Jag skrev ett helt inlägg om filmatiseringar som kommer 2016, men jag har missat många, inser jag. En av dem är filmatiseringen av Antoine de Saint-Exupérys barnboksklassiker Den lille prinsen/Le petit prince, som säkert många med mig har läst på franskan i skolan. Jag tycker att det är en jättefin liten berättelse – mycket läsvärd, faktiskt! 🙂 Boken kretsar kring en liten utomjording och hans resa genom världen. Den handlar mycket om hur han genom möten och nya upptäcker kommer till insikter om livet och kärleken.
Nu har boken alltså blivit film och den har premiär i Sverige den 10/6. Jag kommer nog inte att se den, faktiskt. Jag tror att den riktar sig till riktigt små barn. Hehe. Dessutom räcker det gott för mig att läsa och njuta av illustrationerna i boken. Men ändå! Kul att den har blivit film!
Nu har jag testat mig igenom ungefär alla tjänster för att lyssna/läsa böcker på mobilen och surfplattan. Det började med en jämförelse av Storytel och Mofibo och sedan följde jag upp med en test av Bookbeat. Nu har jag även haft ett par provveckor med Nextory (som tidigare hette E2GO om jag inte minns fel). Hur bra är Nextory?
En bra grej med Nextory är att det är den enda tjänsten som faktiskt erbjuder olika typer av abonnemang. Med abonnemanget ”bas” ges tillgång till ett slags grundutbud och med abonnemanget ”standard” ingår även de ”senaste nyheterna”. Fast riktigt så är det faktiskt inte, upptäckte jag. Jag ville till exempel lyssna på Doris Lessings Den femte sanningen som kom som ljudbok 2008 eller något ditåt och den fanns inte i basutbudet. Det verkar alltså vara lite mer godtyckligt vad som tillhör basutbudet och vad som inte gör det. Trots detta så tycker jag faktiskt att det är bra att erbjuda lite alternativ. Om man inte är så kinkig med att ha det senaste eller att ha ett gigantiskt utbud så kanske basutbudet är nog så bra. Nextory har också ett abonnemang som de kallar för ”premium”. Med ”premium” fås även tillgång till ”affärslitteratur” (vad nu det är?).
Den femte sanningen i Nextory-appen
Böckerna går att lyssna på eller läsa från Nextory-appen. Det går alltså inte att läsa på sin e-bokläsare eller liknande. På så sätt liknar Nextory både Storytel, Mofibo och Bookbeat. Över huvud taget är apparna väldigt lika tjänsterna emellan. Gränssnittet är rätt likt det som Mofibo kör med. Det vill säga, man möts av en startsida med de påbörjade böckerna. Det finns möjlighet att ställa in teckenstorlek, teckensnitt och att ställa en timer när man lyssnar. Läser man på flera enheter så synkas böckerna, d.v.s. om jag läser en bok på min surfplatta och sedan öppnar samma bok på min mobil så hamnar jag automatiskt på rätt ställe i boken. Tyvärr har jag upplevt att synkningen funkar lite sådär. Om appen råkar stänga ned av en eller annan anledning är det inte så säkert att den har synkat. Någon gång har min telefon fått slut på batteri och då kan man plötsligt hamna väldigt långt bak i boken när man öppnar den på nytt…
Med Nextory så har man tillgång till ett obegränsat antal böcker, men liksom hos Mofibo kan man man kan bara läsa 3 böcker i taget. Uppdatering: Mofibo erbjuder 10 offlineböcker sedan den 7/7 2016.
De påbörjade böckerna kan man också ha i offline-läge, så att de finns nedladdade på telefonen/plattan. Vill man öppna en 4:e bok får man stänga ned en av de tidigare böckerna. Man kan också spara böcker i en bokhylla, så att man kan öppna dem senare. När man är på jakt efter nya böcker så är de kategoriserade och det finns också topplistor som kan vara till hjälp och inspiration.
Exakt hur många böcker som finns hos Nextory är inte så lätt att ta reda på. De tidigare tjänsterna har jag testat genom att söka efter 10 slumpvis valda böcker som jag läste förra året. Här nedan finns en sammanställning över vilka böcker som finns hos Nextory. I mina tidigare jämförelseinlägg (Storytel & Mofibo, Bookbeat) finns motsvarande tabeller för de andra tjänsterna.
Nextory tycks helt sakna böcker på engelska (?); Ingen av de böcker som jag sökte efter finns på något annat språk än svenska i alla fall. I övrigt är utbudet bra, åtminstone med Standard-abonnemanget – samtliga böcker finns faktiskt som antingen e-bok eller ljudbok hos Nextory.
Priset då? Nextory har som sagt 3 olika abonnemang och basutbudet kostar bara 99 kr/mån. Det är billigare än såväl Mofibo som Storytel och Bookbeat. Det är dock ganska uppenbart att utbudet är lite mer begränsat med bas-abonnemanget. Om man vill ha standard-utbudet, som enligt min bedömning matchar ungefär den som Storytel och Bookbeat (och i viss mån Mofibo) kan konkurrera med så får man betala 199 kr/mån, vilket jag personligen tycker är i saftigaste laget. Storytel och Bookbeat tar bara 169 kr för sina abonnemang. Nextorys Premium-abonnemang kostar 249 kr/mån.
Så, vad är mitt intryck av Nextory och hur står sig Nextory jämfört med Bookbeat, Storytel eller Mofibo? Jag tycker att samtliga appar är jämförbara och användarvänliga. Det finns lite skillnader i hur många böcker man kan ha igång samtidigt och hur smidigt det är att växla mellan påbörjade böcker. För den som vill läsa fler än 3 böcker i taget är Nextory (eller Mofibo) inget bra val. I övrigt tycker jag att apparna är ”samma lika”. De viktigaste skillnaderna ligger istället i min mening i utbudet av böcker och i priset. För den som vill läsa böcker på engelska så verkar inte Nextory vara något att ha – jag har inte hittat en enda bok på något annat språk än svenska. I övrigt tycker jag att utbudet är helt jämförbart med de övriga tjänsternas. Utbudet hos Nextory framstår faktiskt som snäppet bättre med standardutbudet. Basutbudet är dock mer begränsat. Priset då? Ja, med basutbudet så är Nextory, som sagt, billigast på marknaden, medan standardutbudet, å andra sidan, kostar mer än alla de tre andra aktörernas abonnemang. Jag skulle inte vilja lägga 199 kr/mån för att läsa böcker på min mobil, faktiskt, så för mig är nog inte Nextory toppvalet, trots allt. Jag kan dock tänka mig att köra ett tag med Nextorys basabonnemang ett tag. Jag har bara provat Nextory under en kort tid och det kan ju hända att jag i praktiken tycker att basutbudet är helt okej. Jag har lite svårt att göra mig en bild av det just nu.
När jag såg boken Mormors mat så påmindes jag om att jag också har några riktiga klassiker i min kokbokshylla. Mormors mat är en relativt ny kokbok, där författaren har sammanställt recept av riktiga husmanklassiker. Jag är inte så mycket för husmanskost och jag lagar inte mat med kött i, så den typen av böcker är inte riktigt någonting för mig. Jag gillar idén ändå! Det finns ju så många kokböcker om andra länders kök, men det finns inte så många böcker som handlar om klassiska ”svenska” rätter.
Mormors mat av Maria Holm och Bo Lundberg
Hur som helst: jag har som sagt några äldre kokböcker hemma och de är ju bra på sitt sätt. Om inte annat är de väldigt dekorativa. 🙂 Billig mat ät den roligaste. Här ges alltså tips på budgetmat anno 1918. Det är faktiskt inte så konstiga tips som man kanske kan tro. Det finns en del ”falsk” mat, typ ”falska fläskkotletter” och ”falsk kaviar”, men det mesta är helt enkelt vanlig husman. Bland mina andra old school-kokböcker finns också Kokbok från Göteborgs skolkök jämte födoämneslära och Escoffiers stora kokbok. Jag har inte lagat mat från någon av dem! Men man borde kanske laga något från Escoffier. Han var tydligen en fransk mästerkock!
Kokfrån från Göteborgs skolkök jämte födoämneslära, Billig mat och Escoffiers stora kokbok
Några kokböcker som jag har lagat desto mer ur är mina kokböcker med vegetarisk mat. Jag har ett helt gäng som jag har bloggat om i andra inlägg (inlägg 1, inlägg 2). Favoriten just nu är Mera vego, som innehåller väldigt många bra vardagsrecept, d.v.s. snabblagade och goda grejer. Jag hade tänkt blogga lite mer om den här boken sedan. Jag tycker också hemskt mycket om Bonniers vegetariska kokbok, som innehåller lite mer kalasmat. Egentligen gillar jag samtliga av mina vegetariska kokböcker. Jag lagar ofta mat från dem. 🙂 Green kitchen stories och Grönt har förärats egna inlägg.
Vegetariska kokböckerVegetariska kokböcker
Några andra böcker som tar upp en hel del plats är mina böcker om glutenfri bakning, kakor & godis och hälsa.
Glutenfria kokboken, Sju sorters kakor, Julgodis, Glutenfritt är gott och Supermat
Glutenfria kokboken är kanon. Den innehåller pålitliga recept på glutenfria semlor, tårtbottnar, pajskal etc. För den som liksom jag är glutenintolerant så är det ju tyvärr välkänt att det inte är det enklaste att baka med glutenfria mjölsorter och mjölblandningar. Det brukar bli både platt, smuligt och allmänt kasst. Med Glutenfria kokboken brukar det ofta bli ett bra resultat, ändå. Glutenfritt är gott har jag inte hunnit utforska lika mycket. Det är inte en grundkokbok på samma sätt, utan det är mer en receptsamling. Några grejer har jag gjort ur den i alla fall och det har blivit bra! Bland annat har jag gjort maränger. De är ju naturligt glutenfria såklart, men ändå.
Sju sorters kakor är en sann klassiker. För mig som glutenintolerant så är det allra, allra mesta oätligt. Hehe. Men det finns ett och annat recept som funkar även för mig! Och det är ju en kul bok att ha hemma! Jag skulle nästan vilja ha nyutgåvan också… 🙂
Gottegris som jag är så har jag också en hel bok med julgodis (och typ triljarders till recept i datorn). Gott, tycker jag! För att balansera har jag också boken Supermat, som handlar om nyttig mat. 😉 Jag gillar egentligen inte den här typen av populärvetenskapliga böcker som lanserar någon slags kosthållning man borde förhålla sig till. Det finns så många olika rön när det gäller kost och hälsa och själv förespråkar jag nog Livsmedelsverkets råd egentligen. Men den här boken är inte helt koko. Den handlar om antioxidanter och vilka livsmedel som innehåller mycket av dem. Att maximera sitt intag av antioxidanter kan ju aldrig vara fel!
Slutligen: självklart har jag även Vår kokbok hemma. Vilken klassiker! Jag fascineras över att den innehåller ”allt”, även hur man tillagar pasta. Haha.
Jag gillar de här lite mer folkliga litteraturpriserna: de som går till läsarnas egna favoriter. Det är ju liksom inte alltid min smak är densamma som litteraturkritikernas eller Svenska akademiens… Ett Nobelpris i litteratur är inte i min värld ett kvitto på att boken är intressant att läsa. Tyvärr! Naturligtvis finns det riktiga pangböcker som också har belönats med fina priser, men en del är bara SÅ segt och svårläst.
Nu har Bonniers bokklubbar instiftat ett helt nytt pris, som de kort och gott kallar för Årets bok. Det är tänkt att vara just ett sådant här läsarpris. Du kan gå in och rösta redan nu. Det här priset är såklart en PR-grej för bokklubben, så tyvärr, eller vad man ska säga, så måste man ange sin e-postadress när man röstar och då kommer man också att spammas med nyhetsbrev. Men, men. Med den lilla varningen så kan jag alltså tipsa om att gå in och rösta på din favoritbok. Vinnaren kommer att meddelas och belönas på Bokmässan den 23/9.
Själv är jag superdålig på att läsa nya böcker. Jag har därför bara läst typ 2 av de nominerade böckerna och den ena av dem förtjänar ingen röst. 😉 Nåja. Jag har i alla fall slängt iväg en röst på Det är något som inte stämmer av Martina Haag. Det är en kanonbra och läsvärd bok. Alla har väl redan läst den, men den förtjänar mer uppmärksamhet trots allt. Den är ju så fint skriven och skildringen av ångest är så perfekt fångad. Det är en mycket bra bok om en uppslitande separation.
Det kommer nya böcker hela, hela tiden, men till viss del följer de i alla fall en säsong och går att hålla koll på genom förlagens kataloger. Nu närmast drar sommarsäsongen igång och förlagen försöker, såvitt jag kan förstå, mata ut en bra mix av etablerade författare som folk kan tänkas vilja läsa under sommarens ledigheter. Jag har hört att förlagen ofta ger ut debutanter i början av året och sparar de riktigt creddiga namnen till hösten, så att de ska vara aktuella lagom till Augustpriset, Bokmässan och andra stora litteraturhändelser på hösten. Det är förmodligen precis så. Sommaren verkar ha blivit lite av en mellanperiod. Idag bloggar jag i alla fall om det bästa ur sommarens utgivning.
Absolut mest glädjande är att Albert Bonniers förlag ger ut Bodil Malmstens samlade dikter. Det är en samling som de har planerat sedan ett tag tillbaka, så det är inte någonting som de kastar ut nu, i samband med att Bodil Malmsten har gått bort. Jag hör ju till de som verkligen saknar Malmsten, vars författarskap jag håller till de allra största. Trots detta har jag faktiskt inte läst så mycket av hennes poesi, så nu vill jag såklart gärna läsa Samlade dikter. Det enda jag önskade mig är egentligen en roligare framsida, för den här tilltalar mig inte ett dugg. 🙁 Och jag är jätteledsen över att skriva just det, för boken är formgiven av Malmstens dotter, Stefania Malmsten. Och med det sagt så inser jag att boken ser ut precis, exakt så som den borde se ut. Trots allt. 🙂
Samlade dikter av Bodil Malmsten
Apropå poesi… För den som är peppad på att läsa mer poesi så kommer också praktverket Svensk poesi ut i sommar. 200 poeter, 650 dikter ”från runorna till Athena Farrokhzad”. Den här skulle jag vilja ha. Jag har ett stort sug efter att läsa mer poesi!
Svensk poesi
I sommar kan vi också se fram emot nytt av Håkan Nesser. Han skriver lätt och fint och har en härlig, egen stil. Jag gillar att han inte drar sig för att lämna läsaren med en del lösa trådar. Det är ett modigt drag som inte så många andra författare vågar sig på. Nu är han aktuell med Eugen Kallmanns ögon. Förlaget beskriver den som en ”klassisk Nesser” och det förstår man ju redan av titeln faktiskt. Eugen Kallman är ett typiskt nesserskt namn! Applåd för framsidan förresten! Älskar både färgen och formen.
Eugen Kallmanns ögon av Håkan Nesser
Anna Gavalda verkar ha blivit en riktigt produktiv författare, helt plötsligt (?). I sommar kommer redan en ny roman på svenska: Livet vi drömde om. Jag är mediumpeppad på att läsa. 😉 Hehe. Jag älskar det mesta av Anna Gavalda, men nu har jag inte hängt med i tempot känner jag, för jag har ju liksom inte hunnit med att läsa hennes förra bok eller förrförra… Nåja! Jag gillar ju Gavalda, som sagt. Framsidan är ju extremt gullig också.
Livet vi drömde om av Anna Gavalda
Slutligen blev jag glad när jag såg att att Modernista satsar på att ge ut Maria Gripe på nytt. Jag älskar hennes barn- och ungdomsböcker som har en alldeles egen stil och är fyllda av en lagom dos mystik. I första vändan ger de ut Glasblåsarns barn och Pappa Pellerins dotter, som jag ärligt talat inte har läst, någon av dem. Jag hoppas att de följer upp med fler pärlor. Jag är säker på att Agnes-Cecilia: en sällsam historia kan hålla för en omläsning av nya generationer. Som exempel.
Pappa Pellerins dotter av Maria GripeGlasblåsarns barn av Maria Gripe
Bland alla jubileum i år (400 år sedan Shakespeare dog, Roald Dahl 100 år och säkert många andra jubileum!) så har jag faktiskt missat en bemärkelsedag. Sven Nordqvist fyllde 70 år i lördags. Nordqvist har ju skrivit och illustrerat böckerna om Pettson & Findus, bland många andra och han är ju helt klart en av våra mest uppskattade och lästa barnboksförfattare här i Sverige. Nordqvist och hans författarskap firas säkert lite här och där. Förlaget Opal firar denna födelsedag med att ge ut en box med 6 av Sven Nordqvists böcker.
Min favoritbok av Nordqvist är nog Tomtemaskinen faktiskt. Boken, som också har gått som julkalender i SVT, handlar om när Pettson ska ordna en tomte på julaftonen åt sin katt… Jag har läst den flera gånger och eftersom jag väl har läst den själv så har den också satt sig i minnet på ett sätt som bilderböckerna inte har gjort. Av bilderböckerna minns jag framför allt illustrationerna med alla detaljer och små filurer. 🙂
Jag brukar blogga om fina framsidor lite nu och då. Och nu har jag hittat en riktig favorit! Vad tycker ni om framsidan till En cyklo pedi av Johan Tell?
En cyklo pedi av Johan Tell
Bara titeln är ju kul, för den som gillar nördiga ordvitsar, eller vad man ska säga… Framsidan är superfin! Det är någonting väldigt dekorativt med cyklar. Sätt en cykel på ett tygmönster och jag kommer förmodligen att vilja ha ett klädesplagg i det tyget. Kanske är det lite hipstervarning på cyklar? Och det kanske inte tilltalar alla… Men jag gillar! Här är också färg och text och allting himla fint komponerat. Att de har smugit in Norstedts i ramen är ju gulligt t.ex. 🙂
Boken är en slags reseskildring:
”Genom alfabetiska nedslag utvecklar sig En cyklo pedi till ett slags reseskildring – genom historien och genom besök på platser som är viktiga nav för cyklingen idag. Författaren Johan Tell besöker Bianchis fabrik utanför Milano, cyklar en etapp av Tour de France, hälsar på i Brooks sadelfabrik i Birmingham, letar efter fixiens födelse i New York, tar sig fram på kullersten i Flandern och hänger på cykelkafé i Barcelona. Och gör många stopp på vägen: via Albert Einstein, fusk och materialval, bland annat. Det blir en överraskande, lärorik och hela tiden underhållande cykelresa.”
Jag älskar att cykla. Det är mitt enda transportmedel kan man säga. Hehe. Men jag är nog inte sååå peppad på att läsa boken, trots allt. Men En cyklo pedi hade gärna fått ligga framme här hemma. 😉
För ett tag sedan så skrev jag ett inlägg där jag jämförde Storytel och Mofibo – två tjänster för att lyssna på ljudböcker och att läsa e-böcker på sin mobil eller surfplatta. Där har jag också skrivit lite allmänt om att läsa/lyssna på mobil/surfplatta. Nu har jag haft en gratis provmånad med konkurrenten Bookbeat och tänkte följa upp med mina intryck!
I min tidigare jämförelse jämförde jag utbud, användarvänlighet & funktioner samt pris.
Den femte sanningen i BookBeat-appen
Bookbeat är Bonnierägt och Bonnier har ju nära en monopolställning inom förlagsbranschen, så utbudet är inte precis skralt. Jag kan inte hitta någon information om exakt hur många titlar som de har i sin katalog. När jag jämförde Storytel och Mofibo så slumpade jag fram 10 böcker som jag hade läst under året och kollade upp vilka som fanns hos respektive tjänst för att göra mig någon slags bild av utbudet. Finns de här 10 böckerna även hos Bookbeat? Kolla in mitt äldre inlägg för att jämföra med Mofibo och Storytel.
Mitt intryck att ”det mesta” finns hos Bookbeat, så länge man är ute efter svenska böcker. Jag hittade faktiskt ingen bok på engelska nu när jag sökte. Mitt intryck är också att utbudet av e-böcker är lite skralare än vad jag t.ex. upplever att Mofibo kan erbjuda. Utbudet av ljudböcker tycker jag däremot är likvärdigt mellan Bookbeat och Storytel. Det är mitt intryck och jag har bara testat Bookbeat en månad, så det kanske blir lite skevt att jämföra. Tabellen säger ju i alla fall en del.
Startsidan hos BookBeat
Användarvänligheten då? Jo, jag tycker att Bookbeat fungerar smidigt. När man startar appen så hamnar man på en startsida där man enkelt kan klicka för att fortsätta att läsa/lyssna på den bok man läste/lyssnade på senast. Direkt under den senast öppnade boken finns också ”Mina böcker” där ens övriga böcker finns samlade. Vad som fungerar imponerande bra är synkningen mellan olika enheter. Jag upplevde ofta att synkningen fungerade lite sådär i Storytel. Hade jag läst några sidor på min platta så var det inte alls säkert att jag hamnade på rätt sida när jag sedan öppnade boken på min mobil. I allt väsentligt är annars Bookbeat, Storytel och Mofibo jämförbara vad gäller användarvänligheten, tycker jag. De har alla e-bokläsare där man kan ställa in teckenstorlek, bakgrundsfärg och sådant. Det finns timer på ljudboksuppspelaren och det är enkelt att spola bakåt eller framåt. Bookbeat gör det också enkelt för användaren att hitta nya böcker eftersom det finns flera menyer med teman, topplistor, utvalda böcker och så vidare. Bookbeat är med andra ord väldigt likt både Storytel och Mofibo. Precis som de andra två tjänsterna så är det också en förutsättning att man lyssnar/läser via appen, så det går inte att läsa på t.ex. en läsplatta.
En grej som jag verkligen inte får kläm på är dock hur många böcker som man kan ha offline och hur många böcker som man kan ha igång samtidigt hos Bookbeat. Hos Mofibo gäller att man bara kan läsa 3 böcker i taget (och ha dem i offlineläge) och hos Storytel är det max 5 offlineböcker i taget som gäller.Uppdatering: Hos Mofibo är det möjligt att ha 10 böcker offline samtidigt och Storytel erbjuder 5 offlineböcker i taget. Hos Bookbeat har jag, trots detektivarbete, inte kunnat lista ut vilken begränsning som gäller. De kanske inte ens har någon..? Upplys mig gärna, så att jag kan komplettera med info! 🙂
Hur mycket kostar det då? BookBeat är lite åt det mer kostsamma hållet, får man väl säga. Precis som Storytel kostar det 169 kr/mån, jämfört med t.ex. Mofibo då, som tar 129 kr/mån.Uppdatering: Mofibo har höjt priserna för nya användare från och med den 7:e juli 2016 och nu kostar både Mofibo, Storytel och Bookbeat lika mycket, d.v.s. 169 kr i månaden.
Så: vem vinner? Storytel, Mofibo eller Bookbeat? Precis som senast när jag ställde mig den frågan så vet jag inte riktigt vad jag ska svara! Jag gillar alla tre tjänster, på sitt sätt. Jag tycker att tjänsterna i mångt och mycket är lika bra och med det sagt så låter jag priset väga tungt och måste nog säga att jag gärna går tillbaka till Mofibo nu efter min provmånad med Bookbeat. Men! Utbudet av böcker upplever jag som bättre hos Bookbeat, så om man är kräsen och vill läsa mycket nytt så kanske Bookbeat ändå är ett bättre val. Bookbeat och Storytel tycker jag är mycket lika varandra. Jag kan inte kora någon vinnare mellan dem två. :). I och med att alla tre tjänsterna kostar lika mycket så skulle jag säga att Mofibo kanske är snäppet vassare för den som främst är ute efter e-böcker medan Bookbeat eller Storytel är toppvalet för den som är mest ute efter ljudböckerna. Jag kan personligen inte kora någon vinnare mellan Bookbeat och Storytel eftersom jag tycker att de är lika bra!
Jag såg att det har kommit ut något så nischat som en ”mum-lit” – en bok som riktar sig till nyblivna föräldrar (mammor).
”Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan är en bok för alla nyblivna föräldrar. Med humor och värme skildrar Anna Winberg de första månaderna med ansvar för ett nytt litet liv. Vi får följa tre mammor som träffas i BVCs föräldragrupp. I början tror de att de inte har något alls gemensamt, men snart spirar en vänskap som spänner över lögner, svek och kallnat kaffe.”
Jag har väl egentligen ingenting speciellt att säga om den här boken eller genren. Förutom att jag undrar om nyblivna mammor har tid att läsa? 😉 Hoppas!!
Men på ett sätt kan jag ju tycka att det är trist när böcker redan på förhand är riktade till en viss målgrupp. Det gäller kanske inte just mum-lit då. Men chick-lit t.ex? Vad är det som gör en chick-lit till en chick-lit? Jag har faktiskt ingen aning! Är det någon som vet? Är det att det är tjejer i huvudrollen? Att relationer är ett viktigt tema? Eller är det framsidorna som gör det (rosa; gärna med skor på)? Och vad är skillnaden mellan chick-lit och romance? Skillnaden mellan mum-lit och chick-lit? Finns dick-lit? Finns det män som skriver chick-lit?
Ingen aning. Upplys mig!
Finns det några böcker som riktar sig till just precis mig? Akademiker-lit? Civilingenjör-lit? Fem-år-i-arbetslivet-lit? Bo-i-lägenhet-lit? Dansa-på-fritiden-lit? Springa-milen-lit? Leva-utan-barn-lit?
Förlåt. Det är säkert en jättemysig bok, den här Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan. Det är såklart omvälvande och speciellt att bli förälder och det är säkert härligt att läsa en bok som väcker igenkänning. Men jag skulle inte våga läsa den. 😉
Eller? Faktum är att jag inte nödvändigtvis vill läsa böcker som handlar om just exakt sådana som mig. Jag vill läsa om andras verkligheter; Alltid får man någon ny insikt när man får dela någon annans erfarenhet. Är det inte det som är grejen med att läsa?
Det är lite det som känns problematiskt för mig med chick-lit och andra extremt målgruppsanpassade böcker. Men, men. Alltid hjälper väl målgruppsanpassning någon att hitta rätt i bokdjungeln.
Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan av Anna Winberg
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
