Men jag har faktiskt en hel, välfylld Sverigeetikett för den som vill bläddra igenom svenska böcker som jag har läst den senaste tiden.
Annars vill jag bara önska en trevlig dag. Många är lediga en dag som denna och är du en av dem kanske du får lite extra lästid. 🙂 Och lästid är sannerligen något som jag uppskattar stort. Jag har en rackarns stor hög med påbörjade böcker.
Här om dagen efterlyste jag fler romaner av min favoritförfattare Jonas Hassen Khemiri. Och vet ni vad? Det är ingen roman på gång vad jag vet, men Khemiri, som verkligen är skicklig på att skriva noveller (läs Invasion!) utkommer, enligt DN (4/6), med en ny novell i höst. Det är det nystartade förlaget Novellix, som kommer att ge ut Khemiris novell. Förlagets idé är att ge ut ”Pixiböcker för vuxna”, d.v.s. små noveller i ett praktiskt format. Deras plan är att fyra gånger per år ge ut en omgång med fyra nya noveller. Första är ute nu! Jag gillar idén och ser fram emot höstens utgivning.
Har fyllt på med några nya ljudböcker från biblioteket:
Den här gången blev det tre relativt korta berättelser (4-6 CD). Jag har i år lyssnat igenom några riktiga monstertjocka böcker i ljudboksform (Vindens skugga, Snö…), så nu känns det skönt att bryta av med något annat. Helst hade jag velat lyssna på Niceville, men den fanns inte inne. Det här blir nog också bra!
Ordfronts nyöversatta (de har några år på nacken nu i och för sig) Shakespeareklassiker är exempel på klassiker som jag har funnit överraskande bra och lättillgängliga. Köpmannen i Venedig tyckte jag riktigt bra om och jag är sugen på att läsa mer.
Översättningar gör verkligen otroligt mycket för en bok. Jag är inte precis fransktalande, men till och med jag kan känna hur konstigt och onaturligt det känns i böcker som Bonjour tristesse (Ett moln på min himmel) och även i en del Gavalda, t.ex. Lyckan är en sällsam fågel. I översättning har flytet i dialogerna försvunnit och ord som inte ens riktigt finns i svenskan har kommit med i alla fall. Som tur är finns det riktiga pärlor som är kanonbra i översättning. Lena Fries-Gedins fantastiska och varsamma översättning av Harry Potter-böckerna är ett bra exempel på översättningar när de är som bäst. De ord, platser och namn som kan behöva översättas har fått en översättning som känns bra på svenska (Crookshanks – Krumben, Port keys – Flyttnycklar, The Quibbler – Hört och Sett, Grindylow – Grindylogg som exempel). Fint!
Jag har fortfarande inte läst Murakamis bok om löpning, men däremot har jag hittat en annan bok om löpning som jag verkligen vill läsa: Christopher McDougalls reportagebok Born to run: jakten på löpningens själ. Att döma av vad jag har läst om den ska den vara otroligt härlig och sprida glädje. Och det är väl bra? Det är ju faktiskt väldigt kul att springa. I år har jag sprungit både Blodomloppet och Vårruset. Det väntar tyvärr inga fler motionslopp för min del i år, men jag vill verkligen tipsa om just de här loppen ifall de går framöver i din stad. Det är jättekul att vara med!
Born to run känns inte bara intressant för att få läsa smittande berättelser om löpning. Den lär också innehålla intressanta teorier om uthållighet och löpning. Särskilt intresserad är jag av det här med löparskor. Allmänt anses det ju viktigt att ha bra skor när man springer, men den senaste tiden har det blivit allt fler som talar för att det är skor som orsakar skador. Jag vågar inte påstå att de är många (åtminstone inte i Sverige), men det finns löpare, särskilt (ultra)maratonlöpare, som har gått tillbaka till enklast möjliga skor: i princip vill man springa barfota. Jag är nyfiken över det här och vill läsa mer om det.
När vi var barn är en av mina absoluta favoriter i genren. Det är en barnbok som jag har fått läst för mig och som jag har läst själv flera gånger. I den berättar Ann-Madeleine Gelotte om sin egen, sin mammas och sin mormors uppväxt. En rolig och fint illustrerad historiebok!
En annan av mina favoritböcker från när jag var liten är böckerna om Rut-Emma. Rut-Emma har också en mamma och hon är inte som andras mammor. En särskild bild från boken har verkligen etsat sig fast i mitt minne. Den föreställer Rut-Emmas mamma på föräldramöte. Alla andra mammor sitter prydligt och stilla medan Rut-Emmas mamma sitter framåtlutad och med större hatt än alla andra (så vill jag minnas bilden i alla fall; boken har jag inte här). Jag älskar alla sådana där roliga detaljer i boken. Den fångar verkligen hur det kan vara att vara barn (och att skämmas för sin mamma).
En helknäpp mamma är mamman i Joyce Carol Oates finfina Älskade syster. Mamman i boken utnyttjar sin dotter, och hennes unika talang för konståkning, för att kunna klättra på den sociala stegen och ta sig in i de fina kretsarna i den amerikanska överklassen. Boken är skruvad, men den berör!
Jag är ur fas med Tematrio… Trion för vecka 21 handlade om läsplaner och jag tänkte svara på den nu. Faktiskt passar det väldigt bra att planera läsande just nu, för mycket snart är det semester och då har man ju verkligen tid att grotta ned sig i skönlitteratur.
”Jag vet inte om ni, liksom jag, har en massa planer för ert läsande, planer som inte alltid (kanske egentligen aldrig) blir genomförda. Vilka böcker/typer av böcker planerar du ett läsa?”
Jag tycks alltid ha ett pågående projekt att läsa ut det jag har hemma. De som pockar på mest uppmärksamhet är kanske de böcker jag lånade till julen 2009 och som fortfarande inte har lämnats tillbaka till biblioteket… Eller ja. Egentligen är det faktiskt bara Det mest förbjudna som ännu finns kvar i min hylla, men det har blivit några fler biblioteksturer sedan just detta inlägg. Det är förhoppningsvis någon/några av dessa böcker som kommer att få följa med mig på semester. 🙂
Vidare har jag en… lång boktipslista på boktipset.se. Listan är fylld av diverse boktips som jag har hittat i tidningar och på bloggar, eller blivit rekommenderad av vänner, och som samtidigt spås få ett högt betyg av mig. Jag vill läsa allihop!
Någonstans har jag också en ambition att försöka läsa fler franska böcker, för att hålla igång gymnasiefranskan. Jag har faktiskt flera outlästa titlar i min bokhylla. Men ja… Det går trögt just nu, trots att jag är så sugen på att läsa Les gens du Balto (har tyckt om Kiffe kiffe demain och Du rêve pour les oufs av samma författare). Nåja. Jag lyckas i alla fall hyfsat bra med att hålla igång franskan genom att läsa franska tidningar. Framför allt bläddrar jag i Marie Claire nu och då. Det känns som lite lättsammare och enklare än att ge sig i kast med en hel roman.
Jonas Hassen Khemiri är så himla bra och en riktig ordkonstnär! Läs bara hans Ett öga rött (skriven med brytning) eller Montecore, där han leker med svenska, franska och engelska. Jag har länge väntat och längtat efter fler romaner, men de verkar låta vänta på sig, förmodligen för att Khemiri främst jobbar med dramatik nu. Helt nyligt vann hans debutpjäs, Invasion, Obie award, vilket är off-Broadways finaste utmärkelse. Gratulerar, säger jag!
Men nu kan du väl börja skriva på en ny roman? 🙂 Snälla?
Idag är det mors dag och jag hoppas att alla mammor där ute har blivit ordentligt gratulerade! 🙂
Jag tänkte inte passa på att tipsa om mammaböcker i form av böcker om graviditeter och barnuppfostran, för det är inte mitt ämne (jag är ingen mor). Däremot vill jag gärna tipsa om några några böcker där mammor har en stor roll.
Martina Haags böcker var de första jag kom att tänka på när jag funderade ut det här inlägget. I Hemma hos Martina och Martina-koden delar hon med sig av tokroliga berättelser ur sitt eget liv som trebarnsmamma. Det är hektiskt, stökigt och kärleksfullt, precis som i Mia Skäringers bok Dyngkåt och hur helig som helst. En tredje biografisk/verklighetsbaserad bok är Mustafa Cans berörande och fantastiska Tätt intill dagarna. Det är en otroligt kärleksfull och fin berättelse om Mustafa Cans mor.
Mammor finns naturligtvis också inom fiktionen. En av de i, mitt tycke, mest minnesvärda är Hilma i böckerna om Signe (i och för sig anses böckerna vara baserade på Thorvalls och moderns liv). Böckerna skildrar Hilmas enorma kärlek till sin dotter och hennes uppoffringar, vilka kanske framkommer tydligast i I skuggan av oron, som är en av mina favoritböcker. En mamma sedd ur en tonårings perspektiv får läsaren i den tårframkallande I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell. Bokens huvudperson lever ett ganska vanligt, men ovanligt, tonårsliv och har en cancersjuk mamma. En annan mammabok är Marianne Fredrikssons Anna, Hanna och Johanna, vilket är en bok där läsaren inte bara får lära känna en mor, utan tre generationer mödrar och hur deras liv ter sig. Samhället hinner förändras mycket medan åren går och generationer växlas, men någonstans tycks ändå beroendet till män stå kvar. Flera mammor finns också i feel good-romanerna om Ya-Ya flickorna. De är naturligtvis i en helt annan kategori än de nyss nämnda böckerna av Thorvall, Thydell och Fredriksson, men ibland behöver man bryta av med något lättare (fast det är faktiskt inte böcker helt i avsaknad av allvar!). Jag tycker att böckerna om Ya-Ya flickorna är ursköna. I de träffar vi mammorna Vivi, Caro, Teensy och Necie i deras liv i Louisiana.
En inte särskilt uppskattad mamma är mamman i Ragdes Arseniktornet. När hon går bort träffas hennes barn och barnbarn och de har hårda ord att säga om henne. Boken berättar ett inte helt lätt levnadsöde och om en mamma som är mor till ett inte alls planerat barn. Det kanske inte är en så rolig bok att nämna i det här inlägget, där jag egentligen vill hylla mammor, men jag hade svårt att låta bli, för det är en himla fin bok! Trots allt!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
