I våras uppmärksammade jag det nystartade förlaget Novellix, som ger ut noveller i snyggt format. I våras såg jag främst fram emot en ny novell av Jonas Hassen Khemiri och nu har den kommit ut! Men det finns faktiskt flera intressanta titlar i den senaste utgivningen. Vad sägs om noveller av Johanna Thydell (som ju bland annat har skrivit en gripande och fina ungdomsboken I taket lyser stjärnorna) och Juli Zeh (jag gillade verkligen hennes roman Fritt fall).
DN skrev här om dagen om bra slutmeningar och tipsade om en artikel från Stylist magazine. Jag har redan skrivit om vad avslutningar betyder för mig (de betyder mer än inledningen!). I mitt tidigare inlägg hyllar jag slutet hos Prioritaire, Janne, min vän, Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö och Patient 67. Vad jag helt missade var min absoluta favorit bland böcker med fantastiska slut: Oskuldens museum. Jag har inte boken här, så jag kan inte hitta det direkta citatet, och egentligen är det meningslöst att skriva ut det, för man måste läsa det i sitt sammanhang. Jag tycker i alla fall att just Oskuldens museum är en fantastisk bok. Den handlar om en man som på ett maniskt sätt har förälskat sig i en kvinna som han inte kan ha ett förhållande med. Han försummar sitt jobb och sina vänner och lever istället för stunder då han får vara på middag hos kvinnans familj. Han snor föremål som han tycker påminner om henne och han slösar sina pengar på att försöka ge henne en skådespelarkarriär. Man vill som läsare tycka lite synd om honom, men behöver man göra det? Nej. Som framgår av bokens slut har han alltid varit en lycklig man. Det gjorde mig lycklig att läsa. Slutet påverkade och berörde mig faktiskt djupt!
Stylist Magazine listar en drös andra titlar än de jag har tipsat om. En del av böckerna har jag läst och många av de tycker jag väldigt mycket om. Trollkarlen från Oz är t.ex. en av mina absoluta favoriter och en bok jag verkligen minns från när jag var liten. Att slutet är så minnesvärt vet jag dock inte om jag håller med om.
”’From the Land of Oz,’ said Dorothy gravely. ’And here is Toto, too. And oh, Aunt Em! I’m so glad to be at home again!’”
Animal Farm tycker jag dock passar väldigt bra på listan. Hur väl knyter inte den här slutet ihop säcken liksom:
”The creatures outside looked from pig to man, and from man to pig, and from pig to man again; but already it was impossible to say which was which.”
Det finns många andra fina exempel på sidan. Man lika gärna se det som ett helt gäng bra boktips faktiskt! 🙂
Jag matar på med en till Tematrio, eftersom jag ligger lite efter… Den här veckan inspireras Tematrio av den stundande bokmässan och har därför temat ”Tre länder, ett språk” (bokmässans tema för i år): Berätta om tre tyskspråkiga romaner, novellsamlingar, grafiska romaner, barnböcker, lyriksamlingar etc du läst (eller har lust att läsa)!
Det här blir såklart knivigt, för jag läser sällan något tyskspråkigt. I mitt arkiv hittar jag tre böcker varav två inte alls hör till mina favoriter.
Fritt fall gör dock det! Det är faktiskt en fantastiskt fin liten bok: ett typexempel på vad jag gillar. Här vävs allt ihop snygg och språket är perfekt och varje ord noga avvägd. Berättelsen kretsar kring en man som känner sig pressad att begå mord eftersom han tror att hans son är kidnappad och att utpressarna kräver att han röjer en man ur vägen.
Ja. Sedan var det inget mer tyskt att tipsa om härifrån..!
Några böcker jag vill läsa är i alla fall Corpus Delicti, som Lyran själv tipsar om och som är skriven av samma författare som till Fritt fall, Juli Zeh. Den kan ju ommöjligen vara dålig. 🙂
En annan bok som jag vill läsa är Johann Wolfgang von Goethes Den unge Werthers lidanden. Dels för att en vän till mig tyckte att den var oväntat bra och sedan borde jag faktiskt läsa mer klassiker (och tyska böcker, uppenbarligen!).
Dags för en ny Tematrio! Den här veckan är uppdraget att berätta om tre av dina favoritklassiker!Lyran, som hittar på alla Tematrioutmaningar, tycker själv att det är ett svårt tema, och, ja, jag kan bara hålla med…
En av mina absoluta favoritförfattare är dock Hjalmar Söderberg, så för mig är det självklart att välja något av honom. Jag gillar allt! Men den här gången tipsar jag nog faktiskt om Doktor Glas, som jag tycker är särskilt tankeväckande och berörande. Och välskriven, såklart!
En annan klassikerfavorit är Kejsarn av Portugallien som är så himla fin. Den handlar om en ”galen” man, som faktiskt inte beskrivs som en galning att skratta åt, utan beskrivs som precis den person han är: en pappa med en enorm kärlek till sin förlorade dotter.
Som tredje bok väljer jag samlingsvolymen Tusen och en natt, för att den är så fascinerande som den är, kanske mer ur ett historiskt perspektiv, än om man enbart bedömer de sagor verket består av.
Snart kommer sista delen i Stefan Tegenfalks deckartrilogi om Walter Gröhn och Jonna de Brugge. Jag tyckte att den första delen, Vredens tid, var lite sådär, men med del två, Nirvanaprojektet, drogs spänningen verkligen upp. Den 22:a september kommer del 3: Den felande länken.
Jag har aldrig förstått mig på språkpoliser. Det känns så futtigt att rätta ”språkfel”, som om språkpolisen skulle ha varit en svensklärare med rätt att klappa sina ”elever” på huvudet. Trams! Språk är dynamiskt och föränderligt. När jag läste Hemsöborna, som har ca 125 år på nacken, kändes det som att läsa en bok på ”utrikiska”. Ingen människa talar som i den boken! Ingen skriver som Strindberg heller. Språkpolisers önskan att konservera språket pekar mer än något annat på att de inte förstår vad språk och kommunikation handlar om. Att uttrycka sig i ord handlar inte om att följa regler – det handlar om att göra sig förstådd.
Med det sagt tycker jag att boken Vart är vart på väg? känns som en väldigt intressant bok. Boken är skriven av Siv Strömquist som är docent i nordiska språk. Den ger svar på frågor som: Hur böjer man ett lånord som body? Varför skriver vi Wagneropera med stor bokstav men falukorv med liten? Varför är en människa lång men en snögubbe hög? Varför kan inte folk hålla reda på skillnaden mellan var och vart? Heter det större än jag eller större än mig?
En bok för både språkpoliser och anti-språkpoliser som jag själv. 😉
Idag är det så årsdagen för 11:e september-attacken, 10 år. Jag minns den dagen väldigt väl. Jag var 14 år och kom hem från skolan när jag fick veta att det hänt ett terroristdåd, men ingen verkade ha något grepp om vad som hänt. TV:s rapportering bara pågick, men det de rapporterade var för oerhört. Där bodde jag, på en helt annan kontinent än där attacken inträffade, men ändå kändes det nära. Jag minns att jag skulle åka till ridskolan och jag funderade på om det skulle bli världskrig nu. Så blev det inte. Inte är just jag den som har påverkats hårt av händelsen, men vårt samhälle har ju ändå, trots allt, förändrats mycket sedan den dagen vi påmindes om hur sårbara vi kan vara.
Hur som helst. Jag tänkte tipsa om en bok som anknyter lite till 11:e september-attacken: Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer. Boken handlar om 11-årige Oscar, som har förlorat sin pappa i samband med 11:e september. Jag tycker otroligt mycket om den boken, inte minst för att den är så fascinerande skriven.
Igår damp det ned två recensionsexemplar i brevlådan (den ena, den tunnare av dem(!), var jag i och för sig tvungen att hämta ut på postutlämningen av någon anledning). Spännande! Den ena är en fortsättning på böckerna om Fry och den andra är ytterligare en bok i förlaget 2244:s utgivning. Jag är väldigt nyfiken på Livet börjar på fredag av Ioana Pârvulescu. Om du är nyfiken över vad jag tyckte om 2244:s första utgivna bok, Bastarden från Istanbul, så skrev jag om den här om dagen. 🙂
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
