Kategori:

  • Tematrio: Flaggdagen

    Tematrio: Flaggdagen

    Med anledning av nationaldagen har veckans Tematrio haft temat ”flaggdagen”: Berätta om tre bra svenska böcker som du läst sedan förra nationaldagen! Ett kul tema för mig, som läser så mycket svensk litteratur!

    Strax efter förra årets nationaldag sträckläste jag den fantastiska Människor helt utan betydelse på flygplatsen. Det är en tunn och enkel bok, men helt fantastisk i hur den berättar om en ung killes melankoli. Han är i den hopplösa mediebranschen och har precis blivit av med jobbet. Samtidigt funderar på vilken framtid han har med sin livskamrat. Jag har knappt ord för att förklara hur och varför jag tycker så mycket om den. Men tycker om den gör jag. Verkligen! Språket, berättelsen, miljöerna, stämningen… Allt är perfekt. Johan Kling heter författaren.

    Tidigare i år läste jag en blivande klassiker: Vibeke Olssons Molnfri bombnatt. Den fyller en viktig lucka bland all litteratur som utspelas kring Andra världskriget: den berättar om en ung tyska och partimedlems liv och hur hon slits ifrån sin fästman. En mycket gripande och intressant bok!

    Håpas du trifs bra i fengelset läste jag ut relativt nyligt. I den berättar Susanna Alakoski om hur det är att vara anhörig till en narkoman, hur ovärdigt det är att hamna i fängelse och hur klass och status sätter spår i oss som inte går att sudda ut. En viktig och berörande bok! Den säger också något om hur vårt samhälle faktiskt ser ut idag.

    Tre läsvärda böcker!

  • En bra bokkombo

    En bra bokkombo

    Visst går böcker och te lite hand i hand? Jag vet inte ens varför, men om det är någon dryck som jag förknippar med läsande så är det just te och inte t.ex. öl (fotbollsdryck, ju!) eller kaffe. Jag gillar verkligen te. Till skillnad från andra varma drycker finns det ju så otroligt många olika smaksättningar. Bland mina favoriter finns vanilj (älska eller hata!), gärna det gröna ”mild vanilj”-teet från Friggs, och rött te, med smak av jordgubb, som jag har köpt på Kahls. Vad tycker ni om min nyaste tekula förresten? Den har kanske lite mer musiktema än litteraturtema, men ändå. Jag tycker att den är kitschigt snygg.

  • Filmatiseringar och litteraturiseringar

    Det finns filmatiseringar som är mer spridda och kända än de böcker som de är baserade på. Förra året såg jag t.ex. fantasyfilmen Percy Jackson och kampen om åskviggen utan att ha en aning om att det faktiskt är en berättelse baserad på böcker (skrivna av Rick Riordan).  Kanske säger det mer om mig och mina kunskaper om fantasyböcker, men ändå. Filmatiseringarna av Astrid Lindgrens verk är ett annat exempel på böcker som jag egentligen känner genom filmatiseringarna. Jag har inte ens läst någon av böckerna om Saltkråkan, man tycker att TV-serien är underbar. En del böcker, t.ex. Bröderna Lejonhjärta, har jag läst senare i livet, men jag är faktiskt inte uppvuxen med Lindgren i bokform. Jag är nog inte ensam om det.

    På så sätt kan en del böcker rent av få ett uppsving genom att de filmatiseras. Den fantastiskt fina filmatiseringen av Revolutionary Road gjorde att flera titlar av den, fram till dess, för svenskar, relativt okända författaren Richard Yates, gavs ut i nyutgåva (läs de underbara böckerna Revolutionary Road och Easter Parade om du inte redan har gjort det!) . Efter filmatiseringen av Patient 67 (Shutter Island) fick boken ett riktigt uppsving och hamnade högt på försäljningslistan för det året. Det finns garanterat många fler exempel.

    Ibland dras det till sin spets. En del filmer är så populära att man testar att göra böcker av det. Det är något som känns betydligt… svårare. Eller? Den populära serien Brottet ska nu bli böcker. Jag har inte följt serien och kommer förmodligen inte att läsa böckerna, men det vore på sätt och vis intressant att se en film fyllas ut till en bok. Hur klär man scener i ord? Får skådespeleri att bli till en text? Jag vet faktiskt inte riktigt!

    Finns det fler ”litteraturiseringar”? Jag är väldigt ovan vid det konceptet. Filmatiseringar måste vara så otroligt mycket vanligare.

    Jag tycker hur som helst att det är kul med filmatiseringar. De kan ofta addera något nytt till en omtyckt bok och det är alltid spännande att se hur andra har tolkat boken och översatt det till filmform. Jag och en av mina mesta biovänner har bokat premiärbiljetter till Harry Potter och dödsrelikerna. Del ett gjorde varken mig eller min andra mesta biovän besviken, så nu är förväntningarna höga.

  • Jag avskräcks inte av titlar som redan känns lite ute

    Jag avskräcks inte av titlar som redan känns lite ute

    I sommar kommer Lapidus tredje bok om den undre världen i Stockholm, Livet deluxe. Jag tyckte väldigt bra om Snabba cash (som ljudbok) och kan absolut tänka mig att läsa uppföljarna (Aldrig fucka upp och den aktuella, Livet deluxe). Men titlarna alltså..? De känns nästan passé redan nu, när de är mer eller mindre nyutkomna. Säger man cash, fucka upp och deluxe på Stureplan nu för tiden? Jag har egentligen ingen aning, men om jag var författare skulle jag nog vara rädd för att använda modeord eftersom de snabbt kan bli supertöntiga. Nåväl. Jag gillar Lapidus. Synd bara att Morgan Alling bara har läst in Snabba cash och varken Aldrig fucka upp eller Livet deluxe. Hans är verkligen en fantastiskt bra uppläsare!

  • Bokbloggar är bra bloggar

    Bokbloggar är bra bloggar

    Bloggpriser är ingenting nytt, men det kanske inte precis brukar vara bokbloggarna som utmärker sig i tävlingar där populära bloggare får ta emot priser. På sätt och vis känns det som att bokbloggare är lite i en egen genre. Det är knappast så att ens de mest populära bokbloggarna har i närheten så många besökare som de bloggar som skildrar livet på Stureplan eller där bloggaren postar inlägg med modecollage. Litteratur är kanske inte ett tillräckligt lättillgängligt nöje eller ett tillräckligt brett intresse hos den stora massan för att ”alla” ska vara intresserad av att läsa om ämnet på en blogg.

    Ändå tycker jag att bokbloggar är otroligt viktiga. Jag litar mycket mer på bloggarnas omdömen om böcker än på recensioner skrivna av journalister. Det är mer personligt. Som att fråga en kompis. Vad som också är kul med bloggar är att de inte är så likriktade som dagspressen. Det finns en del lite mindre förlag som aktivt marknadsför sig i sociala medier och på bloggar och deras böcker skrivs det knappast om någon annanstans. På bloggar kan man läsa om böcker från vitt skilda länder, med vitt skilda utgivningsår och ur helt olika genres.

    Jag tycker att alla bokbloggare ska sträcka på sig och känna sig stolta. Våra åsikter och tankar kring litteratur är viktiga!

    Därför tycker jag att det är kul att Forma Books (B. Wahlströms Bokförlag, Damm Förlag, Ica Bokförlag och Ponto Pocket) har instiftat ett nytt bokbloggspris: Forma Books Blog Award. Jag är inte nominerad, men det finns tre nominerade bloggar som jag tycker att du ska besöka: Bokhora, En bokcirkel för alla, Kafka på jobbet. Här kan man rösta.

  • Att välja (ljud)bok

    Att välja (ljud)bok

    Storytel har nyligen undersökt  vad som är avgörande vid val av ljudbok. De flesta ansåg att handling, författare och uppläsare är det viktigaste (i nämnd ordning). Endast 7,6 % väljer ljudbok utifrån rekommendation. Det förvånar mig.

    (bild från Holger Dieterich/stock.xchng)

    Just ljudbok är speciellt för mig eftersom jag sällan köper ljudböcker och bibliotekets utbud är relativt litet. När jag väljer ljudbok går jag alltså mest efter ”man tager vad man haver”… Bland de titlar som finns att välja mellan går jag dock efter rekommendation (att jag har hört/läst något om den), eller att jag bara känner igen boken/författaren och är nyfiken, snarare än något annat. Är uppläsaren bra känns det som en kul bonus och att handlingen är intressant känns som något som man får per automatik ifall man går efter rekommendation.

    När jag väljer böcker så går jag i princip helt efter rekommendation. Som bokbloggare har man ju en viss koll på vad bloggosfären tycker och på något sätt brukar min egen smak oftast vara som ”alla andras”. Jag brukar också ta hjälp av Boktipset, som ger personliga boktips utifrån betygsatta böcker. Den enda gången jag läser något ”okänt” är ifall jag erbjuds ett recensionsexemplar som verkar intressant. Det är enda gången jag läser baksidestexter/informationsmaterial (= handling).

    Ärligt talat bryr jag mig mycket lite om sådant annars. Det finns ett närmast oändligt antal titlar att läsa och det kommer ständigt nya. Det är svårt att navigera i informationsflödet, så det finns ingen baksidestext i världen som kan väga tyngre än en rekommendation. Eller?

    Hur gör du? Betyder inte rekommendationer och andras omdömen något för dig?

  • Sjätte juni

    Sjätte juni

    Glad nationaldag!

    (bild från marmit/stock.xchng)

    Med tanke på att jag tipsade om norska böcker när Norge hade sin nationaldag, så borde jag naturligtvis tipsa om svenska böcker en dag som denna. Men hey. Jag läser ju nästan bara svenskt! Hur ska man välja?

    Det går inte!

    Men jag har faktiskt en hel, välfylld Sverigeetikett för den som vill bläddra igenom svenska böcker som jag har läst den senaste tiden.

    Annars vill jag bara önska en trevlig dag. Många är lediga en dag som denna och är du en av dem kanske du får lite extra lästid. 🙂 Och lästid är sannerligen något som jag uppskattar stort. Jag har en rackarns stor hög med påbörjade böcker.

  • Min önskan i uppfyllelse. Nästan.

    Min önskan i uppfyllelse. Nästan.

    Här om dagen efterlyste jag fler romaner av min favoritförfattare Jonas Hassen Khemiri. Och vet ni vad? Det är ingen roman på gång vad jag vet, men Khemiri, som verkligen är skicklig på att skriva noveller (läs Invasion!) utkommer, enligt DN (4/6), med en ny novell i höst. Det är det nystartade förlaget Novellix, som kommer att ge ut Khemiris novell. Förlagets idé är att ge ut ”Pixiböcker för vuxna”, d.v.s. små noveller i ett praktiskt format. Deras plan är att fyra gånger per år ge ut en omgång med fyra nya noveller. Första är ute nu! Jag gillar idén och ser fram emot höstens utgivning.

  • Några nya ljudbokstunnisar

    Några nya ljudbokstunnisar

    Har fyllt på med några nya ljudböcker från biblioteket:

    Den här gången blev det tre relativt korta berättelser (4-6 CD). Jag har i år lyssnat igenom några riktiga monstertjocka böcker i ljudboksform (Vindens skugga, Snö…), så nu känns det skönt att bryta av med något annat. Helst hade jag velat lyssna på Niceville, men den fanns inte inne. Det här blir nog också bra!