sågs bio och under allhelgonahelgen hälsade jag på hos mina föräldrar. Jag lyckades också klämma in en tjänsteresa till Göteborg. Hur jag en gång i tiden orkade ta det så kallade fakirflyget typ varje vecka känns idag som en gåta. En av de första grejerna jag gjorde innan mötet var att sova i över en timme. Helt slut.
Ett stycke höst under en springtur i Gbg (i Umeå var hösten borta sedan länge vid det laget…).
I november avlöste det ena kalaset av det andra. En kollega fyllde 50 och firade med en supermysig pubkväll med mycket musik. Två av mina vänner bestämde sig för att installera sig i en tjusig tvåa och att bjuda in till kalas med efterföljande kafferep (med finservis och silverskedar). Sedan var det dags för disputationsfest för en av mina vänner från studietiden. Vi gjorde ett fotoalbum som present och jag dog pinsamhets- och nostalgidöden över att gå igenom alla knasiga, härliga, fula och hjärtknipande bilder från studieåren. Sedan kom en dansig gammal studiekompis till stan och vi startade ett dansgolv på ett uteställe. Vi hade så roligt att det uppenbarligen provocerade folk, men det är ett annat inlägg. 😉 Under månaden skaffade vi mitt livs första egna julgran. Att ha plats för en julgran! Ni förstår inte lyckan. 16 nov var den redan uppställd och hade klappar under sig (jag skojar inte). Det här var också månaden för det traditionella pepparkaksbaket. Jippi. De mer otåliga i sällskapet fördrev dock tiden med att bränna myrra och rökelse medan andra bakade.
Gluten- och mjölkfri pepparkaka! ;D
I december bakade jag osunt mycket julgodis, som jag bjöd bort till glöggdrickande vänner. Vid två tillfällen trugade jag bort godis och fick ändå två glasslådor över att ta med till mina föräldrar över julen. Vi hade en episkt rolig julfest på jobbet. En del av oss avslutade den med att leka lekar, vilket urartade till mänskliga pyramider och spring. Och nu när jag skriver detta är en julhelg och julledighet snart till ända. Jag har träffat många av mina väldigt många släktingar, ätit julmat, gett och fått klappar. Mycket härligt. <3 Idag pyntar och preppar jag förmodligen inför kvällens nyårsfest med vänner. Jag hoppas på en rolig och härlig kväll. Och detsamma hoppas jag på för er.
Innan jul hade vi årets sista bokklubbsträff i jobbets bokklubb. Jag tog med mig ett boktips: Öppnas i händelse av min död. Jag har reserverat den på biblioteket, men vet inte om den har hamnat på villovägar, för trots att ingen är före mig i kön och trots att den inte verkar vara utlånad så kommer det liksom aldrig någon avisering om att jag kan hämta den på biblioteket? Nåja. Det är absolut ingen brådska. Alls. Jag har ungefär all julläsning kvar, för jag har mest läst gamla tidningar nu i jul. Hm. Jag hade egentligen tänkt plöja böcker, men det blev inte så.
Har du läst Öppnas i händelse av min död? Var den läsvärd?
Innan jul bjöd DN på en novell av John Ajvide Lindqvist. Jag ser att den fortfarande finns på nätet, för den som missat. Novellen ingår i den kommande novellsamlingen Våran hud, vårat blod, våra ben, som kommer ut i maj. Jag är verkligen förtjust i Ajvide Lindqvists skräckromaner och noveller och hans skickliga sätt att skriva om människor och deras rädslor. Novellen i DN utgår från ett barns perspektiv och är precis sådär babblig och osammanhängande som det kan bli när ett barn får berätta. Kul grepp!
Den nya novellsamlingen består dels av en nyskriven novell och dels ett antal noveller som getts ut tidigare i olika brittiska och amerikanska antologier. Jag hade ärligt talat ingen koll på att Ajvide Lindqvist har skrivit noveller som inte har publicerats i Sverige tidigare. Han måste med andra ord vara ett hyfsat stort namn utomlands? Jag hade ingen aning om detta, men det känns ju kul såklart. Och det är naturligtvis roligt att vi nu kan få läsa de här novellerna på svenska.
Citat ur novellen Mitt jullov:
”Hej jag heter Alice och jag är åtta år och nu ska jag berätta om mitt jullov fast mest ska jag berätta om julafton. Min julafton var konstig och inte så rolig för att för nästan ett år sen så dog min pappa och så kom Rej istället jag vet inte hur man stavar hans namn och det bryr jag mig inte om för Rej är dum och jag vill inte att han ska vara mammas kille.”
Det är kanske fler än jag som drabbas av små lässvackor ibland. Det kommer ju perioder när det bara går att plöja böcker och när man verkligen längtar efter sina påbörjade böcker. Sedan kommer de där andra stunderna när läsningen liksom inte hinns med och när man inte riktigt orkar öppna böckerna när man väl får den där lästiden. Idag tänkte jag tipsa om några knep för att bota lässvackor.
1. Välj rätt bok. Det här är kanske det mest banala och uppenbara, men en bok måste verkligen matcha situationen och ge läslust. Spontant kanske man tänker att det är bra att bota en lässvacka med något riktigt lättläst och lättillgängligt och så kan det nog vara, men inte nödvändigtvis. Om jag ska vända mig till mig själv så händer det ganska ofta att jag inte vet riktigt vad jag ska lyssna på när det är dags att välja en ny ljudbok. Ganska ofta hamnar jag då i deckarträsket, trots att jag nästan aldrig tycker att deckare är superläsvärda. 😮 Och har jag en dussindeckare i telefonen så blir det snarare så att jag lyssnar på podcasts än min ljudbok om jag vill lyssna på något… Jag tror någonstans att det är bättre att välja en bok med lite mer omsorg (det utesluter naturligtvis inte att man väljer en deckare i alla fall). Vill man ha lite hjälp med att sålla bland böcker så kan jag tipsa om Boktipset. Har man fyllt i några bokbetyg så kan Bokipset uppskatta betyg till olästa böcker. Personligen brukar jag skippa böcker som har estimerade betyg som är lägre än 4…
2. Hitta en bra lässtund. Jag känner själv att det inte alltid är så lätt att hitta en bra, avkopplande lässtund. Hemma har jag ofta tusen grejer att göra och hittar ingen ro att verkligen sätta mig ner och läsa. Ofta läser jag därför en stund innan jag somnar, men det är inte heller sådär superoptimalt, särskilt eftersom jag egentligen är sjukt trött på kvällarna och behöver sova. Ärligt talat har jag ingen bra lässtund i min vardag just nu, men en kompis till mig botade en lässvacka genom att börja avsätta en stund av lunchen till läsning. Det tycker jag låter jättesmart! Det känns kanske lite knasigt att ”schemalägga” läsning, men jag tror att man måste försöka att hitta en liten lucka där man verkligen inte låter hushållssysslor eller annat gå före. Det måste kännas enkelt och roligt att läsa – inte stressigt. En bekant till mig hade så svårt för att ta sig tid till böckerna att hon till slut valde att åka till biblioteket då och då för lite ostörd läsning. Det finns ju många fritidsaktiviteter som man sätter in i kalendern (själv har jag t.ex. danslektioner 2 gånger i veckan), så egentligen finns det väl ingenting som hindrar att böcker får åka in i kalendern om man känner att man har tappat bort läsningen.
3. Ha en deadline eller ett läsmål. Det är kanske lite tragikvarning att sätta deadline för sin läsning, men för mig funkar det förvånansvärt bra ändå, just eftersom det svåra med min läsning är att ta sig tid. I höstas köade jag en massa böcker på biblioteket och när de började ramla in så var det bara att sätta igång och läsa eftersom de var köade av andra och böckerna därför inte gick att låna om. Återlämningsdatumen blev konkreta läsmål och de ”tvingade” mig att läsa. Även om jag inte har hittat någon perfekt lässtund så fick den här deadline-läsningen mig att verkligen komma igång och läsa. Det enda sättet att bota en lässvacka är ju att just… läsa. Vad gäller läsmål så behöver det inte nödvändigtvis vara ”läs x antal böcker innan året är slut”. Men en läsutmaning kanske kan vara något? Det brukar alltid cirkulera utmaningar hos bokbloggare. I och för sig har jag inte sett någon speciell utmaning för nästa år, men bland tidigare utmaningar finns t.ex. spänningsutmaning, ”Boktolvan” och Kaosutmaningen, som kanske kan tjäna som lite inspiration. För att nämna några.
4. Bokcirkla! Den här punkten går ihop lite med punkt 3 eftersom en del av poängen är att genom en bokcirkel skaffa sig ett läsmål och/eller en deadline. En annan poäng är såklart att det är kul, peppande och givande att diskutera böcker med andra bokintresserade. Böcker kan ju annars bli lite av en ensam syssla eftersom man allt som oftast läser själv… Vill du gå med i en bokcirkel men vet inte hur? Gå till ditt bibliotek! De har säkert någon form av bokcirkel. Om de mot förmodan inte har det eller om det inte känns som att den passar så skulle jag föreslå att du googlar efter ”bokcirkel” + din stad. Min bokcirkel startades upp av bloggarna Med näsan i en bok och Bokmärkt som ”annonserade” efter bokcirklare på sina bloggar. Andra ingångar till bokcirklar kan vara grupper på Facebook eller nätbaserade bokcirklar. Kolla in Bokcirklar.se t.ex. En lightversion av att gå med i en bokcirkel kan vara att bokcirkla tillsammans med bokcirkeln i P1 (Lundströms bokradio). Just nu pågår ingen bokcirkel i det programmet, men det finns ett fint litet poddarkiv att hänga med i.
5. Låt dig bli inspirerad. Jag kan bli sjukt sugen på att läsa när jag besöker t.ex. ett bibliotek eller en bokhandel. På båda ställena brukar det finnas människor som är duktiga på att ”marknadsföra” och ställa upp böcker på ett lockande sätt. Läslust kan verkligen kicka igång av att besöka sådana ställen, men också av att gå på författarbesök (kolla upp vad biblioteket har), lyssna på bokpoddar, läsa om böcker på bloggar och i tidningar (t.ex. Vi läser eller Books & dreams), titta på litteraturprogram på TV (Babel!). Som bokbloggare är det enkelt att översköljas av läspepp. Jag får en hel del nyhetsbrev och följer förlag, bibliotek och bokhandlare på Facebook och Instagram. Det ger verkligen läslust!
Hoppas att du hittade något tips som verkar intressant. Det är underbart att läsa. Det känns alltid lita tomt när jag tappar läslusten. Tur att det brukar gå över!
Jag är verkligen svag för böcker med färgade boksidor, eller böcker med mönstrade sidor, som man i sällsynta fall kan få njuta av. Det känns lyxigt och roligt, särskilt när det är ett mönster, som i Neftali Milfuegos dagbok Tankar mellan hjärtslag. Boken handlar om att växa upp som ”andra generationens invandrare” i ett ”svenskt område”. Det är säkerligen en läsvärd bok, men i det här inlägget vill jag särskilt hylla formgivningen. Det är en riktigt snygg bok.
Nästa fantastiska bok jag vill lyfta fram i det här inlägget är Roxane Gays essäsamling Bad feminist, där hon skriver om feminism från sitt perspektiv och om huruvida det finns fel sorts feminister eller inte. Det låter ju som en ursmart och intressant bok, men formen! Formen, formen! Jag hoppas att inbäddningen från Instagram fungerar, för det var där jag hittade en bild (en film faktiskt) som gör boken någorlunda rättvisa.
Ett filmklipp publicerat av Albert Bonniers Förlag (@albertbonniersforlag)
Har ni fler exempel på sådana här godingar med infärgade sidor?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
