Akademibokhandeln har infört att läsborgarmärke för att uppmuntra barn till att läsa mer. Tanken är att föräldrarna ska fylla i ett ”läskort” efter varje utläst bok och efter 5 böcker kan barnet sedan hämta ut ett vitt läsborgarmärke hos Akademibokhandeln. 10 lästa böcker ger ett rött märke och till slut kommer man till det svarta (15 böcker). Det är såklart reklam för Akademibokhandeln, men jag tycker ändå att det är en väldigt roligt grej. Läsborgarmärken hade varit något när jag var liten! När jag var liten och samlade simmärken kom jag bara till Silverfisken… Jag har några ridmärken också, men jag minns inte ens riktigt vad de stod för. De var väldigt kul att ta i alla fall! Hoppas att många tycker att det är kul att ta läsborgarmärken också!
I gårdagens DN skrevs det om att män läser i betydligt mindre utsträckning än kvinnor och att de gärna väljer facklitteratur, historiska böcker, böcker om brott och biografier. Jag vet inte hur de har tagit fram de manliga preferenserna när det gäller böcker, men det stämmer i och för sig att jag själv sällan väljer att läsa just facklitteratur (förutom på jobbet då), historiska böcker, böcker om brott eller biografier. Om mina killkompisar läser just dessa böcker vet jag då inte. En del läser deckare, en del läser facklitteratur (i och för sig) och en del har ungefär samma smak som jag.
Som ofta när det gäller ”manligt och kvinnligt” tror jag att det närmast kan bli självuppfyllande när man pratar om vilka böcker som föredras av män och vilka som föredras av kvinnor. Jag tror i alla fall inte att kvinnor bara läser snälla böcker om relationer (det står inte så i artikeln i och för sig) och män bara läser böcker om krig och våld. Många kvinnor läser ju råa skräckböcker (typ John Ajvide Lindqvist) och deckare. Bland böcker inom historia finns det många skönlitterära böcker som fångat ett brett intresse (Boktjuven, som utspelar sig under Andra världskriget t.ex! Det är en barnbok som alla läsare jag känner till har tyckt om). Jag tror verkligen, och vill tro, att man kan marknadsföra böcker brett istället för att rikta mot ett visst kön och att det bara är om man får en bok att framstå som ”chick lit” eller en grabbig bok som man avskräcker folk med ”fel” kön att köpa/läsa.
Förlaget 2244 har meddelat på sin Facebooksida att deras första bok, Bastarden från Istanbul av Elif Shafak, nu har kommit från tryckeriet! Och den kommer också att släppas som e-bok! Alla böcker borde släppas som e-böcker! 🙂
Jag har haft förmånen att få läsa Bastarden från Istanbul innan tryckning och tyckte att den var riktigt bra. Nu ser jag att framsidan är snygg också:
Jag tycker det är lite speciellt att läsa e-böcker och manus för då har man ingen framsida att döma efter. En framsida ska ju väcka någon slags känsla och utan den får man själv upptäcka om boken är rolig, allvarlig, sorglig, ironisk… När det gäller Bastarden från Istanbul kom det lite som en (positiv) överraskning att boken var väldigt rolig och lättsam. Jag tycker att framsidan passar i alla fall! Den ger rätt känsla.
I gårdagens DN skrevs det lite om översättningar vs. originalspråket. I min värld är det glasklart: översättning är bättre. Jag tror att ”de flesta” som tror sig vara flytande på engelska egentligen är medelbra och då kan man knappast se de fina nyanserna i språket. För mig är en bok inte bara en berättelse, utan en bok handlar till väldigt stor del om just språket och orden. Om jag läser en bok på originalspråk är det inte för läsupplevelsens skull utan för att öva mig i läsförståelse/hålla igång språket. Eftersom jag läser engelska texter dagligen på jobbet så känner jag inte någon lust att läsa mer engelska än så och därför blir det ingen engelskspråkig skönlitteratur på originalspråk för min del. Ibland, men tyvärr väldigt sällan nu för tiden, läser jag dock franska böcker.
Sedan kan man väl i och för sig ifrågasätta hur bra somliga översättningar är. Jag har stor respekt för översättaryrket och förstår att det är en komplex och komplicerad uppgift att översätta en bok, men vad hände t.ex. med boken Kiffe kiffe demain som på svenska heter det helt obegripliga Kiffe kiffe imorgon? För att inte tala om översätningen av Bonjour tristesse/Ett moln på min himmel (jag har läst boken på både franska och svenska), som jag betraktar lite som en katastrof. Där har man helt lämnat somliga ord utan översättning (microcefal, demimonde?!?). En av mina favoriter i översättarsammanhang är Harry Potter-böckerna. Där har översättaren, Lena Fries-Gedin, verkligen lyckats i avvägningen vilka namn/benämningar som ska översättas och inte.
Hur förhåller du dig till översättningar? Läser du helst originalspråk eller föredrar du översättningar?
Här om veckan läste i DN, som fortfarande har en serie om ”Framtidens läsning”, att det redan idag finns en slags förlängning av e-böcker: enhanced books, som innehåller extra material i form av t.ex. rörliga bilder, ljud… Bland annat finns det en bok om helikopterrånet i Västberga och fler lär väl kanske komma.
Själv tycker jag närmast att det är fel att kalla dessa ”appar” för böcker. Det är faktiskt ett helt eget media. Eller vad tycker du? Jag kan direkt säga att det inte är något för mig i alla fall. Jag läser böcker för att jag vill läsa böcker, ser en film för att jag vill se en film… Och i film vill man såklart ha bra och passande filmmusik och foto, men med en bok vill man skapa miljöerna själv, i sitt eget huvud, eller vad tycker du?
Jag är nog lite gammaldags när det gäller ”enchanced books”. ”Vanliga” E-böcker (vad kul att man kan prata om ”vanliga” e-böcker över huvud taget, för jag visste knappt att e-böcker existerade för några år sedan) tycker jag dock fortfarande är kul!
(på bilden: e-boken Hetta, en helt vanlig e-bok, som finns att ladda ned gratis hos Pupill förlag.)
I september släpper det nystartade förlaget Mix ett antal noveller i digitalt format. Johan Theorin (som skrivit bland annat Nattfåk) är en av de aktuella författarna. Jag tycker väldigt bra om Theorin och hur han i sina tidigare böcker har skrivit om relationer och blandat in spänning och folktro i böckerna. Jag är nyfiken över vad som kommer ut nu i höst!
Det speciella med Mix är att de kommer att ge ut så kallad crossoverlitteratur, d.v.s. litteratur som riktar sig till läsare i åldrarna 17-27. Det är med andra ord böcker som ska täcka upp glappet mellan ungdoms- och ”vuxen”böcker. Jag gillar idén! Och jag gillar också att de planerar att ge ut mycket av utgivningen i digitalt format. Det här kommer bli fint för mig och min läsplatta! 🙂
Nu börjar semestern lida mot sitt slut (egentligen en överdrift, för jag har ca en vecka kvar) och jag ska resa tillbaka till Umeå. Jag har läst massor under semestern. En kollega frågade hur jag har tid att läsa så mycket och jag ursäktade mig med att det ju har regnat ganska mycket. Regn är läsväder. Fast sol är också läsväder. Alltså har jag läst många böcker under semestern.
Summa summarum har jag läst 13 böcker under de första 3 semesterveckorna (det är ungefär en tredjedel av vad jag har läst under hela året!). Ska jag utse en favorit måste jag säga att jag tyckte väldigt mycket om Att komma hem ska vara en schlager. Den var riktigt fint skriven och berörde mig.
Här om dagen fick jag hem den andra delen av böckerna om bronsåldersflickan Fry. Jag läste ju Solbarnet ganska nyligt (del 1). Det är skönt med barn- och ungdomsböcker att de i allmänhet är korta och lättlästa. Jag har redan läst ut Månguden, faktiskt. Skriver om den sen!
Det är flera litteraturpriser som är aktuella just nu. Anders Roslund och Börge Hellström har nyligt tilldelats brittiska deckarakademins (Crime writers’ association) pris International dagger för sin bok Tre sekunder. Jag är faktiskt lite nyfiken på boken. Jag har inte läst något av författarduon ännu, men jag kan tänka mig att de adderar något nytt i och med Hellströms erfarenheter (han är en av grundarna till Kriminellas revansch i samhället, Kris).
Själv har jag precis läst ut Jens Lapidus Aldrig fucka upp och Lapidus, som också är advokat, har naturligtvis också sina erfarenheter som kan ge något extra till böckerna. Jag gillar när författare vet vad de snackar om. Det gäller särskilt deckargenren där böckerna annars tenderar att sväva iväg i de mest osannolika berättelser. Har du läst Tre sekunder?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
