Kategori:

  • Det fria ordet

    Igår var det fem år sedan journalisten Anna Politkovskaja mördades. Man vet fortfarande inte vem som mördade henne, men det är uppenbart att många såg hennes journalistik som väldigt obekväm.

    Läs Rysk dagbok! Det var den bok hon skrev på under tiden innan hon sköts till döds i Moskva.

  • Mer nytt…

    Mer nytt…

    Jag är inte boklös, kan man ju säga. Den senaste tiden har jag fått två nya, spännande recensionsexemplar. Den ena är fortsättningen på Vredens tid och Nirvanaprojektet, som jag redan har bloggat om. Det ska bli kul att läsa upplösningen! Den tredje delen har också en design som skiljer sig en del från de två första delarna i trilogin. Snygg tycker jag!

    Jag har också fått en rosade boken Vi har redan sagt hej då av Daniel Åberg. Förlaget skriver:

    Det är en berättelse om trettioårige Filip som inte haft en flickvän på fem år. Det handlar om en generation som vägrar att omfamna vuxenlivet. Om rädsla för tvåsamhet. Om förälskelse och svek. Om otrohet. Om kärlek. Och om alla jävligheter som känslor för med sig.

    Kanske inte det mest uppmuntrande, men jag tror att den kan vara riktigt bra. 🙂 Den är nu pocketaktuell!

  • Prisbelönt översättning

    Man kan nästan tro att min blogg har riktat in sig helt på att skriva om olika priser och utmärkelser… Men så är det faktiskt inte. 🙂

    Någon som faktiskt har fått pris nyligt är dock översättaren Kerstin Gustafsson, som belönats med Elsa Thulins pris för framstående översättargärning. Riktigt kul! Gustafsson har översatt flera av mina favoriter, som Joyce Carol Oates Mörkt vatten och Richard Yates Revolutionary Road.

  • Ett bra val

    Det var väl roligt att Tomas Tranströmer har tilldelats årets Nobelpris i litteratur! Det är faktiskt en författare som jag känner till sedan tidigare. 😉

    Ja, nu har jag ju faktiskt inte läst Tomas Tranströmer, men jag känner ändå att det är ett gott val eftersom han trots allt är en uppskattad och välkänd poet. Jag läste en del om honom i DN tidigare i år, när de uppmärksammades hans 80-årsdag, och hade jag varit lite mer intresserad av poesi än vad jag är, så hade jag nog läst något av honom också. Jag kanske borde ta tag i det nu…

  • Ett annat pris

    Ett annat pris

    Om man inte är så imponerad av Nobelpriset i litteratur ;), så finns det faktiskt andra litteraturpris att intressera sig för, som t.ex. Bokbloggarnas litteraturpris. Är du bokbloggare kan du nominera hur många titlar du vill som har getts ut under året och du har fram till 31:a december på dig! Jag funderar som bäst faktiskt… Jag är ju tyvärr inte bäst i världen på att läsa nya böcker, men någon bra titel ska jag nog vaska fram. Cirkeln var faktiskt riktigt bra!

  • Vem blir det?

    Vem blir det?

    Att Svenska Akademien har fått en ny ledamot i Tomas Riad, språkvetare, är nu en gammal nyhet. Jag har inte så mycket att säga om det. När det gäller Svenska Akademien känns det just nu mer spännande att se vem Svenska Akademin har utsett till årets Nobelpristagare. Jag har absolut ingen aning! Jag brukar aldrig ha läst en Nobelpristagare innan pristagaren har tillkännagivits, så det är såklart svårgissat för min del. Frågan om vem som blir årets vinnare är förresten veckans Tematrio. Jag tror jag hoppar över att svara faktiskt… Jag är inte tillräckligt finkulturell för att komma upp med bra förslag. 😉

    Ändå! Ändå är det ju faktiskt väldigt spännande!

    Vem tror du får Nobelpriset i litteratur i år?

    Vad gäller kemipriset hoppas jag att det inte går till någon av de spektroskopister som förhandstippats. Kanske har jag en chans om några år om ingen annan belönas. 😉 Skojar bara! Jag har inte precis de ambitionerna…

    Nobelpriset i litteratur tillkännages på torsdag och Nobelpriset i kemi tillkännages imorgon.

    Några av mina Nobelpristagarfavoriter är för övrigt Orhan Pamuk (Oskuldens museum är bland det bästa jag läst!), J.M. Coetzee (Onåd), Selma Lagerlöf (Kejsarn av Portugallien) och William Golding (Flugornas herre). Mario Vargas Llosa var också över förväntan, måste jag säga. Tant Julia och författaren var riktigt bra!

  • Marilyn

    Jag har noterat att en ny biografi om Marilyn Monroe har kommit ut på svenska: Marilyn Monroe – Fragment (red. Stanley Buchtal och Bernard Comment, översättning Marianne Öjerskog). Men själv känner jag nog faktiskt att Joyce Carol Oates helt skönlitterära bok, Blonde, med Marilyn Monroe i huvudrollen känns mer intressant. Inte läst den ännu? Gör det!

  • De bästa, om jag får välja

    I förra veckans Boklördag i DN listades 2000-talets bästa svenska romaner, framröstade av diverse kritiker, författare, kulturskribenter och förläggare.  Jag blev glad av att hitta en av mina favoriter, Montecore, på plats 5. Khemiris lekfulla språk är helt oslagbart. Jag tycker han är den absolut mest nyskapande och intressanta svenska författaren hittills under 2000-talet. En annan titel som platsar väldigt väl på listan är Åsa Lindeborgs bok om sin pappa, Mig äger ingen (plats 4). Två andra titlar som jag faktiskt har läst på deras lista är Pölsan och Ett annat liv. Båda är böcker som jag skulle kategorisera som bra, men de är inga favoriter hos mig. De övriga 6 titlarna tar jag med mig som boktips, inte minst vinnaren, Sara Stridsbergs Drömfakulteten.

    Men bäst under 2000-talet alltså… Om jag fick vara med och bestämma skulle nog både Montecore och Mig äger ingen finnas med någonstans på topp 10. Det skulle nog faktiskt bli såhär:

    1. Människor helt utan betydelse – Johan Kling. Ingen tvekan! Det är otroligt fin liten bok om en melankolisk dag i en ung mans liv. Han jobbar som frilans i medievärlden och har precis förlorat ett viktigt uppdrag. Nu vet han inte ens om han och hans flickvän har någon framtid ihop. Boken känns Hjalmar Söderbergsk – varje ord sitter där det ska.

    2. Mitt första liv: den gudarna älskar dör inte – Bodil Malmsten. Ingen skriver så precist och perfekt som Malmsten. Jag kunde knappt välja vilken av hennes 2000-talsböcker som jag gillar mest, men till slut föll valet på hennes biografi. Det är en otroligt gripande bok.

    3. Montecore: en unik tiger – Jonas Hassen Khemiri. Som sagt!

    4. Gregorius – Bengt Ohlsson. För att jag älskar Hjalmars Söderbergs böcker, inte minst Doktor Glas. 😉 Nja. Det är faktiskt en bok som står bra för sig själv, även om den kretsar kring Gregorius i Söderbergs roman. Obehaglig, på ett bra sätt, och välskriven!

    5. Håpas du trifs bra i fengelset – Susanna Alakoski. För att den säger något viktigt om hur vi ser på varandra och hur vi behandlar varandra. Om klassfrågan, att leva med en narkoman och att hamna i fängelset.

    6. Att komma hem ska vara en schlager – Per Hagman. Språket bjöd först lite motstånd, men sedan ramlade jag dit totalt. Språkligt lekfull bok om att flytta runt och att ha många bekanta men inget riktigt umgänge.

    7. Ett ufo gör entré – Jonas Gardell. Om att växa upp och att göra upp. Smärtsamt lätt att känna igen sig!

    8. Kan du säga schibbolet? – Marjaneh Bakhtiari. Roligt och tankeväckande om fördomar och hur vi kategoriserar in varandra i olika fack. En otroligt bra inläst ljudbok, för övrigt.

    9. Mig äger ingen – Åsa Linderborg. Redan nämnd. 🙂

    10. I taket lyser stjärnorna – Johanna Thydell. Förmodligen den bästa ungdomsboken hittills under 2000-talet! Om att vara ung och att ha en mamma som är sjuk i cancer.

    Några riktiga guldkorn föll bort från listan… Som alltid!

  • En bättre bild

    En bättre bild

    Leif GW Persson är nu aktuell med en biografi: Gustavs grabb. För många är nog Leif GW Persson mest känd från Efterlyst på TV, men för mig är han egentligen bara ett namn. Sedan dök han plötsligt upp som en av huvudpersonerna i Unni Drougges Bluffen (och han målas inte upp som en särskilt trevlig person i hennes deckare!). Man kanske borde läsa hans biografi och skaffa sig en mer nyanserad bild av honom som person. 😉

    Skämt åsido handlar det inte bara om Bluffen. DN hade en intervju med Leif GW Persson här om veckan och den väckte mitt intresse. Han verkar ha levt ett tufft liv!