Förra året introducerade Akademibokhandeln Läsborgarmärket, som PR, såklart, men också i syfte att inspirera unga att läsa. Jag gillade verkligen idén, kanske för att jag själv aldrig tog särskilt många simmärken eller ridmärken, som liten. 😉 Nåja. Det är verkligen positivt att läsa mycket. Finns det något som är mer allmänbildande?
Akademibokhandeln gör nu en ny satsning: Läs-Racet, som är en tävling där skolklasser i åk 1-9 ska ta fram idéer som inspirerar till läsning. Kul att Akademibokhandeln fortsätter att satsa på ungas läsning. 🙂
Hittills har förresten 40 000 märken delats ut. Coolt!
Lite nu och då poppar det upp nya pekböcker med roliga teman. Roliga för föräldrar alltså. Nu senast är det Pekbok för huliganer som fick mig att le lite när jag läste om den.
Merparten av Sveriges ungdomar exponeras idag för fotboll i alla dess former. Med Pekbok för huliganer får de små liven en dokumenterat verklighetsbaserad bild på livet på läktaren redan från start. Pekbok för huliganer är oförblommerat läktaräkta i såväl språk som illustrationer och det är bara att acceptera att den som först lär sig spelreglerna har störst chans att överleva; se till att det blir dina och dina vänners telningar.
Ja, det ska väl börjas i tid… 😉
En annan barnbok för vuxna är Sov nu för fan, med typiska barnboksrim, men som egentligen alla är frustrerade texter om att barnet aldrig somnar. Den verkar vara himla rolig.
Svensk bokhandel har den senaste tiden skrivit mycket om läsplattans framtid och om e-boksförsäljning i Sverige. De lyfter många intressanta frågeställningar, som: Hur mycket är svenskar beredda att betala för en läsplatta? Hur ska plattor kunna säljas i Sverige när internationella giganter som Amazon, Kobo och Barnes & Noble har egna plattor med integrerade appar för att kunna köpa böcker direkt i plattorna? I praktiken säljer t.ex. Amazon läsplattor med förlust, men tar väl igen det genom att de säljer tillräckligt mycket e-böcker. Här i Sverige är försäljningen blygsam och den enda som har satsat på en ”egen” läsplatta är Adlibris med sin Letto. Det är väl knappast troligt att e-boksförsäljningen kan täcka förlusten från för billiga läsplattor. Här köps det ju så förhållandevis få böcker!
Själv är jag inte beredd att köpa e-böcker som är dyrare än pocket och e-böcker säljs ju dessvärre till priser runt ca 150-200 kr. Jag är heller inte ett dugg intresserad av en läsplatta som är gjord för att man ska köpa böcker via en specifik bokhandel. Amazons Kindle-läsplattor stödjer t.ex. inte de filformat som finns på svenska bibliotek, vilket är rätt så värdelöst, om du frågar mig. Faktiskt är jag heller inte intresserad av en surfplatta, även om de såklart är mer mångsidiga än en platta som ”bara” kan användas för att läsa e-böcker. En ljusstark skärm kan inte mäta sig med e-bläck när det kommer till ergonomi. Det är bara så!
Vad jag är intresserad av är bra e-bläcksplattor som är bekväma att läsa på och enkla att använda. Jag har ju en sådan, även om den är primitiv jämfört med dagens modeller med wifi och pekskärm. Nästa steg borde vara att göra något åt e-bokspriserna och att få upp intresset för plattorna. Det går så otroligt långsamt att introducera läsplattorna i Sverige och jag förstår inte varför. Om det säljs 70 miljoner böcker per år i Sverige, så borde det väl finnas tillräcklig många bokälskare för att det ska finnas en marknad för läsplattor? På en läsplatta kan tusentals titlar rymmas och det är möjligt att t.ex. öka/minska teckenstorleken efter behag. Bara de grejerna borde göra läsplattor attraktiva. Hur många är det inte som packar resväskan full med böcker och som tycker att pocket är dryga med sin puttiga teckenstorlek? Det måste vara så att ingen vågar satsa tillräckligt mycket på att sälja dem. Visst, det finns en handfull nätbokhandlare som också säljer läsplattor. Men gå till en elektronikbutik och be om att få se en läsplatta. Förmodligen blir du visad en iPad!
Jag har skrivit en del om Stora ljudbokspriset och i år har jag också lyssnat på flera av de nominerade. Mest har jag hållit en tumme för Stjärnlösa nätter, som jag tyckte var väldigt tankeväckande och bra. Priset har nu delats ut och i år går det till Eva Hornungs Hundpojken, i uppläsning av Jonas Malmsjö. Det blir första priset som går till en utländsk författare och första gången som priset går till en kvinna. Boken är helt okänd för mig, men nu har jag en extra bra anledning att lyssna på boken. 🙂
I år har det också delats ut ett hederspris, som gick till Storytel. Storytel är ett företag som säljer strömmade ljudböcker. Roligt! 🙂
Det känns som att jag inte gör annat än rapporterar över priser och utmärkelser som haglar över Gunilla Bergström, ”Alfons mamma”. 😉 Nu senast har hon fått medalj av regeringen för ”sin nydanande gärning som barnboksförfattare och bilderbokskonstnär med osvikligt barnperspektiv”. Delas ut idag på Bokmässan! Vet ej vilken tid, för jag är inte där själv. 😉
Jag kan ingenting om medaljer och den enda medalj jag själv någonsin skulle kunna få är väl NOR (Nit och redlighet i rikets tjänst… Som delas ut efter 30 års arbete i statens tjänst – d.v.s. bara 28 år kvar för min del). Bergström får något som är lite häftigare än NOR: Illis quorum meruere labores, vilket lär betyda Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det.
Visste ni att man kan göra böcker av Wikipediaartiklar? Det vet i alla fall personen bakom pseudonymen Wade Anastasia Jere, som tydligen är ”författare” till över 5000 böcker. Jag läste i DN att nätbokhandlare blir spammade och har svårt att sortera bort alla fejkade böcker som egentligen bara består av automatiskt genererade böcker, baserade på Wikipediaartiklar. ”Böckerna” kan handla om allt från tågstationer till Haitis ekonomiska reformer, men ibland träffar de väldigt rätt och har liknande titlar som populär facklitteratur. Jag hade ju lite problem när jag handlade kursböcker senast, men jag är åtminstone glad att jag slapp få ett Wikipediahäfte för 900 kr istället för det jag hade tänkt…
Knasigt fenomen, det här med robotböcker. Dagens samhälle handlar verkligen inte om att aktivt söka information, utan om att kunna sortera bland all information man blir serverad. Det gäller ju kommentarsfältet på WordPressbloggar (men aldrig på min tidigare bloggplatoform, Textpattern!), e-posten och nu… bokhandlarna.
Novellix fortsätter att ge ut sina snyggt förpackade noveller – fyra i taget. Nu närmast har det bl.a. getts ut fyra noveller som matchar Bokmässans tema: Norden. Fyra nordiska författare är nämligen representerade: Riikka Pulkkinen (Finland), Jakob Ejersbo (Danmark), Merethe Lindstrøm (Norge) och Gyrðir Elíasson (Island).
Galet snygga framsidor, eller hur?
Jag har inte läst någon av författarna tidigare. Har du? Merethe Lindstrøm, som förresten fick Nordiska rådets pris tidigare är år, är Sverigeaktuell på fler sätt, så hon är faktiskt den enda författaren i samlingen som jag har hört talas om förut. Hennes novell Det måste ha varit ensamt där, har precis kommit ut på Collings förlag och romanen Dagar i tystnadens historia har precis utkommit på Weyler förlag. Imorgon inviger hon Bokmässan. Kanske är det en författare jag borde läsa? 🙂
Ibland kan jag komma på mig själv med att gilla en bok för att den är schyst skriven, snarare än att berättelsen är särskilt nyskapande eller intressant. Att Jonas Hassen Khemiri hör till mina stora favoritförfattare är därför knappast förvånande. Han har ett lekfullt och spännande sätt att förhålla sig till språk och han drar sig inte för att låta karaktärerna i böckerna ta, minst sagt, stora språkliga friheter. Montecore är t.ex. fylld av hemsnickrade översättningar mellan engelska, svenska, franska…
Jag gillar verkligen när författare vågar ta ut svängarna med språket. Därför är jag också nyfiken över den aktuella faktaboken Hur låter svenskan, ejengklien?, där Olle Engstrand, professor, skriver om vårt talspråk: svenskans språkljud och satsmelodi, vad som kännetecknar de svenska dialekterna, hur talad svenska har utvecklats under århundradena, om skillnaden mellan talat och skrivet språk, om brytning, accenter, tvåspråkighet m.m. Kanske en bok för alla tröttsamma språkpoliser som tror att allting ska skrivas precis som det ”alltid” har gjort och som tror att det är god etikett att rätta andra… 😉
Ibland är det en tunn linje mellan komik och tragik. Det är något jag ofta slås av när jag läser böcker i stil med Jonas Gardells romaner eller Troppers dito. Liknelserna är ofta förbluffande och varje mening välformulerad, men mellan raderna göms sorg, ångest och ensamhet. Skrattet fastnar i halsen.
Man kan ju också fråga sig hur det är att vara komiker. Morgan Alling är väl inte precis en komiker, däremot en skicklig skådespelare, som lätt kan ta komiska roller. I hans biografi framkommer det att han alltid har varit en skådespelare och att han ofta har tagit rollen som klassens pajas, men för honom var det inte bara roligt, utan också ett nödvändigt beteende för att förhålla sig till ständiga skolbyten och att ständigt ha nya grupper att finna sin plats i.
I höst utkommer en bok som handlar om att vara ståuppkomiker. Jag tror inte att den handlar särskilt mycket om de tyngre grejer som säkert många komiker bär på, däremot bjuder den garanterat på roliga historier från ”bakom kulisserna”. Bokens redaktör säger:
Det är när skratten tystnat på krogshower, företagsevents, stand up klubbar och tv-inspelningar runt om i landet som de verkligt roliga historierna tar sin början. Det är med skräckblandad förtjusning vi lyssnar på kollegor som berättar om dåliga ljudanläggningar, arga chefer, fulla festdeltagare, hopplösa lokaler, dåliga presentationer, felaktiga förväntningar och framför allt våra egna tillkortakommanden, när vi inte bemästrade situationen, kort sagt; när vi bombade!
Jag tror säkert att boken Jag bombade, som den heter, är rolig och kanske lite intressant/tankeväckande om hur det kan vara att jobba i nöjesbranschen…
Fast nog kunde framsidan vara lite roligare..?
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
