Halva året har redan swishat förbi och som vanligt känns det som att tiden går alldeles för fort, samtidigt som det känns väldigt avlägset med vintern och allt. Såhär års brukar jag kasta mig över mitt Excelark 😉 , där jag löpande för in mina utlästa böcker, och sätta ihop några figurer. Det här året är inget undantag. Här kommer bokåret (hittills) i siffror!
Jag har läst 24 böcker. När man är bokbloggare och själv följer bokkonton på sociala medier är det lätt att känna sig som jordens långsammaste läsare. Många har ju som mål att läsa exempelvis 100 böcker per år. Det där är utopiskt för mig. Jag tycker att det är bra jobbat att ha tagit mig igenom nästan 1 bok per vecka. Heja!
I år har jag för första gången någonsin (?) läst färre svenska böcker än böcker med andra ursprungsländer. Jag kan förvånat konstatera att tre titlar är skrivna av norrmän. Kul, tycker jag! Jag har läst en hel del från finska författare de senaste åren, men de andra nordiska länderna är klart underrepresenterade i min läsning.
Förra året avslutade jag på sätt och vis med att plöja noveller, så det här året har jag främst känt mig sugen på att läsa längre texter. Några tegelstenar har det dock inte blivit (Än! Men jag har hunnit ett gott stycke i Anna Karenina…).
Jag har läst böcker från lite spridda utgivningsår, men framför allt böcker från 2010-talet. Endast en av årets utlästa böcker är faktiskt från årets utgivning. Typiskt mig!
Författarna till årets böcker är som vanligt kvinnor, mestadels.
Avslutningsvis, det viktigaste: har jag läst något bra? Jodå, en riktigt usel bok har jag tydligen kämpat mig igenom (varför gör man sådant?!), men jag har åtminstone läst fem gånger så många fantastiska böcker. Årets favoriter såhär långt: Eat good, De osynliga, Naiv. Super., Maken och Musan.
Åh, vad skönt det ska bli med semester! Jobbmässigt har det varit fullt upp för mig i år. Eftersom jag jobbar på en uppdragsfinansierad myndighet brukar det alltid sluta med att projekten går i vågor över året. Det kan komma perioder där mycket sker på samma gång och sedan kan det gå perioder där man faktiskt har utrymme att återhämta sig, om man uttrycker sig så. I slutet av året brukar det vara som mest hektiskt när precis allt ska vara klart och avrapporterat innan jul och absolut ingenting kan skjutas över till året därpå av någon slags bokföringstekniska skäl som går över mitt förstånd. Som standard kommer man sedan tillbaka till jobbet i januari och har 0 uppstartade projekt. I år blev det emellertid lite annorlunda, av olika orsaker, och jag har haft fullt ös från dag 1. Jag brukar ha cirka 3 – 8 projekt igång samtidigt och mestadels brukar jag kunna lägga upp det så att jag slipper ”multi-taska” så mycket, men i år har folk velat ha diverse analyser och texter av mig från dag 1 och har ibland stått på kö utanför mitt kontor för att få statusuppdateringar… Det har inte varit en optimal arbetssituation, särskilt inte eftersom jag också har pluggat på 33 % vid sidan av, som en kul grej på kvällar och helger. Och det var ju kul, men också rätt arbetsamt. Nåja, allt lättade i maj och nu har jag hunnit varva ned ordentligt. Stressen har lagt sig sedan länge, men semestern känns ändå mer än välkommen. Nu måste jag i och för sig vänta lite till innan jag också får checka ut från jobbet för några veckor, men snart så!
Kurslitteratur. Och examenspresent till mig själv. 😉
Förra året var vi hemma sista helgen innan jobbet drog igång igen och i övrigt var vi i princip bortresta i fyra veckor (med en ca 12 h mellanlandning för att tvätta). Den sista helgen hade vi förresten besök också. Det kanske låter hektiskt, men det var fantastiskt. Innerst inne vill vi nog vara borta fyra veckor igen. Hehe. Så kommer det dock inte alls bli i år, så inbrottstjuvar behöver inte göra sig besvär 😉 , men visst kommer vi att resa bort några dagar, någon gång framöver. Framför allt tänkte vi spendera några dagar i Helsingfors, en stad som jag faktiskt aldrig har besökt förut. Så ge mig gärna Helsingfors-tips!
Ungefär såhär vill man ju ha det i sommar igen! <3
Jag brukar inte läsa så mycket under sommaren. Så fort jag faller ur mina rutiner är det lätt att tappa bort läsningen. När jag är ute och reser med min sambo eller andra känns det heller inte så rimligt att gå undan och läsa; Det blir mer att vi umgås och hittar på saker. Jag har alltså inte gjort upp några planer över sommarens läsning utan det får bli lite som det blir. Jag gissar att det blir en hel del ljudböcker och en och annan pocketbok.
Jag brukar passa på att tipsa om nyutkomna böcker i den här typen av inlägg, men semestertider råder väl även på förlagen i juli. Jag har just inte hittat någon intressant bok över huvud taget!
Här kommer 4 halvgamla Harry Potter-nyheter som jag har samlat på mig på sistone. 🙂
Om du känner mig utanför den här bloggen känner du förmodligen till att jag är en hängiven Pokémon-tränare. Jag har spelat Pokémon GO sedan det släpptes i Sverige och jag är fortfarande väldigt förtjust. På senare tid har spelet dock fått konkurrens i det som spås bli sommarens nya mobilspelsfluga: Wizards Unite. Du känner säkert redan till spelet, som alltså innebär att man vandrar omkring och löser uppdrag åt Trollkarlsministeriet. Spelet utspelar sig alltså i Harry Potters universum. Underbart! Jag har redan levlat upp en del och börjat lära mig en del om vad spelet går ut på, men jag måste erkänna att jag har svårt att hitta tid för två liknande spel. För mig blir det nog fortsatt Pokémon-spelande ett bra tag till. Om du mot förmodan har missat Wizards Unite så kan jag i alla fall rekommendera att testa. Det är kul och lättsamt.
Jag trodde att de hade tajmat spellanseringen med 20-årsjubileumet för Harry Potter, men jag insåg när jag började skriva det här inlägget att den första boken i serien kom ut redan 1997 (oops). Det är bara i Sverige som Harry Potter firar 20 år i år. Varför det tog 2 år att lansera boken i Sverige vet jag inte… Här firas det i alla fall på flera sätt! Rabén & Sjögren har först och främst satsat på nyutgåvor med nya omslag av Olly Moss. Jag gillar de ursprungliga, svenska utgåvorna, som ju har hög nostalgifaktor för mig, men visst är de nya riktigt vackra, stilrena och magiska. Jag är särskilt förtjust i Harry Potter och fången från Azkaban. Böckerna finns redan i butik, så du kanske redan har spanat in dem.
Harry Potter och fången från Azkaban av J.K. Rowling
I augusti kommer nästa del i firandet, för då lanseras Potterpodden, där en bok i taget kommer att diskuteras av kända och okända fans. Podden är ett samarbete mellan Storytel och Rabén & Sjögren och leds av Marie Birde. Jag hoppas (och tror) att den kommer att finnas tillgänglig även utanför Storytels plattform.
Slutligen, nu i sommar kommer fyra nya e-böcker om de verkliga inspirationskällorna till Harry Potter-böckerna. De ges ut på J.K. Rowlings eget förlag, Pottermore, och de första två delarna Charms and defence against the dark arts och Potions and herbology har redan kommit ut nu i dagarna.
Jag måste erkänna att jag tycker att det känns lite laddat att använda ordet Norrland. Norrland omfattar ju halva Sverige och alltid finns det väl någon som tycker att det är för svepande att prata om ”böcker som utspelar sig i Norrland”. Nu gör jag det ändå! Jag bor ju för övrigt i Umeå, ifall någon har missat det. En kompis till mig sa en gång att alla som bor i Norrland tycker att Norrland börjar någonstans strax söder om dem själva. Jag tycker att det ligger något i det. Mina släktingar söderöver tycker nog att jag bor väldigt långt norrut, men jag tycker knappt att Umeå räknas till norra Sverige. Herregud! Min släkt bor 60 mil söderut, men många av mina vänner i Umeå har sin släkt boende längre bort än så – fast norrut. Då kan man ju inte påstå att man bor så långt norrut ändå. Umeå känns som Mellansverige för mig. 😀 Nåja. Här är mina Norrlandstips!
Just nu pågår den stora rivningen av Kiruna. Ibland pratas det om att staden ska flyttas, men det är inte sant – nästan inga hus blir kvar och nästan inga hus kommer att flyttas. Vad betyder det för en ung person att bli av med sin barndoms gator, att plötsligt tvingas flytta, precis som att alla vänner också kommer att flytta: flytta med eller flytta bort? Ann-Helén LaestadiusTio över ett är en fantastisk bok som kretsar kring just detta, en underbar bok om en ung tjejs oro över rivningen av hennes hemstad och om tonårsliv i största allmänhet.
Tio över ett av Ann-Helén Laestadius
Ædnan är Linnea Axelssons augustprisbelönade diktverk som berättar om samisk 1900-talshistoria och hundratals år av förtryck: Skallmätningar, nomadskolor, stulet land. Boken rör sig ända in i nära nutid och ”Girjas mot staten”. Statens ombud valde att kalla det samiska folket för ”lappar”… Vi har tydligen inte kommit längre än så och det gör det smärtsamt tydligt att Ædnan är en viktigt bok.
Ædnan av Linnea Axelsson
Den mästerliga författaren Kerstin Ekman har skrivit en hel del romaner som utspelar sig på olika platser i Norrland. Några av hennes bästa verk är de tre romanerna i Vargskinnettrilogin: Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter. Böckerna inleds med att barnmorskan Hillevi kommer till jämtländska Svartvattnet och sedan följer en rik och mångbottnad berättelse om hur den lilla byn och dess människor utvecklas.
Guds barmhärtighet av Kerstin Ekman
Torgny Lindgren är kanske självskriven i ett sådant här inlägg? Han är i vart fall en av de mest älskade Västerbottensförfattarna. Jag tycker att hans böcker är väldigt speciella, det händer att jag läser en Torgny Lindgren-bok och egentligen inte riktigt vet vad den har handlat om. Det är liksom berättandet i sig som är grejen. Lindgren hade en alldeles egen röst och ton i sina böcker och har man hört honom prata om sina böcker så förstår man också att han hade en enorm berättarglädje. En av mina favoriter är Pölsan, som utspelar sig här i Västerbotten.
Pölsan av Torgny Lindgren
Sist men inte minst tänkte jag tipsa om en feelgood-bok som kanske delvis bygger på uttjatade nidbilder av ”norrlänningar”… men jag kan inte låta bli. 😮 Jag tycker så himla mycket om Martina Haag, både i hennes mer roliga & knäppa böcker och i hennes mörkare verk. I glada hälsningar från Missångerträsk åker huvudpersonen till Norrland för att ingå ett skenäktenskap. Hon vill nämligen desperat gärna adoptera och det här kan vara hennes sista chans. Väl i Missångerträsk blir dock ingenting som hon tänkt… Det här är en tokrolig bok, som också har blivit film (som jag ej har sett).
Glada hälsningar från Missångerträsk av Martina Haag
Har du några favoritböcker som utspelar sig i den norra halvan av Sverige?
Sommaren är här (eller?) och många av oss kommer att ägna åtminstone en del av sommarens ledighet åt att resa iväg. Resor måste vara en av de mest förekommande ämnena i böcker: inre resor, flykt, men faktiskt också semesterresor och road trips. Jag tänkte idag fokusera på de två sistnämnda. Här är fem tips (på böcker alltså, inte resor!):
Tove Jansson skriver en hel del om resor. Sommarboken handlar exempelvis om en flicka och hennes farmors somrar på en ö i skärgården. En sådan sommar är det kanske många som drömmer om, och en del är kanske till och med lyckliga nog att få spendera sommaren i en stuga vid havet. Den bok jag tänkte tipsa om är dock en novellsamling: Resa med lätt bagage. Det hörs på titeln att den har resor som tema. Även här finns det en hel del skärgårdsmiljö, men berättelserna rör sig också kring andra resor.
Resa med lätt bagage av Tove Jansson
Kupé nr 6 av Rosa Liksom handlar om något så trendigt som en tågresa. Berättelsen kretsar kring en ung kvinna som reser med den transsibiriska järnvägen och som ressällskap råkar hon ha en minst sagt opolerad (och alkoholiserad) man (det ingår nog inte i den nya tåg-trenden, i och för sig). Det här är ingen inspirerande reseskildring, kanske, men en annorlunda bok och en bok som ger väldigt många nedslag i rysk kultur.
Kupé nr. 6 av Rosa Liksom
I Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro gör huvudpersonen sin allra första semesterresa. Han har vigt hela sitt liv åt att bli den perfekta butlern, men nu har allt ställts på ända och godset har tappat sin glans. Nu är han på väg på sin första semester och sin första road trip, på väg mot en tidigare kollega och vän. Det blir en resa som verkligen leder till tankar om livet och vad vi med våra val och icke-val kanske gått miste om längs vägen. En av mina favoritböcker!
Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro
Värddjuret av Marie Hermanson inleds med en resa till ett exotiskt land. Huvudpersonen reser nämligen till Borneo och är på en minst sagt äventyrlig utflykt i regnskogen. När hon sedan kommer hem har hon fått en böld, som sägs rymma larver från en extremt ovanlig fjäril. Hon går med på att tillfälligt flytta in i ett växthus hos en excentrisk läkare. Det blir en lång inre resa…
Värddjuret av Marie Hermansson
I Det går an av Carl Jonas Love Almqvist sker resan med ångbåt. Boken har också kallats den första svenska feministiska romanen. Huvudpersonen är nämligen en kvinna som, hör och häpna, lever själv och sköter sin egen ekonomi. Reser själv gör hon också! En intressant bok, som håller än.
Här om veckan var jag på bokcirkelfrukost. En av mina bokcirkelvänner hade rensat bland sina gamla tidningar och delade generöst med sig av äldre nummer av Vi läser. Jag gick alltså hem från cirkeln, inte bara fylld av den inspiration som bokcirkelfrukostar i allmänhet brukar ge, utan också med två gamla tidningar att bläddra i. Jag har nu läst lite ur Vi läser nr 3 från 2009, med en ung Jonas Hassen Khemiri på framsidan, och en lite nyare Vi läser (från 2015).
Jag tycker om att lyssna på bokpoddar och bokradioprogram och jag tycker om att läsa om böcker i morgontidningens kulturdel och på bokbloggar. Jag gillar att följa bokkonton på diverse sociala medier och jag kollar emellanåt på Babel på SVT. Ibland går jag på författarsamtal eller uppläsningar av olika slag. Det är härligt att få höra om nya böcker och jag känner stor inspiration, faktiskt, men nu inser jag också hur fantastiskt kul det kan vara med riktigt gamla nyheter.
Det är så härligt när artiklarna inte handlar om böcker som jag förväntas köpa, utan om böcker som jag redan har läst. I den här 10 år gamla Vi läser finns det exempelvis en intervju med Sofi Oksanen. Anna Jörgensdotter, som skrivit artikeln, har läst en av mina favoritböcker, Utrensning, i ”en ofärdig, splitterny översättning på lösa papper”. Själv golvades jag av den där boken några år senare och så småningom vann den Finlandiapriset och Nordiska rådets litteraturpris (bland annat). I en annan artikel diskuteras bokbloggar och en av mina favoritförfattare, Therese Bohman, är i anslutning till detta intervjuad i egenskap av just bokbloggare och omnämns även som redaktör och frilansskribent – det här var uppenbarligen innan hon debuterade som författare och så småningom kom att skriva den fantastiska och augustprisnominerade Aftonland. Det är så kul att läsa allt det här och sitta inne med facit över ”hur det gick sedan”.
Ur Vi läser nr 3 2009.
För att inte tala om alla böcker som jag glömt bort och som jag plötsligt påminns om igen och blir sugen på att läsa. Det är nästan lite sorgligt, men en bok förvandlas ju från nyhet till backlist på nolltid nu för tiden. På årets bokrea slumpade man exempelvis iväg böcker som kommit ut så sent som i oktober året innan, böcker som alltså bara var ca 4 månader gamla och redan betraktades som helt passé, uppenbarligen. Det finns många böcker som flimrar förbi utan att man hinner med. Nu blir jag påmind och på sätt och vis mer inspirerad än av alla nya titlar som det tjatas om överallt.
Det är också kul att slås över hur stort utrymme bokbloggar tydligen hade på den här tiden. Det refereras till bokbloggar lite här och där. Förmodligen ville man vara lite hippa och ”hänga med” i det här ”moderna”. Bokbloggarna verkade betraktas som en lika viktig maktfaktor som kulturskribenter. Det är lustigt att se, för idag är bokbloggar ingenting i de här sammanhangen. Ingen tidning skulle bry sig om vad en bokbloggare tycker, hela blogg-fenomenet brukar betraktas som dött.
Om bokbloggar i Vi läser nr 3 2009. Här hävdas det btw att bloggen Bokhora har 15 000 besökare om dagen, vilket du förmodligen får dividera med typ 15 för att komma fram till den verkliga siffran. Men det är klart att man måste ha tagit bokbloggare på allvar om man allvarlig trodde att det fanns svenska bokbloggare med sådan räckvidd! Hehe.
Det är svårt att förstå vad man lever i för tid medan den pågår. För mig känns det som att 2009 var igår, men bara av att läsa den här litteraturtidningen påminns jag om att tio år har passerat. Det känns uppfriskande på något sätt.
Om någon väntar på att det här inlägget ska mynna ut i någon slags poäng så måste jag göra er besvikna, för jag har ingen. Jag blev bara inspirerad att dela med mig av hur kul jag tyckte att det var att läsa en tio år gammal tidning (haha!). Plocka fram gamla tidningar emellanåt, folk! Du kanske (åter)upptäcker något, precis som jag. 🙂
(Och ibland hoppas jag förresten att bobloggar kan vara just det som t.ex. (aktuella) tidningar inte är: en plats där även ”äldre” litteratur och ”gamla” nyheter får plats, som en liten motvikt till alla andra forum där bara det absolut mest rykande färska får utrymme).
… Alexander och Alexandra Ahndoril, paret bakom pseudonymen Lars Kepler, har skrivit en ny version av sin 10 år gamla debutroman, Hypnotisören. Ett intressantare sätt att fira ett jubileum, eller bara väldigt märkligt? Nu ska i alla fall tempot ha skruvats upp och Joona Linna ha fått en större roll. Kommer fansen att läsa den nya versionen av Hypnotisören, eller kommer den kännas som en onödig omläsning? Vi får se!
… Marie Hermansons klaustrofobiska roman Himmelsdalen har blivit TV-serie på C More. I boken blir en man förväxlad med sin tvilling och inspärrad bland psykopater. I TV-serien är det en kvinna i huvudrollen. Undrar om serien är lika nagelbitande spännande som boken? Och om även serien väcker den störande tanken ”varför säger han inte bara som det är och åker därifrån?”? 😉 Någon som sett?
… HBO-serien Chernobyl är den stora snackisen just nu. Alla verkar följa den här serien och hyllar den till skyarna. Vill någon läsa om Tjernobylkatastrofen tar jag därför chansen att tipsa om en av mina absoluta favoritböcker: Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj.
… Förlaget Novellix har tagit över försäljningen av ”Svenskt litteraturstöd”, Jan Landqvists tjusiga bokstöd i form av siluetter av kända författare. Och det här får jag alltså inte betalt för att skriva, utan jag tipsar eftersom jag vet att många tycker att de här bokstöden är tjusiga och kanske inte har vetat var de finns.
Vad skönt det ska bli med sommar, hörrni! Jag har förvisso inte semester förrän en bit in i juli, men med långhelg kring nationaldagen och med midsommar om bara några veckor så känns det att det snart är dags. Dessutom kommer det att bli en del festligheter under månaden, så den kommer nog att rusa iväg i en himla fart.
Maj försvann i alla fall i ett rasande tempo. Min programmeringskurs tog slut i början av månaden och då återupptäckte jag den här grejen med fritid. Plötsligt har jag återigen haft tid att göra en massa saker på kvällar och helger och det har ju passat bra, för under maj har det känts väldigt härligt att kunna göra saker i stil med att cykelorientera och att äta glass i solen. Maj har också varit en mer social månad än på länge med mycket brädspel, grillning, middagar och Eurovision-kväll. Den sistnämnda orsakade nästan en ohälsosam spänning. Ni som också följde tävlingen kan säkert förstå…
Något som jag har ägnat förvånansvärt lite tid åt är läsning. Det är i alla fall så det känns, men mycket av det är väl bara en känsla, så som det kan kännas när man plötsligt inser att man har sju påbörjade böcker och att ingenting blir utläst. Någon som kan relatera? Snart kommer ketchup-effekten och det kommer att rassla till med en himla massa bok-inlägg, men till dess går det långsamt fram. Det blir några sidor lästa här och några där.
Jag har med andra ord min juni-läsning spikad: det blir till att beta av det jag har påbörjat. Just nu läser jag exempelvis Slutet av Mats Strandberg och Anna Karenina av Lev Tolstoj. Den sistnämnda blir förmodligen hela sommarens projekt, men så är den ju också drygt 1 000 sidor lång.
Slutet av Mats Strandberg
Jag brukar passa på att tipsa om nyutkomna böcker när jag gör den här typen av inlägg, men den här gången får jag tipsa om att botanisera på biblioteket eller att snegla på äldre böcker, för jag har ärligt talat inte så många tips att komma med. Jag har då inte hittat så många guldkorn i förlagens kataloger i alla fall.
För den med barn kan jag i alla fall tipsa om att en sprittny Astrid Lindgren-bok (!) med illustrationer av Maria Nilsson Thore kommer ut nu i juni. Då kommer nämligen Ett litet djur åt Pelle, som såklart är en berättelse från Saltkråkan. <3 Jag har redan bloggat om den faktiskt.
Ett litet djur åt Pelle av Astrid Lindgren och Maria Nilsson Thore
Idag tänkte jag tipsa om böcker där naturen har en stor roll (kanske till och med en huvudroll). Visst är det fantastiskt med naturen? Jag läste en så tankeväckande artikel en gång. Nu hittar jag inte igen den, men det var en artikel på Insidan i DN, om jag inte minns fel. Den handlade i alla fall om forskning kring vilka rum som människor i olika kulturer väljer för att möta sin sorg. För en del hade kyrkorum och liknande en stor betydelse, men för många svenskar låg det närmast till hands att gå ut i naturen. Det kändes så fint på något sätt och så lätt att relatera till också, även om jag själv aldrig har mött en sorg på det sättet. Det finns en slags kraft i naturen och ett slags lugn. I en skog är det lätt att få perspektiv på saker.
Sedan är jag väl ärligt talat inte alltid så kompis med den där naturkraften, kan jag erkänna. Jag älskar att ha en skogsdunge bakom huset och att ha nära till fina områden att ströva omkring i. Jag tycker också om att kunna plocka svamp och bär, men det ska helst vara i ett område där jag verkligen hittar. Att ge sig ut i skogen, bara sådär, det passar inte mig – jag känner mig otrygg och ensam i stora skogar. Det handlar inte om någon skräck för något konkret (även om jag helst vill slippa att stå öga mot öga med en björn…), utan om någon väldigt diffus rädsla och en känsla av att vara väldigt, väldigt liten. Jag kommer knappast att synas på någon fjällvandring, nej, men att vara ute i naturen, det älskar jag och har gjort sedan jag var liten och gick på Skogsmulle <3.
Med denna långa introduktion… Här kommer 5 böcker där naturen har en stor plats:
Lars Lerin är en av världens bästa akvarellmålare och, nu för tiden, en av Sveriges mest omtyckta och folkkära TV-personligheter. Han har skrivit/illustrerat ett flertal böcker och en av de allra finaste är Naturlära, som såklart kretsar kring naturen. Det är för akvarellernas skull man läser Naturlära, men de är å andra sidan helt överrumplande bra och vackra, om de så bara skildrar fiskar i en hink eller långa rader av trädstammar. Ibland finns det vackra och det intressanta i det mest oväntade eller välbekanta.
Apropå att hämta kraft i naturen, i Korparna söker sig huvudpersonen, en ung kille, till en fågelsjö för att komma bort från hemmet, med en psykiskt sjuk pappa och stress över gården som knappt går runt. Det är en oerhört stark roman om att bli vuxen (för tidigt) och att försöka gå sin egen väg när det finns stark press utifrån. Och så är det en bok om fåglar, fåglar, fåglar.
Det finns en hel del poesi som skildrar naturen och en poet som verkligen har låtit naturen få utrymme i sina texter är Eva-Stina Byggmästar. Naturbarn är en antologi med dikter från 30 år av Byggmästars författarskap och det ges generöst med utrymme för just dikter om naturen. Det verkligen brusar och porlar och lockar till att själv ge sig ut.
Naturbarn av Eva-Stina Byggmästar (och Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen)
De osynliga är egentligen inte en bok med svulstiga miljöbeskrivningar eller långrandiga beskrivningar av naturen och väder & vind, men ändå tycker jag verkligen att den här boken passar på det här temat. Boken utspelar sig på en avlägsen norsk ö under 10- och 20-tal. Allt naturen ger är av värde: fisk, måsägg, dun, allt som stormar spolar upp. Ön är inte stor, men den är allt. Ute i världen skakar det och blir krig, men på ön spelar anda saker större roll, som tillgången på vatten. Jag älskade att läsa om människorna på den här ön, men De osynliga är också en bok som väckte många tankar om vårt liv på jorden och hur beroende vi är av vad naturen ger.
De osynliga av Roy Jacobsen
Djuren i Gamla skogen av Colin Dann
Den här boken tar jag mest med av nostalgiska skäl. Det är nämligen en av de första längre böcker jag läste på egen hand. Kanske håller den inte för en omläsning, men för mig kommer den alltid att ha hög nostalgifaktor. Det är alltså en barnbok om djur på flykt när människan är på väg att skövla deras skog.
Djuren i den gamla skogen av Colin Dann
Har du någon favoritbok där naturen tar en stor plats?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
