Jag fortsätter att summera det här året, som ju lider mot sitt slut.
Januari: Det här var månaden då jag började jobba igen efter min föräldraledighet. Det kändes piss att återgå till jobbet. Jag förstod inte hur jag skulle orka. Vårt barn vaknade 6–8 gånger per natt och då orkar man ju ingenting! Hur fixa att jobba i det läget? Svaret var att jobbet gav mig välbehövlig vila… Jag hann dock inte jobba så hemskt länge förrän hela familjen drabbades av corona. Jag tillbringade bland annat min födelsedag i karantän. Jippi.
Februari: Februari var en snöig månad. Den julbelysning vi köpte efter jul (:)) snöade över.
Mars: I mars sprang vi omkring med löpvagnen vi införskaffat tidigare under året. Vi fick besök från dotterns mormor och morfar och vi tittade på Melodifestivalen på TV, varje lördag. Inte minst dottern diggade. Jag gick på Littfest. Så himla härligt efter de senaste årens pandemipaus! Vi passade på att besöka lekland med dottern (som var under 1 år och kom in gratis på den här tiden). Succé!
April: I april hade vi barnvakt för första gången (och det har ärligt talat inte hänt så många gånger senare heller…). Vi gick på konsert med Ane Brun och satt allra längst fram och njöt av en fantastisk spelning medan dottern vägrade att sova där hemma. Våren började göra sitt intåg! Vi var på dotterns andra dansföreställning i livet. En upplevelse som gjorde oss alla rätt matta, men kul var det..! Det blev påsk och den firades i ett soligt Öregrund. Dottern fick sina första skor och skulle hållas i handen hela tiden. Vi gick och gick och gick, med allt krokigare ryggar.
Maj: Nu blev det vår på riktigt! Vi hade till och med blåsippor i rabatten. <3 Vi skaffade utemöbler. Så fina! Och någon annan gång i livet kanske vi får möjlighet att sitta i dem också. 🙂 Vår flicka blev ETT ÅR. HERREGUD! Det firades med mor- och farföräldrar och andra nära och kära. Vi fixade i trädgården. Under en kort period var jag nästan besatt av att slita upp maskrosor ur gräsmattan (som vid det laget bestod av mer maskrosor än gräs, tror jag). Några vänner sålde sitt hus och hade utflyttningsfest. En intressant parentes är att jag råkade se att deras gamla hus numera har ett Instagramkonto – de nya ägarna har ett huskonto där de delar med sig av renovering och inredning. Mystiskt nog kan jag alltså fortfarande kika in i det hus där mina kompisar en gång i tiden bodde och där vi haft så mycket kul. Fast nu bor där en barnfamilj.
Juni: Rabarberna frodades. Jag for utomlands (på tjänsteresa) för första gången på mycket länge. En sjuk upplevelse att lämna sin bebis hemma, men, men… Det blev midsommar – med nära & kära och otroligt sommarväder!! Vi badade, allihop, hela familjen. Otroligt härligt. Förra året blev det tyvärr inte ett endaste dopp.
Juli: Sommaren fortsatte! Med efterlängtat besök i Öregrund <3 och ett mysigt besök på Furuvik (ja, det kändes i hjärtat när apflocken decimerades nu i december… :(). På hemmaplan gjorde vi små utflykter här och där, hängde i stugan, åt jordgubbar & hallon och pysslade i trädgården. Semestern avslutades med en tripp till Vasa. Att resa är något annat när man har barn. Avkopplingen är nära 0, men glädjen att få uppleva saker med ett barn kan göra de enklaste utflykter till fantastiska upplevelser.
Augusti: Det blev dags att återgå till jobbet, men det gick fortfarande att kräma ur ganska mycket ur sommaren. Vi hängde i lekparker (och i parker generellt – som under P2 i parken!), gick på loppisar och skördade våra stackars små äpplen (fick bara några stycken, på ena sidan av trädet…).
September: Det blev dags att skola in dottern på förskolan. Åh, gud, varför går tiden så fort?! Allt gick över förväntan, men efter en vecka kom den första förkylningen… Inskolningsvecka två uteblev, kan man säga. O-strategiskt nog for jag iväg på en tjänsteresa när det plötsligt blev dags för första riktiga veckan på föris. Kände mig hemskt otillräcklig. I september hann jag även med att springa Umemilen på livets sämsta tid, plocka in det sista i trädgården och hänga i lekpark. I slutet av september tog jag ledigt några dagar och tog tåget söderut, till Öregrund. Dottern var med. Hon sprang omkring i tåget under i stort sett hela resan. Jag var så, så, så, så, så slut efter tågresan ner. Men att vara i Öregrund gjorde att det var värt det ändå.
Oktober: Vi hade barnvakt! Den här gången gick vi på födelsedagsfest med 80-talstema. Så skoj! Dottern var hos farmor och ville inte sova. Vi åkte hem. Men det var helt okej. Man måste inte vara ute till sent.
November: Det blev inte många dagar på förskolan den här månaden. Gud, vad man inte har presterat på jobbet i år! Men, men… Den här månaden hade vi besök från dotterns mormor och morfar. Julbelysningen kom fram i tid. Det bakades pepparkakor. Vi hade adventsmys hos farmodern. Säsongens första snö kom! Vi hann åka pulka några varv i trädgården innan den smälte bort. Jag skulle gå på konsert med en kompis, men kompisen blev sjuk och efter lite funderande gick jag själv. Ångrar det inte! Åh, vad jag älskar att få njuta av konserter! En dansföreställning blev det dessutom några veckor senare. Och bio. Vilken kulturmånad!
December: Snart jul! Jag ska för första gången fira jul i Norrland, men sedan ser jag fram emot att fira nyår i Öregrund. Hoppas bara att vi håller oss friska..! Det har varit full rulle hela månaden, med julfest, disputationsfest, besök från en barndomskompis med mera. Det är nästan så att man hade behövt lite mer vila. Det blir knappast en vilsam julledighet, med en 1,5-åring i hemmet, men jo, jag ska verkligen njuta av ledigheten som ligger framför mig.
Allt som allt har det varit ett riktigt händelserikt år. Livet har blivit annorlunda sedan vi fick förmånen att få dela våra liv med vår lilla Rut, men det känns såklart att tid är en bristvara. Mycket har fått stå åt sidan, så är det. Och ändå. Ett händelserikt år! Får se vad 2023 bjuder på.
Nu har vi kommit till den tid på året då jag brukar blicka tillbaka med en serie summeringar och sammanfattningar. Jag tänkte börja som jag brukar: med bloggen. 🙂
Det här har varit året då jag har börjat jobba heltid efter en tids föräldraledighet och det har också varit året då vår dotter har börjat på förskolan. Det faller ut av sig självt att tiden till bloggen inte riktigt har funnits på samma sätt som tidigare år – det mesta går i ett annat tempo nu för tiden: när man vill vara så mycket som möjligt med sitt barn måste det mesta andra skalas ned. Jag har inte suttit med en lista och strukit saker jag inte längre hinner med, men vissa saker har det verkligen blivit mindre av i år.
När det gäller bloggen kan jag ju lätt säga att Instagram är något jag har lagt mindre tid på. Jag har lagt upp någon bild då och då, när jag ändå har fotat något för bloggen, men ofta har jag inte ens kommit ihåg att göra det. Jag tycker faktiskt inte att Instagram är speciellt roligt. Eller såhär: jag älskar att få bilder och uppdateringar från mina nära & käras vardag, men jag har ingen tid/lust att prioritera att gå in på Instagram femtioelva gånger per dag. Ett vanligt scenario är att jag går in helt snabbt, ser en bild jag tänker att jag vill kommentera, och sedan blir jag avbruten av exempelvis en 1,5-åring som vill att jag sitter bredvid henne och låtsasdricker kaffe ur hennes servis. Nästa gång jag går in är inlägget en kilometer ned i flödet, bakom en massa (för mig) meningslösa ”föreslagna inlägg” jag inte ens vill se. Eventuellt har jag då glömt att jag skulle kommentera en bild. Nej, Instagram passar inte mig. Det är för rörigt, brusigt, för mycket innehåll, sorterat i en ordning jag inte kan styra över själv. Jag lyckas knappt hantera mitt privata konto. Att orka hålla reda på bokrelaterade konton är överkurs i nuläget. När jag inte ens orkar gå in och kommentera bilder är det hög tröskel att lägga upp eget innehåll.
Bloggar däremot! Så trist det är att folk i allmänhet har slutat blogga! Jag trivs så väldigt mycket bättre med bloggar, där jag kan läsa inlägg när det passar mig och där jag enkelt kan hitta tillbaka till inlägg vid ett senare tillfälle*. Jag tycker också att det är fantastiskt mycket roligare att blogga än att instagramma och det ger mig så otroligt mycket mer att kunna lägga upp material på en egen plattform som jag styr över helt själv. Självklart har jag inte prioriterat bloggen på samma sätt som ”förr i tiden” (läs: tiden innan barn), men bloggen ger mig fortfarande avkoppling och känns fortfarande väldigt kul att pyssla med. När jag skriver det här inlägget räknar jag till 79 inlägg med årets datum. Det känns som att jag kan ha räknat fel? Har det verkligen blivit så många?! Otroligt!
Lite mer siffror (skamlöst klippt direkt från mitt motsvarande inlägg från 2021 och modifierat för att stämma med 2022):
Såhär i mitten av december har jag haft omkring 49 000 unika besökare och omkring 73 000 sidvisningar.
En överväldigande majoritet av mina besökare kommer från Sverige. Övriga länder i topp 3 är USA och Finland.
De flesta googlar sig hit på sin mobil och det gör de oftast på tisdagar kl 12.
De flesta besöker bloggens startsida, men många har också gått rakt till inlägget om nybörjarpoesi eller inlägget om Slutet av Mats Strandberg.
Årets besökstopp skedde 30/5, då över 1 000 personer kollade in på bloggen. Nästan alla besökte bloggens startsida. Det är mig en gåta varför så många hittade till in blogg just den dagen, då jag inte ens la upp något nytt inlägg.
Det var årets summering. Nu kommer förhoppningsvis några fler tillbakablickande inlägg de närmsta veckorna (det hänger såklart på tid och lust) och sedan syns vi som vanligt 2023! 🙂 Tack för att du klickar dig hit! Det är så roligt, och fortfarande helt märkligt, att påminnas om hur många som faktiskt läser det jag skriver. Det gör mig så glad och är ingenting jag tar för givet!
* Jag brukar läsa bloggar i en RSS-läsare och markera inlägg som olästa tills jag känner mig färdig med dem.
December är här! Så mysigt! Vi har pyntet uppe sedan några veckor tillbaka. Med vissa modifieringar från tidigare år: alla ömtåliga julgransprydnader hänger i gardinstången och nedre delen av granen är dekorerad med mjuka julpynt (däribland en lussekatt som får 1,5-åringen att glatt sjunga ”Akta dig, akta dig!”, helt övertygad om att det är ”lilla snigel”). Det där kanske inte var helt sant, i och för sig: i praktiken är mjuka julpynt strösslade över hela övervåningen och julgranen är till stor del tom, men vad gör väl det! Det är så mysigt att uppleva julen tillsammans med sitt barn, som inte har något minne av förra julen och som häpnar och gläds åt allt juligt. Vi sjunger ”tipp, tapp, tipp, tapp” och ”hejsan, hoppsan” (Mössens julafton), knackar på den lilla Nisse-dörren och tittar på alla tomtar med deras ”hattar” och skägg. Orden bara bubblar ur vår lilla pratkvarn här hemma. Det är så skojigt.
Nu gäller det att försöka ta tillvara på den här underbara tiden och inte stressa för mycket. Det är tyvärr bedrövligt mycket att göra på jobbet, inte minst eftersom saker har lagts på hög medan jag har VAB:at ca en tredjedel av hösten. Sedan är det inte bara jobb. Kalendern är fullproppad av roliga grejer, och det är jag ju tacksam över, naturligtvis, men som sagt: det gäller att inte stressa. Innan jul ska jag hinna med julfest/julbord med jobbet, takbar med en kompis (vi skulle ha gått ut i november men fick inte bord förrän nu), disputationsfest, besök av en barndomskompis, som råkar ha vägarna förbi Umeå med jobbet (otippat, må jag säga; det är inte ofta någon har vägarna förbi Västerbotten när man normalt sett håller hus i Mellansverige!) och en massa dans, i vanlig ordning.
Är det något som kommer att behöva stå tillbaka är det läsningen och som rutinerade bokcirklare har vi sedan en tid tillbaka bestämt oss för att skippa bokcirkeln i december. Det är inte bara jag som har svårt att hinna med. I januari blir det dock bokcirkel om novellsamlingen Blod säljer av Stephen King. ”Novell”-samling innebär i det här fallet fyra kortromaner i en volym (långa är de i alla fall!). Blod säljer blir med andra ord decembers läsning. Sedan får vi se vad som hinns med. Jag brukar fokusera på just noveller i december och jag har en plan att plöja noveller även i år, men jag vet med säkerhet att jag aldrig kommer att hinna 1 novell/dag, jag får spara till efter jul, det som blir över. Här är mina 24 utvalda noveller i vart fall:
Vellumbarnet av Johanna Koljonen
Drömmare av Karen Blixen (ur Gotiska berättelser)
De blå skorna av Linda Skugge
Livets stråle av Michail Bulgakov
Syndafloden över Norderey av Karen Blixen (ur Gotiska berättelser)
Funkislampa av Jerker Virdborg
Ett dockhem av August Strindberg
Fästmön av Anton Tjechov
Spökhanden av Selma Lagerlöf
Ulricehamn: Ben i Audin av Jerker Virdborg (ur Skyddsrummet Luxgatan)
Tiden av Maria Küchen
Mammalia av Ulrika Kärnborg
Kyrkogårdsdamen av Guy de Maupassant (ur Kyrkogårdsdamen)
Jordingen av Jerker Virdborg (ur Skyddsrummet Luxgatan)
Med strömmen av Hjalmar Söderberg
Snigeln & flickan av Agnes von Krusenstjerna
Pauls flicka av Guy de Maupassant (ur Kyrkogårdsdamen)
Frukost i det gröna av Guy de Maupassant (ur Kyrkogårdsdamen)
Diomedes hästar av Agatha Christie
De runda ruinerna av Stina Stoor (ur Bli som folk)
Överums gamla kyrka av Jerker Virdborg (ur Skyddsrummet Luxgatan)
Innan allt har blommat ut av Inger Frimansson
En supé i Helsingör av Karen Blixen (ur Gotiska berättelser)
En dåres anteckningar av Nikolaj Gogol
Novellerna i Blod säljer är diskade på grund av sidantalet. 🙂 Om någon undrar: den här listan måste jag naturligtvis skriva ner här i bloggen, för annars kommer jag aldrig att komma ihåg vad jag har planerat och heller inte vad jag redan har läst när jag sedan sitter där nästa november och plockar bland mina noveller…
Redan november! November är ju en ganska deppig månad, om man tänker på temperaturen och mörkret, men jag tycker trots allt att det inte är så farligt. Om man tjuvstartar med julmys finns det potential att bli riktigt trevligt. Förra året var vi så nyinflyttade i radhuset att det där med julbelysning inte hanns med innan jul (i januari åkte dock våra ledupplysta renar upp), men i år ska vi försöka få till lite mer ljus kring huset. Det kommer nog liva upp.
Vad som också kommer att liva upp är allt kul jag har planerat in. Jag ska på dansföreställning med några av mina kompisar från dansen och jag ska på konsert på operan med en av mina operaintresserade vänner. Vi har inte bokat något datum ännu, men någon kväll framöver ska jag och en kompis testa Umeås nya skybar. Vidare kommer Ruts, vår dotters, mormor och morfar och hälsar på någon helg. Och första advent blir det julmys hos Ruts farmor. Om det går att peta in det i kalendern (alltid lika svårt att få till när det blir många kalendrar att försöka synka ihop…) blir det spelkväll någon kväll också. Ja, och så blir det bokcirkel en söndag framöver. Hos mig, till och med.
Fullt upp med roligheter! Och fullt upp med jobb, kommer det också bli. Jag har en ordentlig arbetstopp nu i november, faktiskt. Vi får se hur det går med det, nu när vi har ett förskolebarn… Själv har jag hostat i stort sett hela oktober…
Vad blir det för böcker då? Jo, jag lär läsa ut För Lydia, av Gun-Britt Sundström, vilket råkar vara den bok jag valde till bokcirkeln den här gången. Boken berättar Hjalmar SöderbergsDen allvarsamma leken ur Lydias perspektiv. Det kändes ju intressant och kul. Men jag vet inte jag… Får se vad mina bokcirkelkompisar tycker.
Jag ska också läsa ut De e kroniskt av Caroline Ringskog Ferrada-Noli. Precis som jag förutspådde kom en hel hög med biblioteksbeställningar på en gång. När det gäller sådana här nya och köade böcker har man inte så våldsamt mycket tid på sig att läsa ut heller, så jag har plöjt ovanligt många böcker i oktober. November får nog bli lite lugnare när det gäller läsningen, men De e kroniskt och För Lydia bör jag som sagt ta mig igenom.
Kommer det ut några nya intressanta böcker i november då? Ja, det gör det! Här är de två jag är mest nyfiken på:
Det sitter i väggarna: Historien om ditt hus och hur du vårdar det av Erika Åberg. Jag älskar Det sitter i väggarna på SVT och jag tyckte hemskt mycket om Erika Åbergs tidigare bok, Byggnadsvård. Förlaget skriver ”I den här boken vill byggnadsantikvarien Erika Åberg ta oss i handen och berätta om hur vi kan hitta historien om våra hus, och hur vi bäst tar tillvara olika byggnader och deras årsringar. Det gör hon genom att berätta inspirerande historier, guida till olika arkiv och visa hur man bäst tolkar en byggnad, exteriört och interiört. Det blir gott om fördjupade exempel från tv-programmet med samma namn, men det är en bok som står på egna ben, med handfasta råd om byggnadsstilar genom tiderna, byggnadsvård och restaureringstips.”. Fint! Själv bor jag i ett radhus från -63, med tveksamt spännande historia och inte speciellt upphetsande originaldetaljer att bevara. Jag kommer ändå läsa Åbergs bok. 🙂
Tone tur och retur av Tone Schunnesson. Schunnesson är en intressant författare. När jag läste Tripprapporter kände jag helt klart att jag läste något helt nytt och annorlunda, en annorlunda röst. Tone tur och retur är ingen roman utan mer en samling krönikor, om jag har fattat rätt, men jag är säker på att den är både vass och underhållande.
Här om dagen postade jag ett inlägg med nyutkomna böcker jag är nyfiken på i oktober. Men det finns mer! Det här är faktiskt årets mesta julboksmånad. I god tid inför december kan du nu låna eller köpa böcker som kretsar kring snö, vinter och julmys. Kul! Här är de jag är mest sugen på!
I Mumintrollen och den första snön har Alex Haridi, Cecilia Davidsson och Maya Jönsson tolkat Tove Janssons berättelse ur Trollvinter. Jag älskar den underbara bildvärlden hos Mumintrollen. Fin bok!
Jag längtar tills vår dotter är tillräckligt stor för att uppskatta lite mer komplicerade julböcker! Nu firar vi jul känns precis som en sådan antologi jag vill ha hemma och plocka fram år efter år. Det utlovas berättelser, sånger, pyssel och recept. Här ryms Astrid Lindgren-klassiker som Titta Madicken, det snöar och Jujja Wieslanders och Sven Nordqvists berättelse om när Mamma Mu och Kråkan firar jul. Mys!
Jag är uppvuxen i norra Roslagen, en miljö inte helt olik den i Saltkråkan (Saltkråkan är faktiskt delvis inspelad i min hemort, Öregrund). Av Astrid Lindgrens berättelser känner jag lite extra för Saltkråkan, helt klart. Sedan några år tillbaka kommer berättelserna ut i bilderboksform. Det är fortfarande för mycket text för att läsa för dottern, men tids nog! Saltkråkan: Jul i Snickargården kan bli en ny julfavorit! Maria Nilsson Thore har illustrerat.
Julsäsongen är här! Jag har i alla fall druckit julmust sedan september..! Jag kan inte tänka mig en bättre julbok/vinterbok än Snöa på! av Anna-Clara Tidholm: en bilderbok i samma anda som klassikern Knacka på! Har du blivit förälder någon gång kring 1992 eller senare har du läst Knacka på!, visst har du?
Selma Lagerlöf, som så ofta väver in sägner och folktro i sina berättelser, är skickligare än de flesta på att få till riktigt stämningsfulla julberättelser. Nu kommer en hel samling med Selma Lagerlöfs jul. Innehåller bland annat En underlig julgäst, Tomten på Töreby och Julklappsboken.
Har man vuxit upp i närheten av Uppsala klappar hjärtat såklart lite extra för Gösta Knutssons böcker om Pelle Svanslös och hans vänner. Jag tycker det är jättehärligt att berättelserna om Pelle Svanslös har kommit i nya, moderna versioner. Vinter med Pelle Svanslös innehåller ”vintriga sagor med julklappsrim, mumsiga recept och stämningsfulla sånger”. Det låter som en perfekt samling att ha hemma och plocka fram vid jultid. Maria Frensborg, Åsa Rönn, Michael Rönn, Lovisa Lesse och Ingrid Flygare har skrivit och illustrerat.
Jag älskar att bläddra i förlagens kataloger och längta efter nya böcker! Sedan kan det mycket väl hända att det dröjer år och dag innan jag läser dem (i den mån jag ens gör det :)). Men ändå! Här är några av de titlar som fångat mitt intresse i oktober:
Det man lyssnar på i tonåren kommer ofta att följa en genom livet och den musiken brukar också sätta särskilt djupa spår. För mig finns det en handfull artister som har en alldeles speciell plats i mitt hjärta sedan den tiden och en av de är Lars Winnerbäck. Nu är han aktuell med en ny barnbok, Hej, jag heter Folke, illustrerad av Olle Eksell. Jag vet att Winnerbäck har illustrerat böcker tidigare, men jag har inte läst någon av hans böcker. Böckerna blir nu en ny kul grej att upptäcka tillsammans med min dotter.
Jag uppskattar poesi, men vill helst att den ska vara hyfsat lättillgänglig. Många har då tipsat mig om att läsa Kristina Lugn. Självklart är jag nyfiken på den postuma diktsamlingen Inte alls dåligt. Förlaget skriver: ”En av de sista gångerna Kristina Lugn och jag sågs över te och scones berättade hon om en pärm med dikter och diktutkast som hon inte sett i på mycket länge. ’Det var inte alls dåligt’, var hennes kommentar.” Generellt sett är jag inte superförtjust i postuma alster, men med den kommentaren måste man ju ändå tycka att det är fint att diktsamlingen har kunnat sammanställas och ges ut.
Mats-Eric Nilsson har skrivit ett flertal uppmärksammade reportageböcker, däribland Den hemlige kocken, om matfusk och tillsatsämnen i mat. Men han granskar även annat! Nu är han aktuell med Kåppi pejst, som är ett försök att svara på frågan ”håller Sverige på att bli världens mest amerikaniserade land?”. ”Hur gick det till när vi »tjugofyrasju« började »embrejsa« vartenda nytt amerikanskt»buzzword«?”
Det kommer en uppföljare på Miniatyrmakaren av Jessie Burton! Titeln är Lyckans hus. Jag tycker egentligen att Musan, av samma författare, är en större läsupplevelse /än Miniatyrakaren/, men ändå! Jag ser fram emot att få läsa om familjen Brandt och miniatyrmakaren en gång till.
Det pågår en satsning för att föra berättelserna om Mumintrollen in i framtiden. Kul! Nu kommer Mumintrollen på hattifnattarnas ö med återberättade episoder ur kapitelböckerna Småtrollen och den stora översvämningen och Trollkarlens hatt. Alex Haridi, Cecilia Davidsson och Cecilia Heikkilä har arbetat fram boken, baserad på Tove Janssons berättelser. Hoppas min dotter gillar!
För inte så länge sedan kastade en kollega ur sig en fråga på lunchen: ”Finns det någon avreglering som har lett till någon förbättring?”. Ingen kom på något. Exemplen på när privatiseringar och avreglering har blivit dyrt och lett till försämringar är däremot många, många. Friskolan är ett intressant exempel. Vill man fördjupa sig i frågan gissar jag att det finns mycket att hämta i Valfrihetens pris av Sofia Axelsson. Hon har granskat valfrihetens baksida…
Celeste Ng fick mycket uppmärksamhet för sin roman Små eldar överallt. Jag tror att många med mig är nyfikna på hennes nya roman i svensk översättning, Våra förlorade hjärtan. Förlaget skriver: ”Våra förlorade hjärtan” är en lika spänningsfylld som hjärtskärande roman om den okrossbara kärleken mellan en mor och hennes barn, i ett samhälle styrt av rädsla.”
Så är det oktober, årets kanske (näst) tristaste månad? Det är mörkt, kallt. Julen känns avlägsen samtidigt som arbetsåret känns närapå slut: jag tittar i kalendern och funderar över vad som kommer att hinnas med och vad som inte kommer att bli av. Vårt barn har börjat förskola, vilket på många sätt har gått långt över förväntan, samtidigt som det såklart är en stor omställning för oss alla. Förskola innebär oavsett att det blir ofrånkomlig VAB. Oklart vad som hinns med på jobbet, som sagt.
I september har jag rest omkring en del, både i tjänsten och privat. Superhärligt att komma iväg! Med barn med i bilden blir det dock lite knepigare än vanligt. Är barnet kvar hemma blir det saknad och dåligt samvete. Är hon med blir det rörigare än på hemmaplan (och ni kan ju tänka er att det inte är helt stillsamt att ha en snart 1,5-åring hemma!).
Som kontrast har jag just ingenting inplanerat i oktober, förutom en kortare tjänsteresa med övernattning, i och för sig. Ändå känns det faktiskt ganska skönt! Efter inskolning, resor och annat känns det skönt att få landa i en vardag med jobb, hämta/lämna på förskola och lagom dos fritidsaktiviteter. Jag har min dans. Jag hoppas på att få till en hel del löpning nu när vädret faktiskt har potential att vara perfekt för löpning (tycker jag!). Och så kan man ju såklart vara inne och läsa om det uppstår sällsynta tillfällen av läsro! Jag både tror och hoppas att inte mindre än tre reserverade biblioteksböcker kommer att finnas till upphämtning i oktober: Andromeda av Therese Bohman, De e kroniskt av Caroline Ringskog Ferrada-Noli och Liv Strömquists astrologi. Inte så dumt!
I september kommer det ut massor av böcker jag är nyfiken på. Här om dagen postade jag del 1 och här kommer alltså en del 2 med mer.
Det var nog många med mig som läste och upprördes av adoptionsgranskningen i DN 2021. Trion bakom avslöjandet om stulna barn och andra missförhållanden, Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud, är nu aktuella med en bok med fördjupning: Adoptionerna.
Therese Bohman har skrivit två av mina favoritböcker: Den andra kvinnan och Aftonland. I augusti kom Andromeda, som kretsar kring ett förlagshus och relationen mellan förlagschefen och en ung kvinna som börjar som praktikant. Mina förväntningar är mycket höga!
Jag brukar lyssna på En varg söker sin podd med Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli. Jag håller sällan med dem, men tycker att podden är uppfriskande och kul. Det är en av få kulturpoddar jag orkar med och ungefär den enda ”två personer sitter och snackar”-podden jag pallar att lyssna på. Ändå har jag faktiskt inte läst någon av Carolines romaner. I höst kanske det är dags att ändra på det, för nu är hon aktuell med D e kroniskt.
En mammas överlevnadskokbok kan eventuellt behövas nu när vår dotter börjat förskolan och hela familjen ska bli mätta och nöjda samtidigt som alla är ganska trötta… Vivi Wallin är författaren.
Kritikernas älskling (och det kan man ju förstå!), Johannes Anyuru, har skrivit en ny roman: Ixelles. Förlaget beskriver den som ”en polyfon och vindlande roman om vänskap och längtan, och ett kärleksbrev till fiktion, påhittade liv och bibliotek.” Låter fint!
Än är det långt till jul, men redan nu smyger en del förlag igång med utgivningen av böcker som anknyter till julen. Modernista ger exempelvis ut Julsagor av H.C. Andersen. Den väcker läslust! Han har faktiskt skrivit många av de finaste och vemodigaste julberättelser jag vet (Granen <3).
Liv Strömquist är Sveriges kanske vassaste och roligaste folkbildare och satiriker. Jag har läst alla hennes serier. Nu kommer Liv Strömquists astrologi: ett ”satiriskt seriealbum, som med stjärntecken som ram roastar mänskligheten”. Jag står redan i kö på biblioteket.
Såhär i valtider är det många som presenterar enkla lösningar på sjukvårdskrisen. Och visst önskar man att det fanns en enkel lösning. Hör man någonsin någonting annat än att vårdpersonalen går på knäna och att vårdköerna är för långa? För den som vill fördjupa sig kom Dan AnderssonsSjuk vård ut i augusti. Dan Andersson har varit LO:s chefsekonom och har suttit i styrelsen för Karolinska, så han har nog ett och annat att dela med sig av.
Vi läser främst nyare barnböcker för vår dotter, men ibland slår nostalgin till och jag vill läsa böcker om figurer jag minns från min egen barndom. Som Lilla Anna av Inger och Lasse Sandberg! Böckerna om Lilla Anna och Långa farbrorn är härligt illustrerade, tycker jag. Kul collage! Nu i september kommer en samlingsvolym med tre Lilla-Anna-berättelser. Den innehåller Var är Långa farbrorns hatt?, Var är Lilla Annas hund? och Lilla Anna och de mystiska fröna.
Det spelas en hel del vaggvisor här hemma och några av de finaste är i mitt tycke de som Astrid Lindgren textförfattat. Vargsången är en av de allra bästa (från Ronja Rövardotter). Nu kommer den som bilderbok med illustrationer av Lena Sjöberg.
Jag läser inte poesi speciellt ofta, men jag har en del guldkorn i bokhyllan och den som glittrar mest (både bildligt och bokstavligt…) är Vitsvit av Athena Farrokzhad. Den är så bra och vass! Nu är jag mycket nyfiken på Åsnans år, en diktsamling som rör sig kring åsnan, ”djurvärldens proletär som dumförklaras för att exploateras”, en ”migrant som aldrig får lägga ner sin last”.
I september kommer det ut massor av böcker jag är intresserad av. Här kommer en del 1, med några av de jag är nyfiken på att läsa så småningom.
Jag känner mig fortfarande helt paff över att Patrik SvenssonsÅlevangeliet kunde göra en sådan succé. Så oväntat?! Nu kommer den till och med som opera här i stan. Patrik Svensson är nu aktuell med Den lodande människan, en bok om havets lockelse. Låter ju otroligt härligt! Boken kom i augusti, men gick mig förbi i somras, så den får komma med i den här listan.
Jag älskar Husdrömmar på SVT! Innan pandemin blev det inte mycket TV i vårt hushåll, men sedan började de plöjas Husdrömmar med mera. När vår dotter var nyfödd och jag ammade 40+ h i veckan sågs ett och annat avsnitt. Kommer alltid känna någon slags nostalgi över programmet på grund av det. Husdrömmar Sicilien har jag såklart också sett. Och vill man ha mer av detta speciella hus, som under programserien förvandlats från något av en ruin till ett hem med mycket karaktär, är Marie Olsson Nylander aktuell med en bok om sin husdröm på Sicilien: Det rosa huset. Ska man vara petig kom den ut redan i augusti, men…
Karin Bojs fortsätter att skriva populärvetenskapligt om människans ursprung. Ni kanske läste Min europeiska familj för några år sedan? Nu kommer Europas mödrar, där Bojs går på djupet kring folkvandringar och könsroller. Känns som att många fördomar kan kastas omkull med den här boken(?).
Bengt Ohlsson är en riktigt bra författare och varje gång jag läser något av honom tänker jag att jag vill läsa mer.. Nu kommer Föda åt min hämnd, som utspelar sig under Andra världskriget. Förlaget skriver: ”Bengt Ohlssons roman är en lågmäld och hudnära berättelse om en ung idealist som sjunker allt djupare ner i förnedringen, både som man och som medborgare.” Låter som en bok för mig.
Jag är precis som alla andra och älskar, älskar, älskar Lars Lerins akvareller. Dessutom är jag en tokig kattkvinna (med allergi 🙁 ). Med det sagt: Kattjakten av Lars Lerin?! Så ljuvligt!
Det här blir ett köptips för den som funderar kring present till en nybliven förälder: Bonnier Carlsen har precis gett ut en Mina första år-bok med illustrationer av Elsa Beskow. Älskar hennes illustrationer! Så fin!
Jag har många gånger frågat mig själv varför jag aldrig har läst något av Björn Ranelid. Han som belönats med Augustpriset, bara en sådan sak! Kanske är det nu jag läser Min skolfröken skall vara ett frimärke? Intresseväckande titel, om inte annat! I boken minns Ranelid sin första skolfröken. Så fint!
Nisse & Nora sover över vill jag läsa för mitt barn. Jag lånade en tidigare Nisse & Nora-bok (Nisse & Nora träffar djuren) och tyckte att den var så mitt-i-prick i att skildra hur man kan ha olika personligheter och att ingenting är mer rätt än något annat. Jag gissar att den nya boken, där Nisse & Nora sover över hos mormor, är lika bra. Emelie Andrén har skrivit och Lisa Moroni har illustrerat.
Det var fantastiskt länge sedan jag lyssnade på Kan du säga Schibbolet?, av Marjaneh Bakhtiari, men jag minns den fortfarande som en av mina favoritljudböcker och som en väldigt rolig och tänkvärd berättelse om rasism, främlingsfientlighet och mångkultur. Nu är Bakhtiari aktuell med Oändligt underbart, som på sätt och vis verkar ta sig an ett angränsande ämne. Minus humorn. Vill läsa! Förlaget börjar sin beskrivning med meningen: ”Shayan är snart femton år och under det kommande dygnet kommer han att dö.”. Känns intressant och brännande redan där.
Liiite tidigt kanske, jag har inte ens vant mig med tanken på höst, men Pixi adventskalender är redan ute. Man måste tänka på barnen. Förmodligen kommer mamman öppna flest luckor. Ja, ja.
Jag försöker introducera Mumin för min 1-åring, men det mesta riktar sig för lite större barn (eller vuxna?!). Men Sov mina ungar kan nog gå hem! Pekbok i kartong! Text av Tove Jansson och illustrationer av Tove Jansson och Mia Nilsson.
Det märks att Klas Östergren har lämnat Svenska akademien bakom sig. 😉 Han är i alla fall otroligt produktiv just nu(?!). Jag har varken hunnit läsa Renegater (kommer läsa den när som helst!!) från 2021 eller någon av hans två böcker (!) från 2022, men Östergren är Östergren och jag är såklart nyfiken på hans alldeles nya roman ändå. Den heter Större trygghet aldrig fanns. Om jag förstår det rätt är det en roman baserad på en fiktiv person och värld skapad av konstnären Björn Levin (aktuell på Moderna museet btw). Intressant!
Kjell Westö! Jag vet inte hur många gånger och i hur många sammanhang jag har tipsat om hans fantastiska roman Hägring 38. Nu kommer Åren, som Kjell har skrivit tillsammans med sin bror, Mårten Westö. Två uppväxtskildringar och livsberättelser. Känns som ett superintressant grepp att teama ihop sig med ett syskon och skriva en sådan här bok!
Varsågod för alldeles för många boktips. 🙂 Och mer kommer det… Medan jag har suttit och glott på Husdrömmar (och fött barn) verkar det som att andra har ägnat pandemin åt att skriva. 😉 Eller hur man nu ska tolka det. Det kommer i vart fall massor av intressanta böcker i höst..! Har du någon bok du ser fram emot lite extra?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.