Jag har ju varit minst sagt tveksam till att läsa höstens snackis, Femtio nyanser av honom, men det märks att den har gett stort avtryck och att den har inspirerat även andra förlag. Gilla böcker är nu aktuell med en samling erotiska noveller, riktade till unga. Titeln är Het, och bland författarna märks t.ex. Jessica Schiefauer, vars bok, Pojkarna, vann Augustpriset nu senast. Det känns ju lite creddigt, i och för sig. Åsa Anderberg Strollo, iniativtagare till boken, säger:
Jag tycker att man översköljs av sex och nakenhet i samhället, och nätet svämmar över av porr. Men samtidigt är det ett stort hyschhysch kring sex. Och det finns inte så mycket av lusten, passionen och glädjen. Jag tror att litteraturen har en väldigt viktig funktion för de unga där. Och det digitala formatet tillgängliggör förstås ännu mer, vilket känns extra roligt.
Det låter ju bra. Fast… samtidigt låter det motsägelsefullt. Jag har ju inte läst boken, och kommer inte göra det heller, men hur kan ännu en bok om sex minska allt tjat om sex? Ingen aning! Utan att ens ha läst någon av alla dessa porrböcker, som poppar upp på de mest olika förlag, kan jag säga att jag är less redan innan jag har testat. Ge mig en annan trend!
Det dyker med ganska jämna mellanrum upp nya biografier om Astrid Lindgren, och det är kanske inte så konstigt. Nog måste hon vara Sveriges mest kända och lästa författare, åtminstone inom landet? Självklart finns det ett intresse att veta mer om vem hon var.
Nyast i skaran av biografier är boken med den lockande titeln Dina brev lägger jag under madrassen, som består av brevväxlingen mellan Lindgren och Sara Schwardt. Schwardt skickade, 12 år gammal, ett personligt och öppenhjärtigt brev om att vara ung, till Astrid Lindgren. Det blev starten på en brevväxling som varade i över 30 år. När Schwardt själv frågade om det var andra som kunde läsa breven så fick hon svaret ”dina brev lägger jag i madrassen” och efter det kunde de skriva väldigt personligt till varandra. För mig känns det lite ironiskt att det nu är just Sara Schwardt som låter andra läsa breven. Lite knasigt känns det, men det är säkerligen en intressant bok.
Ett Bokmässetips från en som faktiskt inte ska åka till Bokmässan:
Har ni läst Monika Hääggs bronsålderböcker om Fry? I så fall kan ni passa på att besöka monter A01:03. Författaren kommer att signera och berätta om böckerna under alla mässdagarna. Och på torsdagen, 12.30 ges en föreläsning om ”Läsarens port – varje bok måste erövras” på Unga Scenen, Barnens torg.
Har du inte läst böckerna så har du en god chans att göra det. Förlaget delar ut gratis ex av Månguden, andra boken i serien.
Nilma är sugen på att läsa Beckböckerna (Sjöwall/Wahlöö) och det är jag också. Jag blev inspirerad när jag läste en intervju i DN med Maj Sjöwall, men sedan såg jag framsidorna och trillade nästan av stolen. Ska jag läsa den här nyutgåvan så måste jag skaffa något slags bokomslag först. Oj, så fula! Förlåt, smaken är som baken, men det här är verkligen de fulaste framsidor jag har sett, någonsin. 😮 De horribla färggradienterna rycker mig tillbaka till den tiden när det roligaste man kunde göra på en hem-PC var att leka runt i PowerPoint. Men då var man ju typ 10 år och gjorde det inte i avsikt att ens visa upp det för andra. Hur ett förlag kan ge ut böcker som ser ut såhär..? Jag är mållös!!
När jag var yngre prenumererade jag på En bok för allas böcker, både barnböckerna och så småningom ungdoms- och vuxenböckerna. Det var verkligen ett kanonbra sätt att komma i kontakt med böcker som jag annars inte hade kommit mig för att läsa och som kanske inte gick att hitta på det lokala biblioteket med sitt begränsade utbud. Bokprenumerationerna fick mig verkligen att vidga vyerna, så det kändes ju tråkigt att En bok för alla tvingades dra ned på sin verksamhet när alliansen kom till makten. Dock finns de ju i alla fall fortfarande och förutom nyutgåvor av barn- och ungdomsböcker så har de massor av guldkorn i lager. Några riktigt schysta barn och ungdomsklassiker som du kanske känner igen:
Mitt ex av Barnens versbok ser ut såhär:
Om det inte är så man känner igen kvalitetslitteratur så vet inte jag…
Jag trodde att vinnarna av Forma Books blog award skulle hållas hemliga till prisutdelningen på Bokmässan, men vinnarna är visst redan outade: Enligt O (Årets bokblogg) och Tonårsboken (Årets barn- och ungdomsboksblogg). Mycket välförtjänt! 🙂
Svensk bokhandel skriver om Norges nya avtal för digitalisering av böcker. Det låter så himla häftigt. Senast 2017 ska norska böcker som getts ut under 1900-talet läggas ut fritt på Nasjonalbibliotekets nätprojekt Bokhylla. Nyare böcker kan bara läsas på skärm och äldre titlar ska vara nedladdningsbara. En viss ersättning kommer att gå ut till författarna. Det kommer tydligen inte vara några direkt kommersiella titlar som läggs ut, och det kan man ju förstå, men man räknar med att omkring 250 000 verk, med kulturhistorisk betydelse, kommer att vara tillgängliga. Jag gillar tillgänglighet! Här i Sverige verkar det inte direkt finnas resurser för att bekosta ett sådant system, men man kan i alla fall njuta av äldre litteratur på Litteraturbanken – en faksimilutgåva av Den allvarsamma leken t.ex. Fint!
Jag snubblade över Stoories här om veckan. Någon som har testat? Det är ett e-boksprojekt där läsarna kan vara med och påverka handlingen. Boken släpps kapitel efter kapitel och läsarna kan påverka vad som händer i nästa kapitel. Jag tycker att det verkar vara en rolig idé, men vet inte hur bra det funkar i praktiken. Det kommer bara fler och fler tjänster och appar som följer e-bokstrenden. Kul!
Jag har inte läst något av Joyce Carol Oates på ett tag. Hon är ju en fantastisk författare och är ständigt på tapeten när det börjar spekuleras kring vem som kommer att få nästa Nobelpris. I de diskussionerna brukar det dock alltid komma upp att hon är ”för produktiv” – och, ja, visst ligger det något i det. Hon skriver mycket och ibland är hon ojämn eller upprepar sig lite väl mycket. Det hindrar mig i och för sig inte från att tycka att hon är en enastående författare. Däremot kan jag ibland känna mig lite ”mätt” på hennes böcker. Nu börjar jag dock känna att det är dags att kasta sig in i en ny Oates och någon av hennes gripande berättelser om kvinnor i olika utsatta situationer. Kanske blir Dykvinnan min nästa. Den har i dagarna kommit ut på svenska och har fått rätt sval kritik i t.ex. DN. Det avskräcker mig inte.
M.R. Neukirchen är professor i filosofi och rektor för ett prestigefyllt universitet på den amerikanska östkusten. Hon är rakryggad, diplomatisk och alltid lika vänlig – värdefulla egenskaper för den som hanterar känsliga relationer till donatorer, bångstyriga studenter och äregiriga kolleger och som är ansikte utåt för ett lärosäte med fint men dessvärre inte fläckfritt rykte.
På väg till en stor kongress gör M.R. en spontan avstickare till sin barndoms trakter vid Great Snake River och får där oväntat kontakt med Dyflickan, som fyrtio år tidigare misshandlades svårt av sin mor och lämnades att dö i flodkantens dy. Innan slumpen såg till att hon blev räddad, bortadopterad och omdöpt till Meredith Ruth Neukirchen.
Joyce Carol Oates har skrivit en psykologisk spänningsroman som för tankarna till klassiker som Daphne DuMauriers Rebecca eller till Henry James När skruven dras åt.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.