Kategori:

  • Leif GW Persson, populäraste killen i stan

    För någon vecka sedan hade vi Picket & pocket-möte, där vi inte bara drack glögg, utan också diskuterade Himmelsdalen. Vi hade lite olika åsikter, som vanligt.. Och som vanligt var det kul att höra vad andra hade tänkt om den.

    Nästa bok blir Gustavs grabb, som ju dessutom är bokcirkelbok på jobbets bokcirkel. Själv läste jag den ju i somras, så jag kan erkänna att jag inte kommer att läsa om den redan nu… Jag har däremot köat den på biblioteken i stan och hoppas att jag hinner bläddra lite i den innan nästa träff. De fem exemplaren på stadsbibblan och de tre exemplaren på universitetet är dock utlånade allihop och har flera i kö före mig, så vi får se hur det blir. Tur att den också finns som e-bok

  • Tematrio: Ätbart

    Jag tänkte svara på Tematrio – Ätbart. Jag är inte i fas med Tematrio, men… De är ju roliga att svara på, även om man är sent ute.. 🙂 Berätta om tre (gärna bra) böcker med något ätbart i titeln!

    Apelsinflickan är en fin ungdomsbok, där författaren Lena Kallenberg också ger en historielektion och berättar om den tuffa verkligheten för mindre bemedlade tjejer vid 1800-talets slut. I boken får vi följa Signe, vars vänner försörjer sig som ”apelsinflickor”, d.v.s. prostituerade.

    Att rosta bröd är en tunn liten bok om ett tungt ämne. I boken berättar författaren om livet sedan hans vuxna dotter gått bort. Författaren och hans fru valde att flytta in till svärsonen och barnbarnen för att bearbeta sorgen tillsammans. I någon mening är den mest en rolig och fin bok om att få vardagen att gå ihop och om att leva med småbarn.

    Matens pris är en av de böcker jag har läst i år. Den är baserad på radioprogrammen med samma namn och tar på ett bra sätt upp vad maten egentligen kostar oss i fråga om miljöpåverkan. Mycket bra och upplysande!

  • Nanna Johansson och Oskuldens museum på Bildmuseet

    Nanna Johansson och Oskuldens museum på Bildmuseet

    Jag har länge tänkt se de aktuella utställningarna på Bildmuseet, men jag har varit bortrest stora delar av oktober och sedan har det kommit annat emellan. I helgen blev det dock av. Museet är värt ett besök bara för arkitekturens och utsiktens skull (panoramafönstren är spännande placerade och utsikten över Umeälven fantastisk!), men intressanta utställningar är såklart en bonus… 😉 Just nu finns det flera litterära kopplingar. Dels har de en stor separatutställning med den indiska fotografen Dayanita Singh. Jag tycker oerhört mycket om hennes foto, faktiskt. Det är både intressanta konstfoton, dokumentära bilder och intressanta arrangemang. En del av utställningen heter Museum of Innocence. Och ja, det en tolkning av Orhan Pamuks mästerverk Oskuldens museum, som jag tycker så mycket om.

    Just nu visas också bilder av Nanna Johansson, som jag ju har läst en hel del av i år. De är också sevärda. Bland annat får man en förhandstitt på hennes kommande bok.

  • Det bästa i Boklördag belönas med pris

    Jenny Lindhs Fråga bibliotekarien utgör ensamt en anledning till att prenumerera på DN. Hon svarar underhållande, fyndigt och kunnigt på både seriösa frågor och plojfrågor. Jag såg att hon nu har fått årets pris till Adam Brombergs minne, som årligen delas ut ”en person, organisation eller institution som med entusiasm, engagemang och idérikedom arbetar för boken och läsandet”. Väldigt välförtjänt. 🙂

  • Astrid Lindgren-priset till Katarina Kieri

    Igår skulle Astrid Lindgren ha fyllt 105 år och för 45:e året i rad delades Astrid Lindgren-priset ut. Den här gången gick priset till Katarina Kieri. Det är en ungdsomboksförfattare som jag läste när jag var tonåring (då läste jag Ingen grekisk Gud, precis), men det kanske faktiskt är en författare jag borde testa på nytt..?

  • Nyutgåva av Jorden runt på 80 dagar

    Nyutgåva av Jorden runt på 80 dagar

    Jag har sett att Jules Vernes finfina klassiker Jorden runt på åttio dagar har kommit ut i en nyutgåva. Fint att nya generationer får chansen att upptäcka den här äventyrsromanen! Själv läste jag den i tonåren och jag minns fortfarande att jag tyckte att den var förvånansvärt spännande och intresseväckande. Jag borde kanske läsa mer av Verne? Jag har hittills bara läst Jorden runt på 80 dagar och Den hemlighetsfulla ön (som för övrigt inte var i närheten så bra som den förstnämnda boken).

  • Paasilinna och serier

    Paasilinna och serier

    Här om veckan hade vi möte med jobbets bokklubb. Som vanligt hade de flesta läst lite olika böcker.. och jag hade läst alla. :p Till nästa gång bestämde vi oss för att läsa Gustavs grabb, som jag ju redan har läst, och Den ljuva giftkokerskan av Arto Paasilinna. Det blir min första Paasilinna. Det blir också den första pocketbok som jag har hittat i en inbunden utgåva på bibblan. 😉 Månpocket står det på den, men den är inklädd i en intetsägande brun förpackning. Osnyggt (men kanske praktiskt?).

    Och när jag ändå var på biblioteket så fick några seriealbum av Sara Granér och ett av Liv Strömquist följa med hem…

  • Millennium som serie

    Millennium som serie

    Stieg Larssons populära Millenniumböcker kommer nu ut i serieform, med manus av den brittiska författaren Denise Mina. Skojigt! Jag blev inte precis imponerad av böckerna, ärligt talat, men jag fascineras över vilken spridning de har fått och att de bara fortsätter att komma i nya former…

    Tycker ni att tecknarna har lyckats fånga Lisbeth Salander? 🙂

  • Att leva utan katt

    Att leva utan katt

    Jag har växt upp med katt och tycker det är tomt att inte ha någon. Tyvärr är jag allergisk, så jag får nog nöja mig med att gosa med andras katter när tillfälle bjuds. Men, ja, det är verkligen något speciellt med katter. De har så mycket personlighet och ger en så mycket tillbaka.

    Jag såg att det precis har kommit ut en bok och en kärleksförklaring till en katt: Gubbe och katt heter den.

    Det här är berättelsen om hur Nils Uddenberg blev med katt fastän han aldrig i livet hade tänkt sig att ha något husdjur. En vintermorgon satt det en, som det skulle visa sig, herrelös katt utanför sovrumsfönstret och tittade på honom med stora runda gula ögon. Sakta men säkert nästlade den sig in i hans liv.

    Jag skulle garanterat typ gråta av att läsa den. Blir aldrig så rörd som av djurberättelser… 😉