Okej, det här är kanske inte så upplyftande i oktober, mitt under en pandemi (eller någonsin). Man önskar naturligtvis att alla fick hålla sig friska och pigga och glada i alla sina dagar och helst vill man aldrig behöva tänka på sjukdom och elände. Ibland är det dock väldigt fint att få läsa en riktigt bra bok som ger lite insikt om vad det kan innebära att leva med ett svårt sjukdomsbesked. Det ger perspektiv. Idag tänkte jag tipsa om några böcker som handlar om att leva med en allvarlig sjukdom eller att uppleva att en anhörig drabbas.
I kroppen min
Kristian Gidlunds självbiografiska roman I kroppen min lämnar ingen oberörd. Vackert och ofiltrerat berättar Gidlund om livet sedan han drabbats av en obotlig cancer. Som läsare får man följa honom genom smärta och ångest – aldrig innan hade jag anat vidden av hur tufft det kan vara att genomgå cellgiftsbehandling. I kroppen min är verkligen en smärtsam bok, men det är också en bok om stark livslust. Och det värsta av allt: att älska livet och veta att man har så väldigt lite kvar av det. När man läser Gidlunds bok blir det påtagligt hur mycket liv som han tyvärr aldrig hann uppleva. Och hur många vackra texter vi läsare tyvärr aldrig fick läsa.
I kroppen min av Kristian Gidlund
I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv
I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv är en roman baserad på Tom Malmquists egna upplevelse när hans gravida sambo plötsligt blir allvarligt sjuk i leukemi. Deras dotter blir förlöst med kejsarsnitt och Tom springer mellan neonatalavdelningen, där hans för tidigt födda barn vårdas, och den intensivvårdsavdelningen där hans sambos tillstånd blir alltmer allvarligt. Det är en oerhört intensiv roman; Som läsare håller man nästan andan. Otroligt fint berättat om en oerhörd situation.
Glaskupan
Glaskupan av Sylvia Plath är förmodligen det bästa jag läst om att bli deprimerad (i en tid långt innan vår tids effektiva behandlingar). Huvudpersonen, Esther, är precis på väg mot ett spännande vuxenliv. Hon planerar för skrivkurser och collegeliv, men befinner sig i bokens början i New York, dit hon fått möjlighet att resa tack vare en tävling hon vunnit. Allt borde vara kul och spännande, men Esthers liv börjar sakta att falla sönder. Ett övergrepp. En motgång. Hon faller ned i en djup depression, som verkligen känns insiktsfullt skildrar av Plath, som själv led av psykisk ohälsa (och begick själv självmord 30 år gammal).
Glaskupan av Sylvia Plath
Jag är kvar hos er
Jag kan inte gå i god för att den här ungdomsromanen fortfarande håller såhär 20 år senare, men den är helt klart en av de mest berörande böcker jag läste i tonåren. Jag är kvar hos erav Peter Pohl är en oerhört levande skildring av en tjej som drabbas av en hjärntumör och hur hennes anhöriga försöker att hantera situationen. En av få böcker som jag har gråtit till på riktigt.
Jag är kvar hos er av Peter Pohl
Torka aldrig tårar utan handskar
Torka aldrig tårar utan handskar är en trilogi där Jonas Gardell berättar om HIV i Sverige. Det märks att Gardell själv har förlorat många vänner till sjukdomen. I böckerna skriver han rakt och berörande om hela kompisgäng som suddas ut och förloras, samtidigt som det finns så mycket skam och tabu kring HIV och AIDS att det inte var ovanligt att man mörkade dödsorsaken. En del dog i ensamhet. En otroligt bra skildring av en mörk tid.
Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken av Jonas Gardell
Jag älskar konst och därför tycker jag att det är kul när konsten också letar sig till bokomslagen. Det finns faktiskt ganska många böcker som har lånat omslagsbild från mer eller mindre kända målningar. Ibland känner jag igen konstnären (oftast inte). Här är några favoriter!
Bertil Almlöf
Bertil Almlöf har gjort den tjusiga landskapsmålningen Stort hus på slätten som pryder omslaget till Minnen av Torgny Lindgren. Jag gillar de tjocka penseldragen och den 3D-effekt de ger. Almlöf är särskilt känd för sina landskapsmålningar, som inte sällan badar i spännande färger. Som gult!
Minnen av Torgny Lindgren
Karin Broos
Karin Broos gör målningar som vid en första anblick kan misstas för foton. Bara det är fascinerande. Motiven brukar också vara fängslande: ögonblicksbilder från det som oftast verkar vara ganska vardagliga scener. Cilla NaumannsSpringa med åror pryds av ett utsnitt från en Broos-målning: Efter badet 2. Jag tycker att bilden passar väldigt bra till berättelsen, som kretsar mycket kring vänskapen mellan två flickor som sedan växer upp till kvinnor. Bilden känns också väldigt sommar, vilket är precis den årstid där boken tar sin början: den handlar om en vänskap som växer fram under sommarloven. Jag gillar verkligen när omslag speglar innehållet i en bok. Kul att en målning kunnat träffa så rätt (fast ser man hela målningen så föreställer den också en tredje kvinna, bland annat :)).
Springa med åror av Cilla Naumann
Carel Fabritius
Om du har läst Steglitsan av Donna Tartt har du kanske undrat om målningen Steglitsan finns på riktigt? I romanen får bokens huvudpersonens med sig tavlan under det tumult som uppstår när deras museibesök plötsligt skakas av ett fruktansvärt terrordåd (där också huvudpersonens mamma går bort). Tavlan kommer sedan att följa honom genom livet. Och jo, Steglitsan finns på riktigt. Det är en av få bevarade målningar av Carel Fabritius, som var en av Rembrandts elever. Fabritius dog i en stor explosion som förstörde stora delar av Delft när den inträffade 1654. Merparten av Fabritius verk förstördes i samma händelse. Steglitsan finns dock bevarad och kan idag ses på Mauritshuis i Haag.
Steglitsan av Donna Tartt
Lucian Freud
Lucian Freud är en konstnär jag inte hade känt till om det inte vore för Therese Bohmans underbara roman Den andra kvinnan, som handlar om en ung kvinna som är just ”den andra kvinnan”. Jag är inte mycket för nakenstudier och porträtt, men just det utsnitt som pryder omslaget passar väldigt bra till berättelsen. Det känns som att posen säger mycket, på något sätt. Bilden på omslaget är en del av målningen Night portrait. Freud har gjort sig känd för just porträtt, inte minst de expressionistiska nakenporträtten. Han har gjort porträtt av en gravid Kate Moss och av den brittiska drottningen som exempel, men hans kanske mest uppmärksammade verk är Benefits Supervisor Sleeping, som slog rekord när den såldes 2008 för över 33 miljoner dollar. Och jepp, även det är ett porträtt av en naken kvinna.
Den andra kvinnan av Therese Bohman
Torsten Jovinge
Jag är särskilt svag för purismen, åtminstone den svenska varianten. Purism är alltså en särskild avskalad form av kubism, där man skalar bort onödiga detaljer och håller nere antalet färger. Jag gillar det enkla och rena, fascineras över hur mycket man kan skala bort och fortfarande hålla kvar uttrycket och känslan. Som västerbottning är jag särskilt förtjust i Helge Linden, som hör till en av mina största favoritkonstnärer. Torsten Jovinge ligger mig också varmt om hjärtat. Magiskt nog är det just Från Centralpalatset av Torsten Jovinge som pryder en av mina favoritböcker: Människor helt utan betydelse av Johan Kling. Valet av motiv är helt briljant: Klings språk är lika avskalat och vackert som Jovinges målning och boken rör sig också i Stockholm. En fantastisk matchning av bok och målning.
Okej, det finns mycket som är mysigt med hösten. Jag skulle kunna skriva floskler om att stanna inne med en kopp te och höra regnet smattra mot rutorna. Och sådant. Men faktum är att jag tycker att hösten, och framför allt vintern, börjar kännas allt längre här i Umeå. Det är så onödigt mörkt! Mörkt och kallt. Om augusti och september fortfarande har ett lite ”nystarts”-skimmer över sig, en iver att testa nya grejer, påbörja nya projekt, så är oktober helt klart tristare. Faktiskt. För att råda bot på detta måste man göra sitt bästa att hitta på skojiga grejer. Som tur är finns det mycket större möjligheter nu att njuta av kultur. Om man jämför med vårens utbud… Den opera vi köpte biljetter till blev inställd inom några dagar, men jag ser i alla fall fram emot att gå på standup om några veckor. Sedan vill jag klämma in lite bio och utställningar, i vanlig ordning. Och så ska jag åka till Öregrund! En cocktailkväll har vi framför oss också och så ska vi åka ner till min svägerska med familj. Vi får se om jag hinner plöja några böcker också. 😉 Det går ärligt talat ganska långsamt att läsa just nu, men det är sådana perioder man hamnar i emellanåt. Sådant är livet.
Jag ska åtminstone speeda på och försöka läsa ut The Hate U Give av Angie Thomas så fort som möjligt. Om det inte vore för att jag har fått förhinder att delta, så skulle vi ha bokcirklat den i oktober. Jag valde att läsa den ändå och nu börjar det bli dags att läsa klart den eftersom den är en lånebok. Det är en riktigt bra och brännande bok om rasism.
The Hate U Give av Angie Thomas
Oktober är annars en riktigt intensiv månad om man ser till förlagens utgivning. Det kommer massor av spännande titlar! Här är de som jag fått upp ögonen för lite extra:
Sidenkatedralen är en samlingsvolym med två av Sara Danius ej färdigställda verk. Här finns essäer och artiklar och en bok om hennes fotokonstfavoriter. Sara Danius gick verkligen bort i förtid. Nu har jag förvisso inte läst hennes böcker, men hennes artiklar i DN genom åren har varit väldig speciella och bra. Det känns fint att även de här sista volymerna ges ut.
Badfluence av journalisterna Julia Lundin och Yasmine Winberg är en reportagebok där influencer marketing-branschen synas i sömmarna. Det känns väldigt aktuellt och intressant. Det här är en bransch där det uppenbart finns mycket bluff och båg. Och mycket pengar. Det kanske är dags att någon tar ett seriöst grepp om den här miljardindustrin där enskilda personer har så väldigt mycket makt.
Julen är snart här! 😉 Vill man få omedelbar julstämning så kommer Elsa Beskows jul i nyutgåva. Det finns säkerligen nyare, modernare, intressantare bilderböcker där ute, men Beskow är Beskow och hennes bilder är verkligen tidlösa.
Något annat som är 100% julmys är Astrid Lindgrens julberättelser! Nu kommer en härlig samling, illustrerad av Björn Berg: Vi har så roligt när det är jul. Jag blir alldeles fylld av jullängt bara jag ser framsidan. Boken innehåller Emils julkalas för fattighjonen, Pippis julgransplundring och många andra klassiker.
En bok om kvinnosaker! Jag blev nyfiken direkt när jag såg titeln på Karin CarlsonsKvinnosaker. Det är en faktabok om svenska kvinnors historia genom femtio föremål, t.ex. cykeln, vibratorn och byxkjolen. Kul, intressant!
Jag har inte anammat den här grejen med julböcker (däremot brukar jag ha novellkalender…). Det finns i alla fall en uppsjö av böcker med jultema och den här månaden kommer Kalla, vita vinternätter av Christoffer Holst. Jag gillade Mitt hjärta går på av samma författare, så om jag skulle läsa en julbok så skulle det nog bli den!
Nu när det är så mörkt kan man passa på att blicka uppåt. Mot stjärnhimlen. Jag kan ingenting om stjärnor! Men det här märkliga året tror jag att det är många som har börjat intressera sig för utelivet i betydelsen att vara ute i naturen. Kanske stjärnskådning blir en ny mikrotrend? I så fall kan boken Natthimlen: En guide till stjärnorna av Robin Kerrod och Tom Jackson vara en bra bok att ha med sig.
Kvinnosaker av Karin Carlsson
Det blev en lista med många julböcker! Men det är årets gång… 😉 Har du någon bok du ser fram emot i oktober?
Ibland vill man stanna lite längre i en läsupplevelse, men ändå inte plöja en hel tegelsten på en gång. Då är trilogin det optimala valet: en lagom lång serie som låter en dela upp läsningen, men ändå följa några huvudpersoner och besöka deras värld under en lite längre tid. Idag tipsar jag om några favorittrilogier från blandade genrer och med blandade utgivningsår.
Trilogin om Maj
Jag skrev om Maj-trilogin här om veckan, men den är även ett självklart val på den här listan. Jag älskade Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj, hennes slit och våndor. Det är också ett underbart stycke kvinnohistoria och något för den som vill få en känsla för vad livet som hemmafru kunde innebära på 30-talet och framåt.
Kerstin Thorvalls trilogi om Signe är en romanserie, men böckerna innehåller stora självbiografiska inslag. Böckernas Hilma är baserad på Kerstin Thorvalls mamma och böckernas Signe är baserad på Thorvall själv. Den första boken skildrar moderns äktenskap, som utifrån såg ut som en klassresa, men som i verkligheten var något av en resa ned i förtvivlan eftersom hennes make snart visade sig vara psykiskt sjuk och under maniska episoder började förgripa sig på henne. Ur det föds en stor beskyddarinstinkt som är kvävande för Signe och påverkar henne mycket. Det är böcker som verkligen berör och väcker många tankar om kvinnors roll och plats i historien och kanske också förklarar hur Kerstin Thorvall kom att bli den på många sätt excentriska person hon var.
Karin Smirnoffs böcker om Jana Kippo är några av de senaste årens mest uppmärksammade böcker och det är lätt att förstå varför. De liknar verkligen ingenting annat. I böckerna får läsarna följa janakippo, som i bokens första del återvänder till sin hembygd för att få upp hennes missbrukande tvillingbror på fötter igen. Det här är böcker med väldigt egna karaktärer och mycket mörker, berättat med ett lekfullt språk. En riktig läsupplevelse!
Barbro Lindgrens böcker om bullterriern Rosa finns i en samlingsvolym, men den består alltså av tre böcker som är skrivna med Lindgrens alldeles säregna stil. Jag vet ingen som kan skriva så rättframt om sorg och död som hon, som exempel; I den här boken ryms såklart kärlek, mest av allt. Kärleken till en en hund. Böckerna är också något av en biografi, som mellan raderna berättar om ett liv som har sin gång.
Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens urban fantasytrilogi börjar bli lite gammal nu, men jag hoppas att den fortfarande kan kännas okej att läsa för någon tonåring och inte uppfattas som alltför daterad. Jag tyckte verkligen att den var otroligt bra! Båda författarna är oerhört skickliga på att porträttera olika människor. Här blir det extra intressant eftersom huvudpersonerna är väldigt annorlunda som personer och har helt olika status i klassrummet, men när mörka krafter närmar sig och det visar sig att det är just de som är de utvalda att ställa allt till rätta så måste allt annat läggas åt sidan.
Hon ville inte släppa mina händer är en fin poesiantologi med dikter skrivna av personer med erfarenhet av migration. Betyg: 4 skolor av 5.
Hon ville inte släppa mina händer är en poesiantologi där poeterna är personer som deltagit på poesiworkshops på Rosengårds Folkets Hus. Boken innehåller bidrag från många olika författare och en del har även bidragit utan att lämna sina namn, så som det kan bli när man relativt nyss har kommit till Sverige och lever i en väldigt oviss tillvaro där man plötsligt kan behöva lämna innan man har hunnit avsluta sådant som påbörjats. Alla deltagare har erfarenheter av migration och många av dikterna rör sig kring just kontrasterna mellan den miljö de kommer ifrån och det Sverige de upplever: de flesta med tacksamhet och tillförsikt, en del med besvikelse. Många av dikterna rör sig också kring glappet mellan vad andra ser hos dem och vilka de själva känner att de är. En del poeter har en bakgrund med prestigefyllda jobb och hög utbildning men hamnar i Sverige i något helt annat. En del håller inne med sin personlighet och blir kanske sedda som blyga eller tålmodiga, men har ett inre som känns som något annat.
Det är en fin läsning för mig, som inte alls bär på erfarenheten av att flytta till ett nytt land, med allt vad det kan innebär. I författarnas fall kan migrationen innebära livsfarliga färder över havet, stora förluster och/eller att behöva leva långt från delar av familjen. Det är fint att så många röster delar med sig i den här antologin.
I efterordet berättar redaktörerna Henrik Johansson och Anna-Maria Olsson samt Pia Jörgensen, som är pedagog och verksamhetsledare för Rosengårds Folkets Hus språkskola, om bokens tillkomst. De berättar mer om den språkskola som de arrangerar och som kan ha uppemot 70 besökare åt gången och de sätter ord på hur viktigt det är att behärska språket. När jag läser dikterna i den här antologin upplever jag ofta språkförbistring, men ärligt talat gör det ingenting. Poesi är fritt i sin form och ger stor möjligheter till känsla och uttryck utan att för den skull kräva att allt är språkligt korrekt. Det är inspirerande. Vem som helst äger möjligheten att uttrycka sig genom poesi. Den här antologin visar vad som kan komma ut om man vågar prova, till och med på ett språk som inte är ens modersmål.
Jag gillade den här boken! Är du sugen på att läsa den finns den att ladda ned hosFöreningen Arbetarskrivare, som tillsammans med Rosengårds Folkets Hus har gett ut boken.
Hon ville inte släppa mina händer.
Författare:
Mahdi Awes, Sabah, Layla, Maysoun, Fatimah, Royda Mahmoud Salih, Hawa Muhamed, Zahraa Mohammed, Prince Gnadou, Kamel Kasem, Asmaa Abu Daya, Mohamad Abo Hashem, Abbas Sahid Mohammad, Denisa Tota. Redaktörer/medarbetare: Henrik Johansson, Anna-Maria Olsson, Åse Andreasson, Pia Jörgensen. Utgivningsår: 2020 (Raya förlag). ISBN: 9789151900810.
Idag dyker jag ner i arkivet! Läste jag något bra för fem år sedan, det vill säga 2015? Ja, det gjorde jag. Det var faktiskt ett riktigt pang-år när det kommer till läsupplevelser. Flera av 2015 års favoriter är böcker jag fortfarande tänker på ibland. Här kommer mina favoriter (inte nödvändigtvis böcker som kom ut 2015).
Böckerna om Maj
Kristina Sandbergs böcker om hemmafrun Maj är oförglömliga. I böckerna Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris får läsaren följa Maj genom livet. Det är oro över barnen, oro över den alkoholiserade maken, ett fasligt slit för att sköta hemmets alla sysslor… Det är svårt att säga vad som är så fängslande med de här böckerna, men att läsa om Maj är verkligen att vara med henne och känna med henne. Det är också ett stycke kvinnohistoria berättat på bästa sätt.
Allt jag inte minns
Jonas Hassen Khemiri är min kanske allra största favoritförfattare och frågan är om Allt jag inte minns är hans allra bästa roman? Det märks att boken bottnar i personlig sorg hos Khemiri själv, för det här är verkligen berörande och nära. Boken kretsar kring Samuels närmsta, de som blir lämnade med frågor om vad som egentligen hände när Samuel dog i det som var en olycka eller kanske inte alls var en olycka. Trots att det är en bok med mycket sorg och smärta minns jag verkligen att den också är väldigt rolig och varm. En bok som har allt! Skriven med Khemiris alldeles speciella stil.
Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri
Det här är hjärtat
Bodil Malmsten är en annan stor favoritförfattare och Det här är hjärtat är en av hennes kanske finaste dikter. Det kommer verkligen rakt från hjärtat: en berättelse om sorg, att förlora någon man älskar. Det är också den sista dikt Malmsten själv hann skriva innan hon ledsamt nog gick bort 2016. Jag vet ingen som skriver så precist och fint som Malmsten. Det är bedrövligt att hon inte hann skriva ännu mer.
Det här är hjärtat av Bodil Malmsten
Det är något som inte stämmer
Med Det är något som inte stämmer var det som att Martina Haag tog ett kliv till en ny nivå. Från att ha skrivit feelgood och humoristiska texter började hon plötsligt skriva om ångest och att försöka ta sig igenom en sårande skilsmässa. En helt otrolig bok. Så äkta, precist och hudlöst. En riktigt bra bok!
Det är något som inte stämmer av Martina Haag
Kalmars jägarinnor
Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson är befriande och härlig. Här är huvudpersonerna alldeles för mycket: störiga, stökiga. Och Kalmar är alldeles för litet för tjejgänget som boken handlar om: Eva, Jenna, Linden, Jossan och Sudden. De som kanske snarare har ett utanförskap än en gemenskap – alla bär på något jobbigt som döljer sig bakom fasaden. Jag tyckte att den här boken var helt överrumplande. Huvudpersonerna är udda och språket är fantastiskt, som poesi.
Här om veckan tipsade jag om böcker som kom ut i augusti. Bjuder september på några spännande nyheter? JA! Här kommer nio boknyheter som jag är extra nyfiken på.
Sanningens kalas av Marie Lundström
Jerker Virdborg har skrivit Skyddsrummet Luxgatan, en novellsamling som jag har läst flera noveller ur. Jag har verkligen gillat det jag läst hittills: tänkvärda och vassa noveller om ett Sverige i krig och konflikt. Nu är jag nyfiken på att läsa en roman av samma författare. Nu i september har jag chansen, för då kommer Mamma i soffa, som beskrivs som både dröm- och spöklik. Låter som en udda läsupplevelse.
En del barnböcker är mer för vuxna än för barn. Jag tror att min sambo, 34 år gammal, skulle bli mycket glad över Hilma af Klint: Kartor över osynligheten av Ylva Hillström och Karin Eklund. Han tycker nämligen att Hilma af Klints konst är fantastisk. Det här är den första barnboken om henne och den är säkert spännande. Allt jag vet om Hilma är att hon var väldigt före sin tid.
Brukar du också lyssna på Lundströms bokradio? Nu debuterar programledaren Marie Lundström med Sanningens kalas. Jag hoppas att hon besöker Lundströms bokradio och berättar mer om sin bok. Marie kommer nämligen att vara tjänstledig under några veckor i höst och ersätts då av en annan Lundström (!) – Kristofer Lundström. Boken beskrivs som en ”dråplig och drabbande roman om livsval och kärlek, om det svåra i att vara kvinna, mamma och dotter”.
Jag tyckte väldigt mycket om Brun flicka drömmer av ALMA-pristagaren Jacqueline Woodson. Nu kommer en ny vuxenroman på svenska, Genom märg och ben, som handlar om medelklassfamiljs resa från 1920-talet och framåt. Den vill jag läsa!
Har ni läst Tripprapporter av Tone Schunnesson? Det är verkligen en annorlunda och fascinerande roman. Nu kommer Dagarna, dagarna, dagarna som beskriv som ”en studie i framgång och undergång, beroende och svek, medialitet och osynlighet”. Hoppas den är lika stilistiskt spännande som Tripprapporter.
Jag tycker att Agneta Pleijel ska speeda på och skriva klart sin självbiografiska trilogi. Spådomen var ju SÅ bra! I väntan på del tre kommer nu Dubbelporträtt: En roman om Agatha Christie & Oskar Kokoschka. Säkerligen mycket läsvärd!
Helena von Zweigbergk är så bra! Hon skriver fint om människor och relationer och hon är också mycket trevlig att höra på radio; Hon verkar vara så sympatisk. Nu kommer något som hon kallar för ”en självbiografisk inventering”: Mitt liv om dront. Låter intressant!
Majgull Axelsson har lyckats skriva flera riktigt bra bästsäljare. Aprilhäxan, Jag heter inte Miriam… Och många andra. Nu kommer Inställd resa till Sabarmati, som handlar om en mor och hennes adoptivdotter. Hoppas att den är lika läsvärd som så många av hennes andra böcker.
Nu har jag förvisso inte läst Lena Anderssons roman Sveas son, men nu kommer i alla fall uppföljaren Dottern. Eftersom jag verkligen uppskattade Andersson böcker om Ester så är jag såklart nyfiken på både Sveas son och Dottern. Underrubriken är En berättelse om folkhemmets upplösning.
Dagarna, dagarna, dagarna av Tone Schunnesson
Har du någon bok du längtar efter lite extra i september?
Jag brukar tipsa om nya böcker varje månad, men inför augusti hade jag inte hunnit bläddra i förlagens höstkataloger (de flesta hade inte ens kommit), så nu känner jag att jag vill backa bandet lite. Jag brukar behöva de här inläggen att gå tillbaka till för att påminna mig om vilka nya böcker jag måste komma ihåg att kolla upp närmare. Här är mina tips på böcker som kom ut förra månaden!
Fjärilsvägen av Patrik Lundberg
Vill man läsa en bra feelgood så brukar Line Moriarty vara ett säkert kort. Hon har åtminstone skrivit favoriten Stora små lögner, som också blivit en populär TV-serie. Nu är hon aktuell med nytt på svenska: Din stora kärlek. Det verkar vara en bok om hjärta och smärta, säkerligen uppblandat med humor.
Lyssnade ni på Patrik Lundbergssommarprat? Han ägnade hela sin timme i Sommar i P1 åt att berätta om sin mamma och att ifrågasätta de klassklyftor vi har i samhället. ”Varför ökar den förväntade livslängden för alla grupper i samhället förutom bland lågutbildade kvinnor?”. I Fjärilsvägen fortsätter han på samma tema och berättar om sin mors liv och om klassamhället. Det känns som att det kan bli höstens mest tankeväckande och berörande läsning.
Lars Lerin är aktuell med en ny barnbok: Elsa i Skräddartorp och hennes 28 katter. Jag vet inte om han är en bra barnboksförfattare, men han är åtminstone en helt otrolig konstnär, så jag är nyfiken på boken alldeles oavsett. Dessutom skulle jag också vilja ha 28 katter (eller nä, det är lite för många, även för mig).
Apropå katter… Linda Skugge och Staffan Heimerson är aktuella med en bok om katter: Lillan & Tunnan: 20 kärleksfulla kattberättelser. Jag kan eventuellt inte läsa den här boken, för då kanske katt-längtet blir så stort att jag skaffar en katt trots att jag är allergisk. 😉
Och apropå katter del 2… Nu kommer Ensam med katt av Nils Uddenberg med illustrationer av Ane Gustavsson. Det är också en kärleksfull kattberättelse, kan man ju säga. Och illustrationerna är verkligen underbara.
Jag har även en ”apropå” barnböcker. Stina Stoor, som gjorde sådan succé med novellsamlingen Bli som folk här om året, är nu aktuell med en bilderbok med illustrationer av Johanna Häger. Halsduken heter den. Kul!
Vibeke Olssons Ulrike och kriget och Ulrike och freden har kommit i nyutgåva. Jag har inte läst dem, men jag har läst den fantastiska Molnfri bombnatt av samma förfatare. Känns som måsteläsning!
Jag brukar lyssna på Dagens dikt i P1 (fast som podd) och det allra, allra bästa är när Stina Ekblad läser. Hon är fantastisk på att läsa poesi. Jag har även haft förmånen att lyssna till hennes uppläsning live i Umeå på en Poesisöndag på biblioteket för några år sedan. Fantastiskt! Nu kommer hennes memoarer Här brusar strömmen förbi, där poesin har en stor roll. Den vore fin att läsa! Får man hoppas på att den kommer som ljudbok i författarinläsning?! 😉
September är snart här och nu har jag verkligen hunnit bli varm i kläderna efter en dryg månad med jobb. Nu känner jag mig på många sätt redo för hösten. Jag har alltid gillat hösten eftersom det är en skön tid för nystart och omstart. Det speciella med 2020 är dock att ”allt” har varit på paus sedan mars och att sommaren visserligen har inneburit semester, men inte de äventyr man kanske hade tänkt sig. I år har jag med andra ord inte samma längtan efter vardagen som jag brukar ha. Det jag ser fram emot är dock att dansen kommer igång igen. Jag har faktiskt dansat riktigt mycket hela sommaren, dels spontant med vänner (på dansbana utomhus) och dels under en underbart rolig kortkurs som jag gått i augusti, men nu blir det mer!
Det känns som att den här hösten inte blir så mycket omstart, utan mer ett återupptäckande av stort och smått som saknats den senaste tiden. Sedan biograferna slog upp portarna igen har vi varit på bio tre gånger och sett filmer vi kanske inte ens hade sett normalt sett. Vi har slutat vara kräsna eftersom det är bion, inte filmen, som är grejen just nu. Vi har varit på finfina Västerbottens museum också. I september vill jag även gå på Bildmuseet. Nu blir man glad för allt möjligt som man brukade ta för givet.
Något annat som kommer att få en liten nystart nu under hösten är bokcirkeln, som i och för sig började med en fantastiskt mysig träff hos Anna i augusti (vi satt ute och njöt i solen med gott fika och hundar som idylliskt sprang omkring och lekte med Umeälven i bakgrunden). Under våren har vi främst setts på videolänk och livet har kommit emellan för många, som inte har kunnat delta, men nu är vi igång igen, hoppas jag! Till nästa träff läser vi Tio över ett, en bok som jag sjukt gärna hade diskuterat när jag läste den här om året. Här finns många uppslag för diskussioner känner jag, så jag ser fram emot att vi ska prata om den.
Tio över ett av Ann-Helén Laestadius
Samtidigt är situationen på många sätt densamma som den varit det senaste dryga halvåret. Man gör sitt bästa för att hålla avstånd, man tvättar händerna varje gång man passerar ett tvättställ (och har alltid handsprit redo i fickan) och man reser inte omkring hur som helst utan eftertanke. Samtidigt har det blivit något av ett nytt normaltillstånd, ett normaltillstånd och en samtidig ständig ovisshet. Jag har en viss oro nu när terminen drar igång igen. Jag tycker det känns ganska oroligt med universitet, ärligt talat: 1000-tals ”odödliga” 20-nånting som plötsligt kommer till Umeå från hela landet och pluggar, festar, hånglar. Kanske det plötsligt blossar upp smitta på ett sätt vi hittills varit förskonade från i Västerbotten. Vem vet vad hösten ger. Jag ser i alla fall till att glädjas åt allt stort och smått som går att glädjas åt så länge.
Ja, vi får se vad september bjuder på i slutändan. Böcker lär jag väl i alla fall läsa, i vanlig ordning. Jag tänkte bland annat läsa Swede hollow av Ola Larsmo, som jag har haft i läsplattan i åratal (inte Larsmo då, utan boken). Jag har en kollega som sedan en tid brukar fråga mig varje gång han ser mig om jag inte har läst Swede Hollow än. Vad förvånad han kommer att bli om jag en dag kan svara ”Jo, det har jag”! 😉
Swede hollow av Ola Larsmo
Vad gör du i september? 🙂
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
