Ibland är Tematrio väldigt svårt och ibland är det lite lättare.. Med anledning av USAs nationaldag är veckans tema USA: berätta om tre läsvärda amerikanska böcker! Inte så svårt, kanske. 🙂
En av mina favoritamerikaner är helt klart Richard Yates, som skrivit den mästerliga Revolutionary road. Han skriver så lätt och tight! Med en kort mening kan han måla upp känslostormar och så att man kan se miljöerna framför sig i detalj. En fantastiskt skicklig författare!
Joyce Carol Oates är också en ständig favorit. Hon har skrivit många bra romaner, men Blonde, om den fiktiva personen Marilyn Monroe, är en av de bästa.
Herregud vad tiden går fort! Nu är det redan juli och jag tänkte passa på att summera läsåret hittills. Jag börjar med det mest väsentliga: vad som varit bäst.
Bäst i år är, utan tvekan, Utrensning av Sofi Oksanen. Mycket bra skrivet där förtrycket i det ockuperade Estland skildras parallellt med berättelsen om en kvinna som faller offer för trafficking i ett mer nutida Tyskland. Det är så mycket hemskheter (sexövergrepp som krigföringsmetod t.ex.) att man knappt orkar se filmatiseringen, men i boken berättas det mellan raderna på ett enormt skickligt sätt. I år har jag också uppskattat Oktober i fattigsverige, där Susanna Alakoski återigen berättar om fattigdom i dagens Sverige; den här gången med en väldigt personlig utgångspunkt och i dagboksform. Vad gäller serier så har jag läst flera album av Liv Strömquist och även om jag inte alltid håller med så imponeras jag som alltid av hennes pricksäkerhet och intressanta vinklar. Prins Charles känsla, där hon skriver om parrelationer, tycker jag var enormt bra och tänkvärd och, framför allt, rolig och underhållande.
I början såg det så fint och och jämnt ut vad gäller författarens hemland, för jag läste två kineser i början av året och då blev Asien-stapeln högre än någonsin tidigare och Sverige-böckerna råkade utgöra en ovanligt liten del. Men sedan blev det ungefär som vanligt igen… Det blir mest svenskt här, helt enkelt. 🙂 Och i år har jag inte läst något från varje världsdel (ännu), men det gör inget..
Genrer är ju egentligen hopplöst. Jag borde sluta försöka. Roman är t.ex. slasktratten i mitt diagram, för där hamnar allt som jag inte vet vad jag ska kalla det.. Hehe… Nåja. Min fråga till mig själv är: Har jag verkligen läst någon deckare i år?! Jag kan inte minnas en enda förutom Jadeögat. Jävligt märkligt.
Ja, och så en graf över antal böcker då:
Om det är lite ojämnt och sådär så beror det garanterat på att jag har haft många, tjocka böcker på gång samtidigt och att de har råkat blivit utlästa ungefär samtidigt. Jag är nog ganska jämn när det gäller läsning annars. Jag måste säga att jag har haft ett högt lästempo med tanke på vad jag har ägnat mig åt under våren (skrivit kappan till min lic-avhandling; det tar mer tid än vad man tror..), för jag har läst ut 30 antal böcker (inräknat böcker av allehanda slag; elektroniska och pappersböcker, men även ljudböcker, seriealbum och noveller).
Jag är verkligen uppriktigt förvånad över antalet böcker jag har läst. Jag är ingen snabbläsare och jag har heller ingen egentlig ”rutin” kring mitt läsande. I veckorna är det inte ens säkert att jag har tid till läsning, för det är så mycket jobb, träning och så vill man ju umgås med folk också. På helgerna brukar jag försjunka i DN, som jag får hem på fre-sön och då är det inte så säkert att jag hinner läsa heller. Jag vet knappt när jag läser. 😛 Jag vet verkligen inte! Men det jag läser är i huvudsak det jag läser medan jag åker hiss, väntar i en kö eller på någon station eller har någon slags ställtid i köket eller framför datorn. Det är ytterst sällan jag tänker ”nu ska jag läsa en stund”, utan mer ”okej, två minuter väntetid; jag tar fram en e-bok!”.. Jag är förvånad över att jag får något utläst över huvud taget. Och mest av allt undrar jag hur andra gör; de som inte läser. Vad gör de av alla små vänte-minuter?
Okej, nu är det typ mitt i sommaren, men hösten är inte långt bort och höstens utgivning är såklart redan redovisad i diverse kataloger. Hos Gilla böcker kan man bl.a. se fram emot nytt från Jonathan Tropper. Den här gången är titeln Fördelen med en hjärtattack och boken beskrivs såhär:
”När Silver får en stroke förutsätter alla att han ska opereras. Men Silver vill inte. Samtidigt som hans dotter blir gravid och exfrun ställer in sitt bröllop, börjar Silvers hjärna förändras. Ur hans mun kommer allt som han aldrig tänkt säga högt.”
Jag har redan läst två Tropperböcker och jag kan inte skilja på dem, så jag vet inte egentligen.. Jag gillade böckerna, men Tropper har sitt koncept som han kör med och det känns faktiskt lite tråkigt.. Jag känner redan av den här baksidestexten att den nya boken är en precis likadan bok som de tidigare; en bok om en kille som har en excentrisk familj och försöker komma familjen närmare. Jag känner rent av igen karaktärerna också och kan förutse att den har precis samma typ sexskämt . Får se om jag läser! Jag låter det nog gå ett tag i så fall, så att de tidigare är ännu lite mer bortglömda. 😉
I höst kommer det nytt från Marjaneh Bakhtiari och den här gången utspelar sig boken i Tehran och vi kommer att få följa tre generationer iranier och deras relation till staden. Förlaget skriver:
”Godnattsagor för barn som dricker är en roman om att leva vidare. Vilka minnen är enskilda individers angelägenheter och vilka är del av ett större kollektivs? Får sorg verkligen vara privat när en ny nation ska hitta sina hjältar och skriva sin version av historien?
Marjaneh Bakhtiari är tillbaka med en lysande roman om människorna i en stad som genomlevt valfusk, statskupp, revolution, krig och massdemonstrationer.”
Jag ser fram emot att läsa den. Hennes senaste, Kan du säga schibbolet?, var helt lysande, särskilt i den fantastiska ljudboken, som är så bra uppläst! Den väckte verkligen tankar kring integration, fördomar och utanförskap. Jag föreställer mig att Bakhtiaris nya kan bli precis den bok som Huset vid moskén inte är: en intressant bok om dagens Iran (Huset vid moskén är väl iofs bra på sitt sätt, men jag hade väntat mig mer).
Framsidan kunde kanske vara lite roligare, dock..?
Jag tittade förbi bibblan här om veckan och fyllde på med nya ljudböcker. Jag har ju längtat efter en ny ljudbok med Martina Haag eftersom jag verkligen gillar hennes feel good-böcker och tycker att de funkar så bra i författaruppläsning. Hon läser bra, Martina Haag! Det är inte alla böcker som funkar som ljudbok. T.ex. skulle jag nog hellre läsa en koncentrationskrävande, tung klassiker, hellre än att lyssna. Haags böcker gör sig dock närmast bättre i uppläsning än i pappersform, om ni frågar mig.
Dock har jag trott att jag har lyssnat/läst mig igenom alla hennes böcker. Men icket! Nu är Fånge i Hundpalatset hemma hos mig (tillsammans med tre bonusböcker).
Rosorna är från en hemlig beundrare min kille och har ingenting med bibblan att göra. 😉
Veckans Tematrio handlar om presenter: ”Berätta om tre bra bokpresenter du fått eller gett bort”.
En jul fick både jag och min mamma boken Sju sorters kakor (vi gav dem till varandra dessutom). Det syntes redan under granen att det var samma bok… 😉 Just kokböcker och bakböcker är ju för övrigt en väldigt fin present. Själv älskar jag att få böcker, men det är ju inte säkert att alla andra är lika stora bokmalar som jag själv… En kokbok kommer i alla fall inte med något krav att den måste bli läst.
Förra året gav jag min kille fotoböckerna On this earth och A shadow falls med foto av naturfotografen Nick Brandt. Fotoböcker och coffeetableböcker (det är nog inte det svenska ordet, nej, men vad heter det?) känns också tacksamt att ge bort eftersom de inte kräver någon läsning. 😉 Brandts foto är för övrigt fantastiskt. Till skillnad mot många andra som fotar vilda djur så använder han fasta objektiv och har som taktik att komma riktigt nära djuren och fota dem på nära håll, vilket verkligen ger en helt unik känsla. Nick Brandt jobbar på en trilogi, där hans stora ambition är att dokumentera det som finns kvar av östra Afrikas djurliv och hur det försvinner. De stora elefantflockar som finns i On this earth (fotad mellan 2000 och 2004) är i A shadow falls (fotad mellan 2005 och 2010) reducerad till betar som ligger på marken. Del tre kommer också att avsluta den mening som de två första böckerna har påbörjat (”On this earth a shadow falls…”).
Som tredje bok så väljer jag Tranströmerssamlade verk. Den kräver inte heller att man läser den från pärm till pärm, men oavsett hur mycket man väljer att läsa så är den ju sjukt snygg och passar i vilken hylla som helst.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: novellen har verkligen blivit ett riktigt inne-format. Novellix med sina ”Pixieböcker för vuxna” har ju funnits ett tag och jag har visserligen inte själv läst någon av deras böcker (fast jag har ett gäng hemma! :), men jag gillar verkligen det de gör. De tänker nytt kring hur man kan nå ut med böcker (e-boksprenumerationer, uppläsningar i Spotify…). Nya i novellbranschen är Bonne nouvelle, som puffade lite för sin tidning på min Facebooksida för ett tag sedan. Deras idé är att komma ut med en novellsamling i form av en tidning i pocketformat några gånger om år. Första numret har skräcktema och nästa kommer att handla om socialrealism.
På sommaren längtar jag extra mycket efter att lyssna på ljudböcker med Martina Haag, för det är så skön och rolig feel good att koppla av med. Nu har jag dock läst/lyssnat mig igenom det mesta hon har skrivit. Kanske får jag passa på att kolla på Nyhetsmorgon istället. I sommar gör nämligen Martina Haag inslag där hon kommer att resa genom Sverige och prata läsning med kändisar. 10 söndagar finns att se fram emot.
Hoppas ni har en riktigt fin dag och att solen skiner på er! 🙂
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.