När det gäller serier tillhör Nina Hemmingsson serier och Martin Kellermans Rocky mina absoluta favoriter. Båda är pricksäkra, vältecknade och har en rapp dialog och dessutom tycker jag att de ofta brukar sätta fingret på vår nutid på ett intressant sätt. Nu uppmärksammas både Hemmingsson och Kellerman i böcker från det nystartade förlaget Orosdi-Back. De ger ut en hel serie med pocketböcker om svensk konst och formgivning. Kul! Jag vill läsa flera av deras titlar!
Igår skrev jag om en bok som jag är intresserad av att läsa: Trista sevärdheter. Man skulle kunna tänka sig att en titt i den boken kanske räcker, så slipper man åka till dessa tråkiga sevärdheter och se dem. Det finns ju så mycket annat man kan göra när man är ledig! Själv är jag ledig i slutet av juli och början av augusti och jag kommer att resa ned till Uppland och tillbringa sommaren vid kusten, som vanligt. Det ska bli nice!
Många väljer ju att åka betydligt längre under sin ledighet och jag kan inte låta bli att tipsa om en bok som jag läste för något år sedan: Välkommen till paradiset. Eller nej, förresten. Jag vill inte tipsa om den till den som ska åka utomlands under semestern. Boken belyser många viktiga aspekter av turism: hur ortsbefolkningen på många platser utnyttjas, och vilka konsekvenser exploatering och utbyggnad av stora hotellkomplex kan få, t.ex, men den är inte precis en munter läsning och den ger tyvärr inga alternativ eller föreslår vad man kan göra för att resa ”smartare”. Det är en bra bok hur som helst. Jag tipsar om den till den som faktiskt inte tänker göra en lång resa den närmsta tiden.
Sedan vill jag gärna slå ett slag för hemester (engelska: staycation) . Bara ordet är coolt, en blandning av hemma och semester (stay och vacation). Ibland är det ju faktiskt just ledigheten som är poängen, inte att vara ledig på en viss plats. Hemester handlar om att semestra på hemmaplan, t.ex. genom att besöka sevärdheter i närheten (förslagsvis inte de i boken Trista sevärdheter ;)) eller kanske till och med genom att ta in på hotell/hyra en stuga på hemmaplan – miljöombyte och avkoppling, men utan flygresan. Något att överväga till semestern.
I samma anda som Tråkiga vykort och Kitschiga vykort har bokförlaget Max Ström kommit ut med en till bok med nedslag i det som en gång i tiden, eller fortfarande, anses vara sevärt och något att vara stolt över, men som kanske egentligen inte är sevärt… I vykortsböckerna kan det vara matsalar eller badhus som anses värdefullt att föreviga på bild. Den nya boken har jag inte läst, men vill hemskt gärna skaffa till min samling. Jag älskar sådant här! Man blir varm i hjärtat av att se stolta människor försöka. Och man ler när det liksom blir fel. Det lär finnas ett antal platser från Västerbotten i boken (där jag bor dårå)… Fina Västerbotten!
Med anledning av nationaldagen har veckans Tematrio haft temat ”flaggdagen”: Berätta om tre bra svenska böcker som du läst sedan förra nationaldagen! Ett kul tema för mig, som läser så mycket svensk litteratur!
Strax efter förra årets nationaldag sträckläste jag den fantastiska Människor helt utan betydelse på flygplatsen. Det är en tunn och enkel bok, men helt fantastisk i hur den berättar om en ung killes melankoli. Han är i den hopplösa mediebranschen och har precis blivit av med jobbet. Samtidigt funderar på vilken framtid han har med sin livskamrat. Jag har knappt ord för att förklara hur och varför jag tycker så mycket om den. Men tycker om den gör jag. Verkligen! Språket, berättelsen, miljöerna, stämningen… Allt är perfekt. Johan Kling heter författaren.
Tidigare i år läste jag en blivande klassiker: Vibeke Olssons Molnfri bombnatt. Den fyller en viktig lucka bland all litteratur som utspelas kring Andra världskriget: den berättar om en ung tyska och partimedlems liv och hur hon slits ifrån sin fästman. En mycket gripande och intressant bok!
Håpas du trifs bra i fengelset läste jag ut relativt nyligt. I den berättar Susanna Alakoski om hur det är att vara anhörig till en narkoman, hur ovärdigt det är att hamna i fängelse och hur klass och status sätter spår i oss som inte går att sudda ut. En viktig och berörande bok! Den säger också något om hur vårt samhälle faktiskt ser ut idag.
Visst går böcker och te lite hand i hand? Jag vet inte ens varför, men om det är någon dryck som jag förknippar med läsande så är det just te och inte t.ex. öl (fotbollsdryck, ju!) eller kaffe. Jag gillar verkligen te. Till skillnad från andra varma drycker finns det ju så otroligt många olika smaksättningar. Bland mina favoriter finns vanilj (älska eller hata!), gärna det gröna ”mild vanilj”-teet från Friggs, och rött te, med smak av jordgubb, som jag har köpt på Kahls. Vad tycker ni om min nyaste tekula förresten? Den har kanske lite mer musiktema än litteraturtema, men ändå. Jag tycker att den är kitschigt snygg.
Det finns filmatiseringar som är mer spridda och kända än de böcker som de är baserade på. Förra året såg jag t.ex. fantasyfilmen Percy Jackson och kampen om åskviggen utan att ha en aning om att det faktiskt är en berättelse baserad på böcker (skrivna av Rick Riordan). Kanske säger det mer om mig och mina kunskaper om fantasyböcker, men ändå. Filmatiseringarna av Astrid Lindgrens verk är ett annat exempel på böcker som jag egentligen känner genom filmatiseringarna. Jag har inte ens läst någon av böckerna om Saltkråkan, man tycker att TV-serien är underbar. En del böcker, t.ex. Bröderna Lejonhjärta, har jag läst senare i livet, men jag är faktiskt inte uppvuxen med Lindgren i bokform. Jag är nog inte ensam om det.
På så sätt kan en del böcker rent av få ett uppsving genom att de filmatiseras. Den fantastiskt fina filmatiseringen av Revolutionary Road gjorde att flera titlar av den, fram till dess, för svenskar, relativt okända författaren Richard Yates, gavs ut i nyutgåva (läs de underbara böckerna Revolutionary Road och Easter Parade om du inte redan har gjort det!) . Efter filmatiseringen av Patient 67 (Shutter Island) fick boken ett riktigt uppsving och hamnade högt på försäljningslistan för det året. Det finns garanterat många fler exempel.
Ibland dras det till sin spets. En del filmer är så populära att man testar att göra böcker av det. Det är något som känns betydligt… svårare. Eller? Den populära serien Brottet ska nu bli böcker. Jag har inte följt serien och kommer förmodligen inte att läsa böckerna, men det vore på sätt och vis intressant att se en film fyllas ut till en bok. Hur klär man scener i ord? Får skådespeleri att bli till en text? Jag vet faktiskt inte riktigt!
Finns det fler ”litteraturiseringar”? Jag är väldigt ovan vid det konceptet. Filmatiseringar måste vara så otroligt mycket vanligare.
Jag tycker hur som helst att det är kul med filmatiseringar. De kan ofta addera något nytt till en omtyckt bok och det är alltid spännande att se hur andra har tolkat boken och översatt det till filmform. Jag och en av mina mesta biovänner har bokat premiärbiljetter till Harry Potter och dödsrelikerna. Del ett gjorde varken mig eller min andra mesta biovän besviken, så nu är förväntningarna höga.
I sommar kommer Lapidus tredje bok om den undre världen i Stockholm, Livet deluxe. Jag tyckte väldigt bra om Snabba cash (som ljudbok) och kan absolut tänka mig att läsa uppföljarna (Aldrig fucka upp och den aktuella, Livet deluxe). Men titlarna alltså..? De känns nästan passé redan nu, när de är mer eller mindre nyutkomna. Säger man cash, fucka upp och deluxe på Stureplan nu för tiden? Jag har egentligen ingen aning, men om jag var författare skulle jag nog vara rädd för att använda modeord eftersom de snabbt kan bli supertöntiga. Nåväl. Jag gillar Lapidus. Synd bara att Morgan Alling bara har läst in Snabba cash och varken Aldrig fucka upp eller Livet deluxe. Hans är verkligen en fantastiskt bra uppläsare!
Bloggpriser är ingenting nytt, men det kanske inte precis brukar vara bokbloggarna som utmärker sig i tävlingar där populära bloggare får ta emot priser. På sätt och vis känns det som att bokbloggare är lite i en egen genre. Det är knappast så att ens de mest populära bokbloggarna har i närheten så många besökare som de bloggar som skildrar livet på Stureplan eller där bloggaren postar inlägg med modecollage. Litteratur är kanske inte ett tillräckligt lättillgängligt nöje eller ett tillräckligt brett intresse hos den stora massan för att ”alla” ska vara intresserad av att läsa om ämnet på en blogg.
Ändå tycker jag att bokbloggar är otroligt viktiga. Jag litar mycket mer på bloggarnas omdömen om böcker än på recensioner skrivna av journalister. Det är mer personligt. Som att fråga en kompis. Vad som också är kul med bloggar är att de inte är så likriktade som dagspressen. Det finns en del lite mindre förlag som aktivt marknadsför sig i sociala medier och på bloggar och deras böcker skrivs det knappast om någon annanstans. På bloggar kan man läsa om böcker från vitt skilda länder, med vitt skilda utgivningsår och ur helt olika genres.
Jag tycker att alla bokbloggare ska sträcka på sig och känna sig stolta. Våra åsikter och tankar kring litteratur är viktiga!
Därför tycker jag att det är kul att Forma Books (B. Wahlströms Bokförlag, Damm Förlag, Ica Bokförlag och Ponto Pocket) har instiftat ett nytt bokbloggspris: Forma Books Blog Award. Jag är inte nominerad, men det finns tre nominerade bloggar som jag tycker att du ska besöka: Bokhora, En bokcirkel för alla, Kafka på jobbet. Här kan man rösta.
Storytel har nyligen undersökt vad som är avgörande vid val av ljudbok. De flesta ansåg att handling, författare och uppläsare är det viktigaste (i nämnd ordning). Endast 7,6 % väljer ljudbok utifrån rekommendation. Det förvånar mig.
Just ljudbok är speciellt för mig eftersom jag sällan köper ljudböcker och bibliotekets utbud är relativt litet. När jag väljer ljudbok går jag alltså mest efter ”man tager vad man haver”… Bland de titlar som finns att välja mellan går jag dock efter rekommendation (att jag har hört/läst något om den), eller att jag bara känner igen boken/författaren och är nyfiken, snarare än något annat. Är uppläsaren bra känns det som en kul bonus och att handlingen är intressant känns som något som man får per automatik ifall man går efter rekommendation.
När jag väljer böcker så går jag i princip helt efter rekommendation. Som bokbloggare har man ju en viss koll på vad bloggosfären tycker och på något sätt brukar min egen smak oftast vara som ”alla andras”. Jag brukar också ta hjälp av Boktipset, som ger personliga boktips utifrån betygsatta böcker. Den enda gången jag läser något ”okänt” är ifall jag erbjuds ett recensionsexemplar som verkar intressant. Det är enda gången jag läser baksidestexter/informationsmaterial (= handling).
Ärligt talat bryr jag mig mycket lite om sådant annars. Det finns ett närmast oändligt antal titlar att läsa och det kommer ständigt nya. Det är svårt att navigera i informationsflödet, så det finns ingen baksidestext i världen som kan väga tyngre än en rekommendation. Eller?
Hur gör du? Betyder inte rekommendationer och andras omdömen något för dig?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
