Stjärnlösa nätter är en av årets mest minnesvärda böcker, tycker jag. Den väcker många intressanta tankar om hederskultur, eftersom den handlar om en ung man som tvingas att gifta sig mot sin vilja, och det är ett perspektiv som ofta glöms bort i debatten. Arkan Asaad är nu en av två författare som får stipendium från Stiftelsen Klas de Vylders Stipendiefond för Invandrarförfattare. Roligt, tycker jag! Dessutom har han kammat hem Sveriges radios novellpris. Hoppas att han skriver mer. Mycket mer!
Spekulationerna kring vem som kommer att få årets Nobelpris är i full gång och veckans Tematrio handlar också om att gissa vem som får årets pris. Jag känner inte att jag har tillräckligt på fötterna för att våga gissa, för jag läser ju trots allt sällan den typen av litteratur. Det närmsta jag kommer att läsa Nobelpristagare är att läsa om dem hos Nobelprisprojektet. 😉
En het kandidat är i alla fall Mo Yan, åtminstone enligt Unibet. Mo Yan (”Tala inte!”), pseudonym för Guan Mouye, började skriva medan han var soldat i Folkets befrielsearmé. Jag har inte läst honom, men när jag läser om honom, så verkar han passa för ett Nobelpris..
Jag har som sagt ingen som helst någon idé om vem som kan vara aktuell för detta pris. Det enda jag vet är att det inte kommer att bli en svensk… Med tanke på att Tranströmer fick priset förra året, alltså. Under året har jag ju för övrigt haft som projekt att läsa Tranströmer, vilket har varit givande och intressant. Jag minns förra årets tillkännagivande himla väl. Trots att jag inte hade läst Tranströmer vid den tiden, så kände jag ju till honom, och det var så himla kul att få höra att priset gått till honom. Det är så sällan jag tycker att Nobelpriset angår mig eller spelar någon roll, för oftast är det ju en totalt okänd författare som kammar hem priset… Så, det var ju extra roligt att just Tranströmer belönades.
Jag ligger tokigt mycket efter med Tematrio, men det är väl aldrig för sent att försöka komma ikapp..? 😉 I samband med Bokmässan, med tema Norden, hade Tematrio just Norden på Bokmässan som tema: Berätta om tre favoriter från Norden – författare eller böcker!
Det är Norden-tema lite nu och då och då brukar jag alltid konstatera att jag faktiskt inte läser så mycket nordiskt. Men några favoriter:
Själv är jag fortfarande förvirrad över dundersuccén med porrböcker. Nu senast hörde jag att det har kommit ut några nya och mer porriga utgåvor av Austens klassiker Stolthet och fördom och Charlotte Brontës Jane Eyre. Hur kommer man ens på tanken?
En annan av årets böcker är den komiska och ändå allvarliga boken Sju jävligt långa dagar, där huvudpersonen får sju jävligt långa dagar tillsammans med sin familj. De ska nämligen sitta shiva (judisk sorgevecka) efter pappans bortgång och alla syskon samlas med sina egna problem. Upplagt för problem!
Som tredje bok tar jag en deckare jag lyssnade på som ljudbok förra året: 80° från varmvattnet. Den kretsar kring abortfrågan och är väldigt intressant.
När Bonnier köpte upp Pocketshop började det diskuteras vad det kommer att betyda för utbudet av litteratur. Jag börjar nu förstå problemet med att stora förlag kontrollerar försäljningen i allt fler butiker. När Åhléns startade sin höstrea, visade det sig t.ex. att alla titlar utom tre kommer från Bonniersförlag. Försäljningen på Åhléns sköts av Pocketgrossisten, som menar att det är enklast att ta alla titlar från samma förlag, om det är möjligt. Säkert enkelt, men mest enkelspårigt. Eller?
Förra året introducerade Akademibokhandeln Läsborgarmärket, som PR, såklart, men också i syfte att inspirera unga att läsa. Jag gillade verkligen idén, kanske för att jag själv aldrig tog särskilt många simmärken eller ridmärken, som liten. 😉 Nåja. Det är verkligen positivt att läsa mycket. Finns det något som är mer allmänbildande?
Akademibokhandeln gör nu en ny satsning: Läs-Racet, som är en tävling där skolklasser i åk 1-9 ska ta fram idéer som inspirerar till läsning. Kul att Akademibokhandeln fortsätter att satsa på ungas läsning. 🙂
Hittills har förresten 40 000 märken delats ut. Coolt!
Lite nu och då poppar det upp nya pekböcker med roliga teman. Roliga för föräldrar alltså. Nu senast är det Pekbok för huliganer som fick mig att le lite när jag läste om den.
Merparten av Sveriges ungdomar exponeras idag för fotboll i alla dess former. Med Pekbok för huliganer får de små liven en dokumenterat verklighetsbaserad bild på livet på läktaren redan från start. Pekbok för huliganer är oförblommerat läktaräkta i såväl språk som illustrationer och det är bara att acceptera att den som först lär sig spelreglerna har störst chans att överleva; se till att det blir dina och dina vänners telningar.
Ja, det ska väl börjas i tid… 😉
En annan barnbok för vuxna är Sov nu för fan, med typiska barnboksrim, men som egentligen alla är frustrerade texter om att barnet aldrig somnar. Den verkar vara himla rolig.
Svensk bokhandel har den senaste tiden skrivit mycket om läsplattans framtid och om e-boksförsäljning i Sverige. De lyfter många intressanta frågeställningar, som: Hur mycket är svenskar beredda att betala för en läsplatta? Hur ska plattor kunna säljas i Sverige när internationella giganter som Amazon, Kobo och Barnes & Noble har egna plattor med integrerade appar för att kunna köpa böcker direkt i plattorna? I praktiken säljer t.ex. Amazon läsplattor med förlust, men tar väl igen det genom att de säljer tillräckligt mycket e-böcker. Här i Sverige är försäljningen blygsam och den enda som har satsat på en ”egen” läsplatta är Adlibris med sin Letto. Det är väl knappast troligt att e-boksförsäljningen kan täcka förlusten från för billiga läsplattor. Här köps det ju så förhållandevis få böcker!
Själv är jag inte beredd att köpa e-böcker som är dyrare än pocket och e-böcker säljs ju dessvärre till priser runt ca 150-200 kr. Jag är heller inte ett dugg intresserad av en läsplatta som är gjord för att man ska köpa böcker via en specifik bokhandel. Amazons Kindle-läsplattor stödjer t.ex. inte de filformat som finns på svenska bibliotek, vilket är rätt så värdelöst, om du frågar mig. Faktiskt är jag heller inte intresserad av en surfplatta, även om de såklart är mer mångsidiga än en platta som ”bara” kan användas för att läsa e-böcker. En ljusstark skärm kan inte mäta sig med e-bläck när det kommer till ergonomi. Det är bara så!
Vad jag är intresserad av är bra e-bläcksplattor som är bekväma att läsa på och enkla att använda. Jag har ju en sådan, även om den är primitiv jämfört med dagens modeller med wifi och pekskärm. Nästa steg borde vara att göra något åt e-bokspriserna och att få upp intresset för plattorna. Det går så otroligt långsamt att introducera läsplattorna i Sverige och jag förstår inte varför. Om det säljs 70 miljoner böcker per år i Sverige, så borde det väl finnas tillräcklig många bokälskare för att det ska finnas en marknad för läsplattor? På en läsplatta kan tusentals titlar rymmas och det är möjligt att t.ex. öka/minska teckenstorleken efter behag. Bara de grejerna borde göra läsplattor attraktiva. Hur många är det inte som packar resväskan full med böcker och som tycker att pocket är dryga med sin puttiga teckenstorlek? Det måste vara så att ingen vågar satsa tillräckligt mycket på att sälja dem. Visst, det finns en handfull nätbokhandlare som också säljer läsplattor. Men gå till en elektronikbutik och be om att få se en läsplatta. Förmodligen blir du visad en iPad!
Undrar när läsplattan slår igenom på riktigt?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
