Nu har e-boksbutiken Dito lanserat vad de kallar ”Serialized Fiction” , d.v.s. följetonger, i e-boksform. Tanken är alltså att man köper boken del för del. Det lyfts fram som ett helt nytt koncept i Sverige, men jag har stött på det tidigare, när jag läste Anna KerubisKorsvägen, som är första delen i ”avsnittsromanen” Karma Boulevard. Jag vet inte om jag blev så förtjust i det faktiskt. Om man ändå hade tänkt läsa hela boken så är det väl lika bra att få den med en gång? Med det digitala formatet spelar det ju dessutom föga roll om boken innehåller 5 eller 500 sidor eftersom böckerna tar oerhört liten plats oavsett. Jag ser nog faktiskt ingen övertygande anledning till att sälja böcker kapitelvis.
Först ut i Ditos nya satsning är boken Synda (första delen säljs för 1 kr, fantastiskt billigt!), som beskrivs som ”Jane Austen möter Fifty Shades”. I mina öron låter det som en tröttsam klassikerslakt… Hehe. Jag kommer inte att läsa boken i någon form. Används ”Fifty shades” som beskrivning till en bok så är mitt intresse dött direkt – kan inte tänka mig något segare än att läsa mammaporr.
Igår delades Augustpriset ut till de tre vinnarna: Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg (Årets svenska skönlitterära bok), ”Det står ett rum här och väntar på dig…”. Berättelsen om Raoul Wallenberg av Ingrid Carlberg (Årets svenska fackbok) och A B C å allt om D av Nina Ulmaja (Årets svenska barn- och ungdomsbok). Jag har inte läst någon av böckerna och den enda jag har läst något om är boken om Raoul Wallenberg, som jag för övrigt skrev upp direkt på min ”att läsa”-lista. Har du läst någon av vinnarna?
Just nu läser jag Bodil Malmstens fantastiskt underhållande bok Så gör jag. Jag tycker ju om Malmstens böcker, mer för hennes stil än hennes berättelser om jag ska vara ärlig, men jag var faktiskt lite tveksam inför att läsa en bok som mer verkar vara en fackbok än en skönlitterär bok. Jag kan dock konstatera att den i mycket liknar hennes tidigare böcker, inte minst hennes loggböcker. Det är alltså inte så mycket en guide till att skriva som jag hade trott.
Det är fler än Malmsten som skriver böcker om att skriva och läsa. Även min favorit Orhan Pamuk är aktuell med detta. Hans nya på svenska heter En naiv och sentimental prosaist: Tankar om romanen, där han som titeln antyder delar med sig av sina tankar kring romanen. Det känns onekligen lite spännande att få ta del av författarnas tankar kring detta. Nu har jag ju inte läst Pamuks bok, men Malmsten har i alla fall krossat några av mina fördomar om hur skrivande går till… Jag återkommer med lite mer tankar kring boken när den är utläst.
Som vanligt ligger jag helt efter med Tematrio, men här kommer en riktig kluring som jag har haft på lager: kläder. Berätta om tre (gärna bra) böcker med kläder i titeln!
Hjalmar Söderberg är en av de stilistiskt bästa författare jag vet och inte minst har han skrivit många bra noveller. En av dem är Pälsen, som är riktigt tankeväckande och fin berättelse om en fattig man, som för en kort stund får sig ett helt nytt liv när han lånar en päls och på så sätt gör en klassresa.
Nu kanske inte det här är ett klädesplagg, men… temat är faktiskt ganska klurigt. Som tredje bok tar jag den gamla bestsellern Flicka med pärlörhänge, som kretsar kring konstnären Vermeer och hans tjänsteflicka, som en dag börjar sitta modell för honom. Den brukar beskrivas som en kärleksberättelse, men jag såg den mest som en fascinerande bok om hur en målning växer fram.
Jag hörde att Jonas JonassonsHundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann ska bli sällskapsspel. Det är inte så ofta man hör om böcker som blir till spel (förutom en del fantasy såklart – det är ju ett poppis tema bland brädspel), så jag är lite nyfiken på hur det kommer att vara upplagt.
Spelar ni spel? Själv älskar jag spel! Det är faktiskt lite synd att det lätt ses som något för småbarn och att folk i allmänhet bara känner till spel i stil med Monopol… Det finns verkligen fler spel att upptäcka!
I vår kommer en nygammal Haruki Murakami-bok på svenska: Elefanten som gick upp i rök. Den har tydligen getts ut tidigare, men kommer nu i en reviderad översättning. Själv har jag inte ens hört talas om boken tidigare. Den kanske inte har fått den uppmärksamhet den förtjänar..?
Jag har egentligen till viss del tappat intresset för Murakami, eftersom jag tycker att han upprepar sig så mycket, men när jag läste hans memoarerVad jag pratar om när jag pratar om löpning så blev jag lite nyfiken igen. Mest skulle jag vilja läsa hans intervjubok Underground, som handlar om Saringasattacken i Tokyo, men den finns inte på svenska och kommer knappast ut här heller, såhär långt efter händelsen. Jag tror säkert att den är intressant, dock.
Många skulle nog vilja testa e-böcker, men har fördomar om att det är obekvämt att läsa på en skärm och att man tappar all känsla när man inte får bläddra i en bok. Trots att e-böcker har så många fördelar, t.ex. att man sparar plats i hyllorna, att man kan ta med sig tusentals böcker när man är på resa och att man kan ändra teckenstorlek och typsnitt efter smak, så har e-böcker liksom inte slagit igenom eftersom folk vill känna ”pappersdoften” och ”höra ljudet när man bläddrar”. En del av lösningen kanske är parfymen Paperback, från Demeter, som doftar gammalt papper. Gud så äckligt med antikvariatparfym! Men kanske gör den det lättare för skeptiker att prova en platta..?
Skämt åsido, så tycker jag att det är en gaska crazy grej att göra en parfym som luktar bibbla, eftersom det inte precis är en angenäm doft. Men… ja… allt finns ju på nätet, så.
Vad gäller e-böcker så har jag inget emot pappersböcker, men jag tycker verkligen att skeptiker borde våga prova. Det kanske inte är så hemskt som man kan tro att inte kunna höra ”ljudet när man bläddrar”..?
För några veckor skrev jag ett blogginlägg om var alla läsande män håller hus och jag frågade mig om det är så att pojkar kanske inte uppfostras till ”lugna” aktiviteter som att läsa, utan snarare uppmuntras att sporta och vara mer ”aktiva”. Sport och böcker behöver inte nödvändigtvis vara väsensskilda (tänk bara på alla hästböcker!) och det påmindes jag om nyligt när jag hörde talas om förlaget Pintxo, som kallar sig ”förlaget med bollkänsla”. Verkligen skoj att det finns förlag som satsar lite extra på ”sportiga” böcker.
Ni har väl inte missat Nobelprisprojektets bildtävling, som avslutas den 24/11? Jag har nästan missat, vilket beror på att jag inte har läst så många Nobelpristagare… 😉 Spontant kunde jag bara svaren på bild 1, 5 och 8, men… Nu har jag i alla fall klurat ihop ett svar.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Först ut i Ditos nya satsning är boken Synda (första delen säljs för 1 kr, fantastiskt billigt!), som beskrivs som ”Jane Austen möter Fifty Shades”. I mina öron låter det som en tröttsam klassikerslakt… Hehe. Jag kommer inte att läsa boken i någon form. Används ”Fifty shades” som beskrivning till en bok så är mitt intresse dött direkt – kan inte tänka mig något segare än att läsa mammaporr.
