Island har haft nationaldag! Det uppmärksammas i Tematrio, som lämpligt nog har tema Island: ”Berätta om tre bra isländska romaner eller andra texter eller om tre du skulle ha lust att läsa”. Det är ju ett ganska öppet tema, vilket är tacksamt, för jag har då inte läst många islänningar (läs: ingen).
Trots detta blir det här ett tema att hoppa över, för jag vet inte ens någon isländsk författare som jag är intresserad av att läsa! 😮 Pinsamt! Men jag gör verkligen inte det… Det finns någon deckarförfattare som är islänning, men jag minns inte ens namnet. Det finns också någon Nobelpristagare och en och annan klassiker, men det känns lite för tungt för att jag ska vara verkligt intresserad. Kanske ni kan ge mig något tips på något läsvärt från Island?
Jag tror nog att det finns intressanta författare på Island, men ärligt talat är det ju inte så mycket som översätts från våra nordiska grannar. Eller är det bara jag..? Jag har svårt att räkna upp några aktiva nordiska författare som brukar översättas till svenska, men det är väl t.ex. Anne B. Ragde (Norge), Sofi Oksanen (Finland) och nu för tiden, Merethe Lindstrøm (Norge)… Trots att de nordiska länderna har en kultur som ligger så nära vår så verkar det som att t.ex. amerikansk litteratur anses vara mer relevant. Jag fattar inte riktigt varför det ska vara så. (Obs: jag är inte sverigedemokrat).
Vi har träffats med jobbets bokklubb såhär innan semestertiderna. Jag föreslog två böcker som redan står i min hylla och som kanske passar extra bra att läsa just nu (åtminstone den ena av dem :p): Sommarboken och Berättelsen om Pi. Vi brukar rösta bland bokförslagen och välja ut några titlar, men det är aldrig något direkt krav att läsa och diskutera böckerna sedan, vilket är synd på sitt sätt, men jag är ju med i en ”riktig” bokcirkel också, så det gör inte så mycket. 😉 Hur som helst är jobbets bokklubb ett bra forum för att få lite boktips och att ta chansen att läsa sådant jag kanske inte skulle ha valt själv bara sådär. Jag brukar faktiskt se till att läsa det vi har pratat om. Den här gången blir det En man som heter Ove (som jag trodde att vi hade valt förra gången? Och som jag snart har läst ut…), Sommarboken och Livet efter dig av Jojo Moyes.
Viktigast med jobbets bokklubb är annars sushin. Den här gången åt jag sushi med fisk och skaldjur, vilket jag inte brukar, men jag insåg här om veckan att det som jag trott är omelett egentligen är friterad tofu som inte precis är glutenfritt (knasigt, jag vet, men tofu för mig är små tärningar snarare än en tunn, tunn ”pannkaka”), så jag kände mig tvungen att tänka om och beställa något annat än vego-lådan. Hehehe. Och ja, man kan ju byta ut just den tofu-biten, men det blir så krångligt att göra specialbeställningar när man är en hel grupp som gör take away-beställning, så det kändes enklare att helt enkelt beställa en vanlig 9-bitarsblandning. Att äta räkor kan jag liksom inte stå för egentligen, men med celiaki är det inte alltid lätt att göra miljövänliga (eller hälsosamma) val. :p Så det kan gå! Undrar vad mer gluten jag får i mig till vardags utan att förstå det? Hur ska man veta? Celiaki är en knepig sjukdom, för de flesta har inga symptom och ändå räcker det med mängder i stil med 1/3 kryddmått vetemjöl för att man ska få skador som tar lång tid att läka ut eller aldrig läker ut. Det krävs att man är oerhört strikt och gör stora uppoffringar, samtidigt som man liksom aldrig får ut något konkret av det och heller aldrig lider något obehag de gånger man omedvetet gör fel.
Nu är nomineringarna klara till Stora ljudbokspriset. Däribland finns många av de senaste årens stora snackisar, som Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar del 1: Kärleken, Sofi Oksanens När duvorna försvann, Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder, Augustprisvinnaren Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz. Nominerade är också Little Bee av Chris Cleave, Fallvatten av Mikael Niemi och den för mig helt okända Krimineller av Aino Trosell.
Jag har inte läst någon av böckerna (men tänkt läsa de flesta av dem…) och än mindre lyssnat på dem som ljudbok. Personligen har jag alltså inga direkta favoriter som jag hejar på. Får se vem som vinner helt enkelt! Som vanligt delas priset ut under Bokmässan och som vanligt läggs stor vikt på uppläsaren och uppläsarens förmåga att förmedla upplevelsen. Flera av årets nomineringar är författaruppläsningar. Undrar hur det påverkar? Säkert inte så mycket som man kan tro.. Personligen älskar jag t.ex. Bodil Malmstens böcker, men tycker inte att hennes röst passar hennes mjuka och melodiska språk. 😮 Knasigt! Många gånger blir det nog som bäst ifall en duktig skådespelare läser upp. Själv är jag särskilt svag för Morgan Alling som uppläsare, men han hör inte till årets nominerade.
Jag läste i DN att Mats Strandberg redan har en plan för vad han ska skriva när Engelsforstrilogin, som han skriver tillsammans med Sara Bergmark Elfgren, är slutförd. Då blir det nämligen dags för skräck för vuxna. Kontrakt finns tydligen redan och utgivningen planeras till 2015. Jag har faktiskt inte läst någon av Mats Strandbergs böcker som han skrivit innan Engelsforstrilogin. Har du?
Jag gillar kokböcker! Nu senast har jag impulsshoppat Bonniers vegetariska kokbok och jag är förtjust. Det är en mycket snygg bok! Jag brukar inte skriva om kokböcker (undantaget Grönt, faktiskt, för den är till största delen en faktabok), men nu tänkte jag ge mig på att skriva en inlägg om de vegetariska kokböcker jag äger.
Kokböcker om vegetarisk mat – den korta versionen
Laga något ur min favorit Grön i köket om du vill laga något enkelt och gott till fest eller vardag och om du har lite överseende med att den riktar sig till unga. Skaffa Grönt om du är en nörd och vill grotta ned dig djupt i fakta om säsonger och växtplatser och dessutom vill ha en schyst kokbok där grönt står i fokus, men där maten inte nödvändigtvis är vegetarisk. Bläddra i Bonniers vegetariska kokbok om du vill få inspiration till såväl vardags- och, kanske framför allt, festmat (själv har jag inte hunnit testlaga något ännu). Konsultera Vegetariska kokboken om du vill lära dig mer om att vara vegetarian.
Kokböcker med vegetarisk mat – den långa versionen
Jag vet att väldigt många är intresserade av att testa att äta mer vegetariskt, men att det kanske inte är så lätt att veta ”hur man gör”. Eftersom vegetariskt ofta behandlas som ett alternativ, på en sådan nivå att den som äter vegetarisk mat i skolan i värsta fall måste hämta den som en specialkost i köket (så var det på min skola; där var det inte tal om att alla barn skulle kunna välja vego), så är det kanske inte så lätt att tänka utanför lådan. Alltför många ser måltider som potatis/pasta/ris + kött + sallad och alltför många leds då in i tanken att en vegetarisk måltid därför måste bestå av potatis/pasta/ris + något som ser ut som kött + sallad. Väldigt många tror således att vegetarianer måste äta quorn och sojakorvar varje dag, vilket kanske inte känns så lockande. I praktiken har jag aldrig ätit en sojakorv i hela mitt liv och quorn undviker jag dessa dagar, i och med att sådana produkter är tveksamt glutenfria. Jag har nog ätit quorn en handfull gånger. Självklart kan man ju gärna äta vegetariska köttbullar och vegetarisk bacon om man vill, men man kan ju också lyfta blicken och inse att en måltid kan komponeras ihop av så ofantligt många olika spännande, fräscha grönsaker istället.
Bland mina kokböcker ärGrönt den bok som är mest inspirerande på den punkten. Boken är så rejäl att man nästan ramlar omkull och den är proppfull av toksnygga bilder och fakta om frukt och grönt. Den innehåller en mängd recept till mat, som inte nödvändigtvis är vegetarisk, men där det gröna står i fokus. Jag är glad över att den här boken finns, för den är inte uttalat riktad till någon slags schablonbild av vegetarianer, utan är framför allt en bok för nörden. Det finns så mycket nörderier man kan ägna sig åt (t.ex. hipsteraktiviteter som inläggningar, korvstoppning och surdegar, eller exklusiva intressen som vinprovningar eller whiskysamlande), men det här är kanske första gången en ansats görs att lyfta fram grönt som något som är tillräckligt coolt för att förtjäna en sådan här bok. I den här boken behandlas grönsaker dessutom som något helt annat än ett litet tillbehör. Det är en mycket tjusig bok! Jag har tillagat många av recepten och det har blivit kanongod mat. Personligen lagar jag i princip bara sådant som går att frysa in i matlådor (jag är för lat och stressad för att laga en massa mat i veckorna, så jag försöker koka ihop matlådor på helgen), så jag har mest siktat in mig på vardagsmat av lite olika slag. Boken saknar dock inte festmat. Inte alls, faktiskt.
”Den grönrutiga kokboken”, Vegetariska kokboken, är lite av ett standardverk inom vegetarisk mat. Den har nyligt kommit i nyutgåva, men jag har en äldre variant. Författaren är kunnig och man kan gott bläddra omkring i boken om man är seriöst intresserad av att bli vegetarian. Jag ser den mer som en faktabok än en receptsamling, kanske för att recepten är lite krångligt kategoriserade, att det inte är överdrivet mycket foto i anslutning till recepten, samt att det är stort fokus på sådant som jag själv inte äter (försök inte inbilla mig att en hälsodrink eller soppa är en komplett måltid; jag måste äta som en häst eftersom jag tränar och rör på mig mycket). Jag gillar boken, men misstänker att den inte är så inspirerande för den som bara är lite nyfiken och vill laga något vego då och då. De flesta andra beskriver dock boken som den bästa i genren.
Grön i köket är en bok som riktar sig till ungdomar. Den är skriven på ett sätt som ska tilltala unga, men som kanske känns lite töntigt för många. Det finns enkla, korta faktaavsnitt, som faktiskt är väldigt bra om man har lite överseende med tonen. En del tror att vegetarisk mat innebär en risk för näringsbrist, trots att det ironiskt nog är i frukt och grönt som de flesta vitaminer och mineraler finns. Egentligen är det den som äter mycket kött, som aktivt måste försöka peta i sig mer näringsrik mat. En och annan fallgrop finns ju dock, särskilt så kan järn vara svårt att få i sig om man inte äter kött. Här kan man få lite konkreta tips på vad man kan tänka på när det gäller t.ex. järn (t.ex. att använda gjutjärnsgryta). Recepten är enkla och i regel lättlagade. Jag har lagat ungefär allt och återkommer ofta och gärna till boken, just för att det är så enkelt och gott. Det finns generöst med tips på festligare mat och buffémat, så trots att boken är relativt tunn, så är den faktiskt skapligt heltäckande. En av mina favoritvegoböcker!
Ät dig frisk med grön mat är en bok som propagerar starkt för vegetarisk mat som hälsokost. Jag vet inte hur underbyggda författarnas teorier är, men personligen tar jag faktadelarna med en viss nypa salt, för jag tycker faktiskt att boken är lite avskräckande. Recepten är i regel veganska och det finns hurtiga råd om att göra egen havremjölk istället för att köpa komjölk. Det tycker jag känns lite överkurs (med tanke på att det går alldeles utmärkt att köpa (vitaminberikad) havremjölk i vanliga livsmedelsaffärer). Jag har testat några recept, men brukar i slutändan inte bli så nöjd. Utesluter jag allt kaloririkt, t.ex. mjölkprodukter, som författarna inte verkar vara så förtjusta i, så blir mättnadskänslan kortvarig hos mig. Det här är nog ingen bok för nybörjarvegetarianen.
100 goda gröna rätter är en bok i en hel serie med ”100 rätter” (jag har även boken om grytor och gratänger och boken med snabblagade rätter). Maten i boken är lättlagad och i regel är det få ingredienser som behövs. Ibland blir det också lite tråkigt/för lite intressanta smaker. Jag har testat många av recepten och tycker dock att det finns mycket bra i den också. Det finns kapitel med festligare mat och med efterrätter, men det är nog inte för de delarna man ska köpa boken.
Så; den nya boken i samlingen då? Bonniers vegetariska kokbok är galet snygg och känns verkligen modern och fräsch. Det finns faktadelar med allmän info om att äta vegetariskt och fakta om grönsaker – allt från broccoli till mer exotiska grönsaker. Recepten är indelade i kategorier i stil med ”Fredag”, ”Lunch” och ”Fest”, vilket känns väldigt fiffigt. Skapligt stort fokus är faktiskt på just festmat och det finns ett helt gäng trerättersmenyer att inspireras av. Jag har inte hunnit laga något ur den här boken ännu, men den är minst sagt inspirerande och mitt intryck är att den har något för varje tillfälle.
Glöm inte bort att de flesta grundkokböcker faktiskt har en del med vegetariska recept. De flesta har kanske, liksom jag, någon utgåva av Vår kokbok. Det är en bok där ungefär allt finns med. Tyvärr innebär väl det att man också behöver göra lite avkall på antalet bilder. En del recept saknar faktiskt foto, vilket ju är ovanligt i andra böcker. Trots detta är det ju en kanonbra bok, med recept som är enkla att följa och generöst med fakta om råvaror och tillagning (man kan nästan skratta åt det, men det finns till och med recept för hur man kokar pasta… 😉 ).
Om någon är intresserad av att läsa mer om kokböcker med tema vegetarisk mat så har jag skrivit fler inlägg genom åren:
Vi har haft bokcirkelträff med Picket & pocket i veckan. Den här gången diskuterades Johannes Anyurus En storm kom från paradiset, som jag inte har postat något inlägg om ännu (men det kommer så småningom..). Bra bokcirkelbok!
Nu tar vi lite sommaruppehåll från det vanliga cirklandet, så vi får helt enkelt se vad det blir för bok att läsa till nästa träff i höst. I sommar har vi, som förra året, en specialträff där vi kommer tipsa om böcker vi läst nyligt. Kanske har jag hunnit igenom Fågeln som vrider upp världen till dess. 😉
Jag har en tendens att ha alldeles för många böcker igång samtidigt och det funkar faktiskt inte så bra, för det kan gå flera dagar mellan varje lästillfälle och har jag då flera böcker påbörjade samtidigt så kan det mycket väl hända att någon stackars bok får ligga orörd i veckor.. Till slut minns man inte vad den handlade om… Därför kändes det så bra när jag här om veckan plötsligt bara hade Fågeln som vrider upp världen (+ en e-bok i mobilen = min hissbok.. + en ljudbok) på gång samtidigt. Det är ett mycket trevligare sätt att läsa. Tyvärr är fågelboken sjukt otymplig, så lite motvilligt började jag läsa En man som heter Ove också, så nu är jag i den där situationen igen. Jag har inte läst något ur Murakamis bok på flera dagar. Men det flöt ju på med läsningen i några dagar i alla fall…
En man som heter Ove bör helst vara utläst till nästa vecka, för då träffas jobbets bokklubb och den ingår i omgångens böcker. Inte för att vi direkt diskuterar det vi läser (de flesta läser inget eller så läser alla olika böcker.. :p), så jag känner ingen press för den sakens skull, men det kan ju hända att det kommer värsta spoilern ifall någon annan faktiskt har läst. Nåväl. Jag läser den på platta, så den är smidig att ta med sig överallt i alla fall. Den ska nog gå att läsa ut.. Sedan blir det bara Murakami. Kanske. 😉
Det rapporteras om att bibliotekslånen minskar i Sverige, men det gäller inte min kommun, faktiskt. Jag läste i lokaltidningen att antalet besök på folkbiblioteken har ökat med 2,6 % (i hela landet har besöken minskat med 2.1 %). Härligt att höra! Jag fattar inte varför inte fler lånar böcker. Varför skulle man inte, liksom? I ett samhälle där allt handlar om konsumtion och där var och en måste betala för sig i allt större utsträckning, så är det nice att det faktiskt finns möjlighet att vandra runt i ett bibliotek och låna vad som helst och bara betala med lite skattepengar. Fint system. Låt det aldrig försvinna!
Personligen så bidrar jag väl inte precis till statistiken. Jag lånar helst på universitetsbiblioteket eftersom de har fria omlån… 😉
Jag läser inte bara bokbloggar, utan följer även en drös andra bloggar med olika tema. En av mina favoriter är UnderbaraClara, som jag har läst sedan den tiden hon bloggade från Umeå (där jag själv bor, alltså) och postade generöst med inlägg med dagens outfit. Vad jag särskilt gillar med UnderbaraClaras blogg är just hennes inlägg där hon visar upp kläder, för hon gör så sjukt coola vintagefynd och har en självsäker och unik stil. Därför känns det extra kul att hon nu, tillsammans med sin syster, är aktuell med en bok om just stil: UnderbaraClaras garderob. Gud så kul!!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Island har haft nationaldag! Det uppmärksammas i Tematrio, som lämpligt nog har tema Island: ”Berätta om tre bra isländska romaner eller andra texter eller om tre du skulle ha lust att läsa”. Det är ju ett ganska öppet tema, vilket är tacksamt, för jag har då inte läst många islänningar (läs: ingen).
Bland mina kokböcker är 
”Den grönrutiga kokboken”, Vegetariska kokboken, är lite av ett standardverk inom vegetarisk mat. Den har nyligt kommit i nyutgåva, men jag har en äldre variant. Författaren är kunnig och man kan gott bläddra omkring i boken om man är seriöst intresserad av att bli vegetarian. Jag ser den mer som en faktabok än en receptsamling, kanske för att recepten är lite krångligt kategoriserade, att det inte är överdrivet mycket foto i anslutning till recepten, samt att det är stort fokus på sådant som jag själv inte äter (försök inte inbilla mig att en hälsodrink eller soppa är en komplett måltid; jag måste äta som en häst eftersom jag tränar och rör på mig mycket). Jag gillar boken, men misstänker att den inte är så inspirerande för den som bara är lite nyfiken och vill laga något vego då och då. De flesta andra beskriver dock boken som den bästa i genren.
Grön i köket är en bok som riktar sig till ungdomar. Den är skriven på ett sätt som ska tilltala unga, men som kanske känns lite töntigt för många. Det finns enkla, korta faktaavsnitt, som faktiskt är väldigt bra om man har lite överseende med tonen. En del tror att vegetarisk mat innebär en risk för näringsbrist, trots att det ironiskt nog är i frukt och grönt som de flesta vitaminer och mineraler finns. Egentligen är det den som äter mycket kött, som aktivt måste försöka peta i sig mer näringsrik mat. En och annan fallgrop finns ju dock, särskilt så kan järn vara svårt att få i sig om man inte äter kött. Här kan man få lite konkreta tips på vad man kan tänka på när det gäller t.ex. järn (t.ex. att använda gjutjärnsgryta). Recepten är enkla och i regel lättlagade. Jag har lagat ungefär allt och återkommer ofta och gärna till boken, just för att det är så enkelt och gott. Det finns generöst med tips på festligare mat och buffémat, så trots att boken är relativt tunn, så är den faktiskt skapligt heltäckande. En av mina favoritvegoböcker!
Ät dig frisk med grön mat är en bok som propagerar starkt för vegetarisk mat som hälsokost. Jag vet inte hur underbyggda författarnas teorier är, men personligen tar jag faktadelarna med en viss nypa salt, för jag tycker faktiskt att boken är lite avskräckande. Recepten är i regel veganska och det finns hurtiga råd om att göra egen havremjölk istället för att köpa komjölk. Det tycker jag känns lite överkurs (med tanke på att det går alldeles utmärkt att köpa (vitaminberikad) havremjölk i vanliga livsmedelsaffärer). Jag har testat några recept, men brukar i slutändan inte bli så nöjd. Utesluter jag allt kaloririkt, t.ex. mjölkprodukter, som författarna inte verkar vara så förtjusta i, så blir mättnadskänslan kortvarig hos mig. Det här är nog ingen bok för nybörjarvegetarianen.
100 goda gröna rätter är en bok i en hel serie med ”100 rätter” (jag har även boken om grytor och gratänger och boken med snabblagade rätter). Maten i boken är lättlagad och i regel är det få ingredienser som behövs. Ibland blir det också lite tråkigt/för lite intressanta smaker. Jag har testat många av recepten och tycker dock att det finns mycket bra i den också. Det finns kapitel med festligare mat och med efterrätter, men det är nog inte för de delarna man ska köpa boken.
Så; den nya boken i samlingen då? Bonniers vegetariska kokbok är galet snygg och känns verkligen modern och fräsch. Det finns faktadelar med allmän info om att äta vegetariskt och fakta om grönsaker – allt från broccoli till mer exotiska grönsaker. Recepten är indelade i kategorier i stil med ”Fredag”, ”Lunch” och ”Fest”, vilket känns väldigt fiffigt. Skapligt stort fokus är faktiskt på just festmat och det finns ett helt gäng trerättersmenyer att inspireras av. Jag har inte hunnit laga något ur den här boken ännu, men den är minst sagt inspirerande och mitt intryck är att den har något för varje tillfälle.
Glöm inte bort att de flesta grundkokböcker faktiskt har en del med vegetariska recept. De flesta har kanske, liksom jag, någon utgåva av Vår kokbok. Det är en bok där ungefär allt finns med. Tyvärr innebär väl det att man också behöver göra lite avkall på antalet bilder. En del recept saknar faktiskt foto, vilket ju är ovanligt i andra böcker. Trots detta är det ju en kanonbra bok, med recept som är enkla att följa och generöst med fakta om råvaror och tillagning (man kan nästan skratta åt det, men det finns till och med recept för hur man kokar pasta… 😉 ).
