Jag tycker faktiskt väldigt mycket om kokböcker och det är böcker som jag, till skillnad från skönlitteratur, gärna köper på mig för att ha och bläddra i. Helt nyligt fick jag diagnosen celiaki; en sjukdom har härjat helt symptomlöst i min kropp, eventuellt hela livet. Gissa om det är en omställning?
En av mina julklappar i år är Elisabeth Ekstrand Hemmingssons Glutenfria kokboken i ICA bokförlags ”rutiga” serie. Sedan tidigare har jag 7 sorters kakor och Vegetariska kokboken. Jag gillar de rutiga böckerna, för de har generöst med fakta & tips, men även mycket recept. Den här boken kommer jag nog ha stor nytta av framöver.
Den fokuserar naturligtvis på det som är knepigt när man är glutenintolerant och den har kapitel för alla ”problemområden”: matbröd, pajer, pizza, äggrätter (pannkakor), såser & stuvningar, piroger m.m. Mycket fin bok! Jag gillar verkligen alla snygga bilder. Jag har inte testlagat något ur den ännu, men recepten känns enkla att följa och inte särskilt tillkrånglade (förutom det extra krångel som kommer av att det är glutenfritt, såklart).
Idag vill jag gärna passa på att önska alla mina läsare en riktigt god jul!
Hoppas att ni får en skön julledighet (ni som har förmånen att kunna vara lediga! 🙂 med tid för avkopplande läsning! Kanske ligger det några hårda klappar under granen och väntar på att bli lästa..? 🙂
Själv ser jag fram emot lite semester den kommande veckan. Dagen har ”bjudit” på tågkaos med 7 h försenat tåg för min del. Inte så skojigt! Men vad gör man? Jag ägnade i alla fall lite tid åt att läsa i Mario Vargas Llosas Tant Julia och författaren, som jag hittills tycker mycket bra om och åt att lyssna på Marianne Fredrikssons Simon och ekarna. Vid förseningar, särskilt de helt absurda förseningarna, är det särskilt skönt att vara en bokälskare…
Den här veckan är det inget boktema på Tematrio. Istället handlar det, passande nog, om julförberedelser. Berätta om tre julförberedelser alltså!
En rolig jultradition som vi har är att baka pepparkakor. Själv tycker jag nog egentligen bäst om att lyssna på sunkig musik och dricka glögg under tiden, men en av mina vänner är en riktig fena på att kavla tunt och har tålamod att stansa ut pepparkakor tills degen är slut. Tur det! Vi andra brukar göra ett fåtal, tjocka… Alla måste dock göra en varsin pepparkakskamel:
Julklappar känns som en ganska självklar tradition, men värd att nämnas. 🙂 Både roligt att ge och att få. Hehe. Jag brukar köpa mina tidigt, redan i november faktiskt. Skönt att ha det gjort och slippa stressa innan jul, när det är så otroligt mycket folk i affärerna.
Innan jul brukar det också bli julsittning med mina kemistvänner. Den har jag faktiskt gått på även nu när jag inte längre pluggar. Kanske det inte är en tradition så länge till, men ändå. 🙂 Julen handlar ju om att umgås, så det blir säkert någon annan julfest kommande år. 🙂
Dags för Tematrio igen! Temat är syskon: Berätta om tre böcker ni läst där relationen mellan syskon spelar en framträdande roll!
Bröderna Lejonhjärta känns nästan självskriven. Skorpan och Jonatan lär ju vara två av de mer kända litterära syskonparen och boken om dem och deras mod är otroligt berörande och läsvärd.
En annan bok där läsaren får följa syskon är Aprilhäxan, som handlar om tre syskon som växer upp och får helt olika liv. Christina är den duktiga och ordningsamma, Birgitta är den som handlar snett och blir en ”fyllkärring” och Desirée, som har en CP-skada, hamnar på långvården. Hon kan inte tala, men har en förmåga att kunna följa sina systrar och se vad de gör. En väldigt fin bok av Majgull Axelsson!
Den tredje boken som jag vill nämna är Easter Parade, som jag läste helt nyligt faktiskt. Helt fantastisk bok av Richard Yates! I den får läsaren följa systrarna Sarah och Emily (och deras motgångar). Väldigt insiktsfullt och träffande skrivet.
Själv har jag inga annonser på min blogg, men jag har vid ett tillfälle skrivit ett inlägg mot betalning genom blogvertiser. När skatt etc. dragits från den summan blev det så lite över att pengarna inte betalades ut. Hehe. Och det komiska är att jag säkert hade kunnat skriva inlägget utan att få betalt, som ett tips till mina läsare i största allmänhet. Det slog mig aldrig att jag postade en annons, men nu har jag lagt in en text om att jag har faktiskt har skrivit inlägget som ett uppdrag. Jag tänker sällan/aldrig på att man skulle kunna tjäna pengar på en blogg och min blogg är över huvud taget inte av sådan karaktär att den kan locka det läsarantal som krävs för att man ska hamna i lockelsen att sälja inlägg för fantasisummor. Jag tycker i alla fall att det är viktig att vara ärlig och jag hoppas att andra bokbloggare också är det.
Sedan hamnar man ju också lite i gränslandet när man t.ex. får recensionsexemplar. Tycker ni att man ska vara tydlig med att man har fått boken? Mina omdömen blir inte färgade av ifall jag har fått boken till skänks eller lånat den på bibblan, men om de ändå blir det så är det helt omedvetet. Ändå styr det ju vad man postar för innehåll i sin blogg. Jag valde t.ex. att tipsa om en monter på Bokmässan för att jag tyckte att det var schyst när jag faktiskt fick en bok av utställarna. Det inlägget kan man kanske också kalla för annons, men där tog jag inte ens betalt (i pengar). Hehe. Det där är väl också en del av ”problemet”. Vem som helst kan starta en blogg och det öppnar också upp för att den som skriver, som kan sakna all utbildning inom pressetik etc. kan bli ”lurad” (jag känner mig egentligen inte lurad; jag blev glad över boken och jag lovade ingenting vad gäller att ge tillbaka en annons/ett inlägg).
Det är verkligen knepigt med bloggar och annonser. Det finns inte riktigt regler för hur man ska förhålla sig till det och ingen riktig praxis för hur saker får marknadsföras. Jag brukar själv vara kritisk när jag läser andra bloggar, särskilt när jag läser populära sådana, för jag förstår att det finns mycket produktplacering och det är ofta uppenbart att inlägg är köpta. Men ibland är man kanske inte tvärsäker och till slut kan det leda till att bloggaren tappar trovärdighet. Vad är en personlig rekommendation och vad är köpt utrymme?
Jag kommer hur som helst inte att börja med annonser, någonsin. Jag försörjer mig genom helt vanligt jobb och har ingen som helst lust att sunka ned min hemsida med blinkande annonser. Framöver kommer jag vara extra tydlig med varifrån idén till somliga av mina inlägg kommer och finns det pengar eller gåvor med i bilden nämner jag det.
Veckans Tematrio handlar om obehagligt bra böcker: Berätta om tre böcker som är obehagligt bra!; alltså skrämmande böcker, som man inte kan sluta läsa för att man vill veta hur det går!
Jag kan ju börja med att avslöja att varken skräckgenren eller deckargenren är särskilt välutforskade av mig. Jag blir lätt äcklad och läser ogärna blodiga kapitel eller böcker där det förekommer tortyr och annat plågsamt.
En bok som jag tyckte var ganska äcklig p.g.a. blodet, även om det i och för sig inte är en bok som fokuserar på ”obehag”, är Låt den rätte komma in, där John Ajvide Lindqvist berättar en gripande berättelse om vänskapen mellan en mobbad pojke och en vampyr som lever i skepnaden av en ung flicka. Jag tycker om Johan Ajvide Lindqvists sätt att berätta och tycker att han är mästerlig på att beskriva relationer och utanförskap. Jag har faktiskt känt att det är lite synd att han väljer att baka in dessa ämnen i onaturligheter och skräck, för jag hade helst läst om det utan det. Men det har ju naturligtvis med mitt personliga tycke & smak att göra och ingenting att göra med författarens böcker, egentligen.
Bland deckarna finns det väl framför allt en bok som kändes spännande och som blev utläst, trots att den innehåller en del magstarkheter och det är Män som hatar kvinnor – första delen i Stieg Larssons Millenniumtrilogi. Trots att jag i efterhand känner mig irriterad över att Millenniumböckerna är så orealistiska och att karaktärerna känns så platta, sögs jag verkligen in i berättelsen medan den pågick. Hehe. I första boken hann det åtminstone inte balla ur fullständigt med folk som återuppstår från det döda m.m, så den är väl åtminstone att betrakta som en bra bok även om de efterföljande delarna kändes som besvikelser för mig.
En tredje bok som jag verkligen minns som obehadlig är Dave Pelzers Pojken som kallades Det. När jag gick på högstadiet hade vi högläsning av den på svenskan. Boken handlar om en pojke som blir psykiskt och fysiskt misshandlad av sin mamma och den sägs vara baserad på Pelzers egna historia. Boken är otroligt obehaglig på sina ställen, faktiskt, men jag minns den som gripande och bra.
Idag har Augustpriset delats ut och i år går priset till Sigrid Combüchen med Spill: En damroman (skönlitteratur), Yvonne Hirdman med Den röda grevinnan (fackbok) och Jenny Jägerfeldt med Här ligger jag och blöder (barn- och ungdomsbok).
Ytterligare några böcker att lägga till Att läsa-listan! 🙂 Jag har dessvärre inte läst förra årets pristagare, Steve Sem-Sandberg med De fattiga i Lódz, ännu. Skäms på mig!
Jag hade namnsdag i fredags (Elisabeth är mitt andranamn) och fick en fin liten present av mina föräldrar: Tant Julia och författaren av Mario Vargas Llosa. Förra året fick jag Hjärtdjur i namnsdagspresent om jag inte minns fel. Jag får helt enkelt tacka mina föräldrar för att de får mig att läsa finkulturella böcker. Hehe. 🙂
Om ni inte har sett filmatiseringen av den sista och avslutande delen av Harry Potter-böckerna ännu rekommenderar jag att ni gör det! En del är kritiska till att den sista boken har delats upp i två filmer, men jag tycker att det är helt ok. Jag tror många läsare hade blivit besvikna om boken hade tryckts ihop till en film, för boken har trots allt ett högt tempo och mycket innehåll, så det hade behövts plockats bort viktiga delar om man hade gjort på det sättet. Hur som helst: en superspännande och välgjord film! Min enda invändning är att den tyvärr inte har släppts i 3D. Harry Potter i 3D hade varit jättecoolt!
Någon gemytlig tågfärd till Hogwarts är det dock inte i filmen (eller i boken). Det är högt tempo och spänning från första början och Harry och hans vänner hinner inte ens ta sig till skolan innan de ger sig iväg på en desperat jakt efter de sista horrokruxerna.
En annan filmatisering, som kommer snart är Svinalängorna. Jag vet dock inte om jag är så sugen på att se den filmatiseringen. Jag tänker mig att den var tillräckligt bra som läsupplevelse och det kan inte bli riktigt samma sak som film. Harry Potter är däremot som gjort för att filmatiseras (och ses på bio) för att det är så spännande miljöer och böckerna inbjuder till häftiga scener. Detsamma gäller Narnia: Kung Caspian och skeppet Gryningen, som jag definitivt ska se! Den har premiär i mellandagarna.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.