Idag är det mors dag och vad kunde passa bättre som tema för Tematrio än just mammor i litteraturen? Berätta om tre minnesvärda mammor ur litteraturen!
En väldigt minnesvärd mamma-dotterskildring finns i Joyce Carol OatesÄlskad, saknad. Boken handlar om huvudpersonens sorgearbete när mamman hastigt går bort som offer för ett mord. Efteråt lämnas dottern med många frågor om vem mamman egentligen var och i hennes sökande hittar hon också många svar på frågor i sitt eget liv.
En mamma i våndor om hon ska behålla det foster hon bär på är huvudpersonen i Barbara Voors fina bok Fantomsmärtor. Med ett vackert och avskalat språk skildras några uppslitande dagar i huvudpersonens liv.
En väldigt fin mammabok är också Mustafa Cans bok om sin mamma: Tätt intill dagarna. Boken föddes med det rörande sommarprat som Can ägnade åt att berätta om sin mor och sorgen efter hennes död.
Orhan Pamuk, författare till bl.a. min favoritbok Oskuldens musuem, har redan vunnit världens mest prestigefyllda pris: Nobelpriset. Priserna fortsätter dock att regna. Nu senast har han fått danska Sonningpriset, med en prissumma på en miljon kronor, som vartannat år delas ut till personer som har gjort ”ett förtjänstfullt arbete till gagn för den europeiska kulturen”. Heja Pamuk!
Ni har väl inte missat att det är Stora bokbytardagen idag över hela Sverige? Passa på att byta böcker idag! 🙂 På bokbytardagens hemsida finns det en karta där du kan hitta aktiviteter nära dig. Det händer faktiskt en hel del, runt om i Sverige. SJ kör t.ex. ”rullande boklådor” mellan Stockholm Göteborg och Stockholm och Malmö, med chans att träffa författare. Kul grej!
En av årets bästa ljudböcker hittills är i mitt tycke Arkan AsaadsStjärnlösa nätter, som är den delvis självupplevda berättelsen om en ung man som blir bortgift mot sin vilja. Den visade mig hedersproblemtik från en ny, den manliga, synvinkeln.
Nu kommer det en ny ungdomsbok som tar upp en fråga som delvis anknyter till Asaads berättelse: tvångsgifte av barn. Asaads bok handlar om en ung, men faktiskt myndig, man som tvingas att gifta sig i föräldrarnas hemland. Christina Wahldéns aktuella bok, Ingen du känner, handlar om en ung tjej som tvingas att gifta sig mot sin vilja. Visste ni att Ungdomsstyrelsens kartläggning från 2009 som visade att 8 500 personer mellan 16 och 25 år kände oro över att inte få välja sin partner och att Sydsvenskans undersökning från samma år visade att skånska skolor varje år upptäcker minst 25 fall av barn och ungdomar som gifts bort mot sin vilja. Inte okej! Tur att frågan blir belyst i t.ex. den här boken.
Det här är inte Wahldéns första ungdomsbok som tar upp samhällsproblem. Jag kan varmt rekommendera t.ex. Kort kjol, som handlar om våldtäkt, och Cell grön, som handlar om en tjej som dras med i kriminella aktiviteter i ett vegannätverk.
Jag läste i DN här om veckan att en ny filmatisering av Den allvarsamma leken är på gång (den senaste är tydligen från 70-talet). Den nya filmatiseringen blir i manusförfattaren Lone Sherfigs och regissören Pernilla Augusts tappning och inspelningen är planerad att börja nästa år. Sherfig säger till DN att ambitionen är att närma sig romanen på ett helt och hållet filmiskt sätt. Bilder och filmiskt uttryck kommer att få gå före texten. Berättelsen är till och med framflyttad något i tiden. Jag tror de är inne på rätt spår när de väljer att inte följa boken slaviskt. Det blir sällan bra film av manus som följer boken alltför troget.
Men ja… Den allvarsamma leken är en av de vackraste böcker jag vet. Jag vågar nog inte se filmen!
Jag har fått några fler nyheter till min (e-)bokhylla. 🙂 En av dem är Det skulle kunna hända dig, skriven av pseudonymen Jack A. När jag läser om den får jag lite känslan av att den är lite i samma stuk som Daniel ÅbergsVi har redan sagt hej då, som jag ju tyckte mycket om. Om Det skulle kunna hända dig:
Det skulle kunna hända dig dryper av ironi och är en osminkad skildring av generationen som inte vill bli vuxen.
Jag har också två nya e-noveller redo i plattan: Katherine Mansfields Den nya Isabel och Adam Hanssons Alter ego. Visst är de snygga?
Och bästa av allt: jag fick Cold spring harbor i namnsdagspresent av mina föräldrar!
Inläsaren gör förresten enormt mycket för en ljudbok. Till min förvåning, för jag brukar inte falla pladask för deckare, tyckte jag t.ex. fantastiskt mycket om Snabba cash, inläst av Morgan Alling. Sanna Persson-Halapi förhöjde också upplevelsen för mig när jag lyssnade på Kan du säga schibbolet? – Marjaneh Bakhtiaris roliga och tankeväckande roman som problematiserar att vara invandrare.
När jag var inne och läste Storytels blogg hittade jag förresten det här inlägget, där Daniel Åberg, författare till bl.a. Vi har redan sagt hej då, berättar om när han spelade in en ljudbok hemma. Rolig läsning! 🙂
Norges nationaldag har redan varit, men jag tänkte ändå svara på Tematrio som handlar om just sjuttonde maj: Berätta om tre norska/svenska favoriter. Välj om du vill berätta om en speciell bok eller en författare.
Min absoluta Norge-favorit är såklart Cora Sandel och hennes fantastiska Alberteböcker. Finns det några bättre böcker om att vara en ung kvinna som försöker att skaffa sig ett eget liv?
En norsk bok som jag har läst i år är Jo NesbøsRödhake. Den är en annorlunda och väldigt spännande deckare.
Jag tycker också väldigt mycket om RagdesArseniktornet. Den utspelar sig faktiskt i Danmark, men författaren är ju norska. 🙂 Fint berättat familjedrama!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.